Kommunal samverkan kring vattenproblem

Tre kommuner i Skåne har genomfört ett av Sveriges första och större vatten- och landskapsvårdsprojekt för att motverka övergödning, främja biologisk mångfald och rekreation samt för att minska risken för översvämningar. Kommunerna har samverkat i sina lösningar kring ett gemensamt vattendrag.

Våtmark vid Esarp
Våtmark vid Esarp har anlagts vid sidan av Höje å. Foto Jonas Johansson

Höjeåprojektet har genomförts som ett samarbete mellan de tre kommunerna Lund, Lomma och Staffanstorp som ligger inom vattendragets avrinningsområde. Under hela projektet har över 80 våtmarker anlagts med en samlad area uppgående till cirka 110 hektar. Skyddszoner, gångstråk och dagvattenmagasin har också anlagts.

Stark påverkan av mänskliga aktiviteter

Jordbruk dominerar starkt den sydvästra delen av Skåne och den ursprungliga naturmiljön har påverkats drastiskt av detta. Från intensivt brukade marker sker alltid ett visst läckage av näringsämnen till intilliggande vattendrag. Förhöjda temperaturer till följd av klimatförändringar kan också resultera i ett ökat läckage, eftersom mildare vintrar gör marken mindre frusen och nederbörd faller som regn istället för snö. Jordbruksmark avger regnvatten snabbare än naturmarker, vilket i kombination med kraftig nederbörd kan orsaka översvämningar som påverkar mänskliga aktiviteter.

Kontrollen över åtgärder som görs längs med åns sträckning kan inte hållas inom enskilda kommuners gränser, eftersom de även påverkar andra kommuner nedströms. För att kunna hantera problematiken längs ån krävs därför flera åtgärder och en helhetssyn hos alla inblandade aktörer.

Vikten av helhetssyn, ekonomisk effektivitet och frivillig deltagande

Samarbetet inom Höjeåprojektet inleddes 1991 för att hantera vattenvården inom hela åns avrinningsområde. Att arbeta ihop var ett naturligt val för de inblandade kommunerna eftersom de hade tidigare erfarenheter av samarbete och det var också ekonomiskt lönsamt. Helhetssynen och den ekonomiska fördelningen förenklar kontrollen av vattenkvaliteten, samt möjliggör att kommunerna kan komma igång med konkreta åtgärder och satsa på större projekt.

Att väcka intresse hos privata markägare har också varit en viktig del i projektet. Det finns många värdefulla odlingsmarker i området, vilket har gjort det svårt att fånga markägarnas intresse för att skapa odlingsfria områden. För att samla in så många intresseanmälningar som möjligt skickades informationsblad ut till privata markägare.  I de fall kommunens utredningar indikerade att det fanns behov av åtgärder inom ett visst område försökte man skapa en dialog med berörda markägare för att ta allas intressen till vara.

Fördelad finansiering

Hela Höjeåprojektet beräknades kosta cirka 46 miljoner kronor. Projektet finansierades av både de berörda kommunerna och olika statliga medel såsom Lokala investeringsprogrammet (LIP), Lokal naturvårdssatsning (NIP) och Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA).