Klimatsmart planering i Järfälla, fördjupning

Järfälla kommun nordväst om Stockholm har en lång tradition att planera för god park- och naturstruktur. Grönområdena stärker kommunens ekosystemtjänster, bidrar till minskad översvämningsrisk, samt bevarar vattenkvalitet, biologisk mångfald och sociala mervärden. Vattnet ses som en viktig resurs inom befintlig grönstruktur och vid planering av ny bebyggelse, speciellt i en tät stad.

Kommunmedborgarna har under lång tid sett det som viktigt med en grönskande stadsmiljö. Redan år 1967 anställdes i Järfälla en stadsträdgårdsmästare för att utveckla kommunens parker och natur. För att vidare utveckla stadsmiljön beslutade stadsbyggnadsnämnden år 1997 att kommunens grönplan skulle utgöra planeringsunderlag för framtidens översiktsplan. Vidare togs i kommunfullmäktige beslut år 2009 om en miljöplan som innebar vägledning för att utveckla Järfälla klimatsmart, miljömedvetet och med fortsatt god grönstruktur.

Värdet av ekosystemtjänster togs upp i översiktsplanearbetet och blev ett viktigt underlag i den översiktsplan som antogs av kommunfullmäktige år 2014.  Fokus ligger på att bevara ekosystemtjänster i den befintligt goda grönstrukturen och utveckla dessa genom att bygga en så kallad grönblå struktur i stadsmiljön. En grönblå struktur integrerar grönområden och funktioner för vattenhantering med stadsbebyggelsen. Detta leder samtidigt till att staden står bättre rustad inför framtida klimatförändringar. Kyrkparken i den nya stadsdelen Barkarbystaden stod färdig år 2014 och anlades som en del i arbetet med att se vatten som en resurs och skapa en grönblå struktur.

Urbanisering och klimatförändringar

Ur ett globalt klimathänseende måste våra städer förtätas. När detta sker ökar mängden hårdgjorda ytor vilket leder till problem med förorenat dagvatten, ökad risk för översvämningar vid kraftiga regn och negativa hälsoeffekter vid värmeböljor. Exploatering till följd av förtätning och urbanisering medför minskade park- och naturytor i städer. Detta gör att stadsplaneringen står inför nya utmaningar där ekosystemtjänster måste utvecklas så att bebyggd mark kompenseras med grönblå miljöer. Barkarbystaden är inget undantag. Målet är städer som är ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbara. Naturområden har även andra positiva effekter, till exempel när det gäller fördröjning och rening av dagvatten, men de har även en temperaturreglerande verkan.

Mälaren är en vattentäkt som försörjer två miljoner människor. Därför har alla kommuner i närheten av Mälaren krav på sig att kontrollera vattenkvaliteten på de vattendrag som mynnar ut i sjön. Särskilt viktiga för Järfälla är de två vattendragen Igelbäcken och Bällstaån som rinner i närheten av Barkarbystaden. Dessa måste noga tas om hand i samband med stadsutvecklingen. Igelbäcken kontrolleras för att hålla god ekologisk och kemisk vattenstatus. Vad gäller Bällstaån har den i dagsläget inte tillräckligt god vattenkvalitet, men kommer att åtgärdas i enlighet med EUs ramdirektiv. I samband med att vattnet renas måste även risken för översvämningar minskas. Innan Barkarbystaden byggdes fanns inga speciella anläggningar runt Bällstaån och översvämningar orsakade därför inte några problem. I och med stadsdelens utveckling måste man däremot ta hänsyn till detta och finna lämpliga åtgärder.

Arbetet med ekosystemtjänster

Genom att identifiera befintliga ekosystemtjänster och undersöka vad som behövdes för att förbättra livskvaliteten ytterligare kunde man inom Järfälla kommun synliggöra och jobba konkret med de behov som fanns. Som en del av klimatanpassningen av staden bestämde kommunen sig för att satsa på biologisk mångfald, som även bidrar till fungerande ekosystemtjänster. För att gynna den biologiska mångfalden använder sig kommunen av vatten som en resurs, snarare än att betrakta vattnet som ett problem för staden.

En grönblå struktur i stadsmiljön 

En illustration av kyrkparken med förklaringar av anläggningar. Illustration Ekologigruppen Förstora Bild

Kyrkparken planerades för att uppfylla flera funktioner. Man strävade inte bara efter att dämpa de negativa effekter som följer klimatförändringarna utan man ville också skapa en plats för social interaktion.

Under planeringen samarbetade därför olika experter för att lyfta in olika aspekter i arbetet. Involverade var bland annat VA-ingenjörer, miljöplanerare, kultursekreterare, vattenstrateger, liksom kommunens park- och naturenhet. Parken skulle i sin slutgiltiga form både kunna hantera dagvatten och erbjuda goda rekreationsmöjligheter.

Anläggningen för dagvatten består av flera dammar, en slingrande bäck, en vattenträdgård med många fuktängsblommor, två broar och en kalkvall. Vattnet både renas, fördröjs och magasineras medan det leds bort från parkområdet. Bäckens naturliga flöde och de planterade växterna bidrar även till att främja områdets biologiska mångfald.

En låg spång låter parkbesökarna komma nära vattnet. Samma sak möjliggörs även genom en långsluttande stenstrand. Under bron finns kalkvallar där fosfor avskiljs från vattnet. För att skydda kärrsångare och andra fåglar som häckar i området omgärdas det av en vassrugge med grangärdesgård, men stora öppna ytor har sparats för spontana aktiviteter hos parkbesökarna.

Utmaningar

En utmaning under projektet var att med begränsade resurser ta fram nya innovativa idéer för att förverkliga de planer som fanns. Kommunen använde därför så kallad förnyad konkurrensutsättning där flera konsultföretag bjöds in för att utveckla nya idéer. Att hålla en allmän tävling kräver stora resurser, men genom detta upplägg kunde kommunen få konkreta utvecklingsidéer till en lägre kostnad. Själva byggnationen bjöd också på flera utmaningar. Till exempel genererade konstruktionen av dammarna schaktmassor som behövde tas om hand, men genom att använda dessa till att göra en kulle i parken kunde hanteringskostnaderna hållas nere.

Även markförhållandena medförde utmaningar. Marken i parken innehöll mycket lös lera och svavel, vilket krävde att området kring dammarna säkrades upp med meritpelare som bättre står emot svavel än kalkpelare. Man hade också problem med befintliga ledningar som behövde flyttas. Bullerskydd har man fått vänta med tills antalet invånare i området har ökat. Minskad insyn riskerar att skapa en otrygg miljö, men man vill också undvika potentiella problem då Enköpingsvägen höjs.

När det gäller djurliv var man noga med att skydda den befintliga faunan. Detta ledde bland annat till att man genomförde byggnationen i etapper för att minimera den skadliga inverkan på miljön.

Utvärdering

Kommunen har fått många positiva reaktioner från de egna invånarna, men även från andra kommuner som visat intresse för konceptet med grönblåa strukturer. När det gäller djurlivet har både nya och befintliga fågelsorter observerats i parkens nyanlagda dammar. Det är dock svårt att i dagsläget utvärdera parken och dess totala effekter på miljön eftersom själva stadsdelen ännu inte står färdig. Det kommer även ta tid för växterna att bli större och rota sig i marken. Beträffande anläggningens förmåga att fördröja och magasinera vatten sattes den framgångsrikt på sin spets vid ett 25-årsregn i september år 2015.

Vid planering och uppföljning används även så kallade grönytefaktorer. Det är ett beräkningssystem som används i syfte att beräkna vegetationsnivå i förhållande till bebyggd mark inom varje kvarter i Barkarbystaden. Ny bebyggelse måste uppfylla de krav som kommunen ställer beträffande vegetation och fördröjning av dagvatten.

Kostnader

Hela anläggningen i Kyrkparken kostade 36 miljoner kronor. Med ytterligare anläggningar av bland annat lekplats, gång- och cykelbanor, bullerskydd och plats för Valborgsmässoeld beräknas slutkostnaden bli cirka 50 miljoner kronor, vilket är en bedömd erfarenhetskostnad från andra stadsparksprojekt utanför kommunen. Genom att från början planera in klimatanpassningsåtgärder i projektet blev det enligt kommunen inte dyrare än att anlägga en vanlig stadspark i samma storlek med liknande geologiska förutsättningar.

Framtiden

Parken kommer att utvecklas ytterligare med fler funktioner i takt med Barkarbystadens utveckling. I framtiden skall bland annat ett alkärr byggas vid dammarnas utlopp för att rena vattnet från kväve och främja områdets biologiska mångfald. Utöver bullerskydd planeras även rekreationsytor i form av lekplatser och grillplatser för alla parkbesökare.

Förutom utvecklingen av parken är planen att göra Barkarbystaden till en än mer klimatanpassad stadsdel. Stora torget är redan anlagt och där finns både vattenmagasin och fördröjningsfunktion under markytan. Vid regn leds vattnet åt ena sidan av torget där man låtit anlägga växtbäddar som både samlar upp och har en renande inverkan. I framtiden kommer man låta bygga liknande torg på flera håll i stadsdelen. Vattenkajer och tvåstegsdiken är också en vision. Projektet Barkarbystaden I planeras bli färdigt år 2030, men arbetet kommer fortlöpa i form av projekten Barkarbystaden II och III.