En viktig del för friluftslivet i fjällen är det statliga ledsystemet, som idag är tänkt att tillgängliggöra fjällnaturen, öka säkerheten, styra besökare på bästa möjliga sätt och ta hänsyn till renskötseln. Den inresande turismen till Jämtlands län omsätter totalt omkring fem miljarder kronor varje år.
”Det statliga ledsystemet utgör en viktig del av friluftslivets infrastruktur i fjällen och är viktigt både för folkhälsan och för naturturismen. Det bidrar till jobb och näringslivsutveckling samt har stor betydelse för lokalbefolkningens friluftsliv”. Naturvårdsverket
I Jämtlandsfjällen finns ungefär 260 mil statliga leder. Lederna var från början färdvägar mellan olika punkter för människors liv i och rörelse genom fjällen. Med turismens ankomst under slutet av 1800-talet, utvecklades lederna senare till att bli vägar till exempelvis stugboende och toppar. Sedan 1977 är Naturvårdsverket ansvarig nationell myndighet för de statliga fjällederna. Länsstyrelserna och Laponiatjuottjudus (världsarvet Laponias förvaltningsorganisation) ansvarar för planering, underhåll och skötsel.
Lederna omfattas av vinterleder (skoter- och skidleder) och sommarleder, med broar, rastskydd, spänger och andra anläggningar. Ledhållaren, i det här fallet staten, har ansvar för att leden är dragen i så säker terräng som möjligt, samt för att det som byggts längs leden är säkert och i godtagbart skick.
Det kan till exempel röra sig om ledmarkeringar, spänger, broar, rastskydd och stensättningar. Lederna kategoriseras enligt en modell med tre nivåer, från kategori ett till tre. Kategori tre är mest tillrättalagd med fler broar, vindskydd, tydligare markeringar och skyltar.
Klimatförändringen innebär nya utmaningar
Ett förändrat klimat påverkar säkerheten till fjälls, och ställer därmed också helt nya krav på skötsel och anpassning av lederna. Ökningstakten på klimatförändringarna i Jämtlandsfjällen är den kraftigaste som noterats för något geografiskt område i Sverige sedan tvåtusentalets början. Snötäckets tjocklek och varaktighet, vegetationsperiodens längd, tjälbildning och dess djup, markfuktighet och näringstillgång har redan påverkats.
Klimatförändringen kommer fortgå med temperaturökningar, framför allt under vintertid. Kraftiga snösmältningar under vinterhalvåret kan ge upphov till ”vårfloder” och översvämningar. Ett exempel på en sådan händelse inträffade den 20 december 2016, då bron över Handölan i närheten av Storulvån drogs med av vatten- och isströmmen som hade uppstått till följd av den för årstiden mycket höga temperaturen. Sylarna hade natten innan varit nära svenskt värmerekord för december månad, då man uppmätt 19 grader.
Det allt varmare klimatet medför också ändrade förutsättningar att röra sig på ett säkert sätt i fjällmiljö. Minskat snötäcke innebär risk för besvärligare färd för exempelvis skoterförare, skidåkare och hundspann. Ökad isbildning på marken ger större risk för hårt och slipprigt före. Tunnare isar över vattendrag är en uppenbar fara för säkerheten. Vinterleder som påverkas av kraftiga snösmältningar, kan svämmas över och bli farliga att färdas längs.
Mildare vintrar med ändrade vindriktningar och nederbördsmönster gör att snön samlar sig på nya ställen. Det finns flera sträckor i Jämtland där snöläget i dag är sämre än tidigare och där det är tveksamt att leden på grund av risk för barmarkskörning kan ligga kvar. Två konkreta exempel är leden nordväst om Anaris, vid Stor-Anahögen, liksom leden mellan Vålådalen och Vålåstugorna. Variationen i temperatur- och vindförhållanden förväntas växla fortare i framtiden vilket innebär en ökad risk för laviner.
Förändringar för renskötseln
Även rennäringen påverkas. Renskötare vittnar om att hjordarna har blivit mer oroliga under de allt mildare vintrarna, med skiftande och nya vindriktningar och ökad isbildning på markvegetationen. Renarna rör sig i nya mönster, tenderar att sprida sig mer och blir svårare att passa. Tunt snötäcke bidrar till att den rör sig längre och snabbare.
Renarna söker sig allt oftare och tidigare på säsongen högre upp i fjällsluttningarna och till snöfläckarna där de kan svalka sig och slippa undan insekter. Störningarna är särskilt påtagliga under kalvningstid (april-maj). Renen är då extra känslig och vajan kan vid hög stress i värsta fall föda en kalv för tidigt eller stöta bort en nyfödd kalv.
Samtidigt är april–maj enligt många besökare den finaste tiden på året. Vissa vårvinterdagar rör det sig förhållandevis många människor på fjället för skidåkning och hundspannskörning på skaren. Särskilt Storulvån är ett viktigt område för rennäringen och samtidigt det överlägsen mest turisttäta besöksmålet.
Fler besökare i svenska fjäll
Skidturismen i Alperna är redan utmanad med kraftigt minskade snömängder. Trots att även Sverige förväntas få mindre snömängd kan detta innebära en ökning av antalet besökare till de jämtländska fjällen inom de närmsta åren. Det skulle vara positivt för turistnäringen, men också betyda större slitage och mer räddningsuppdrag till fjälls.
Kraftigare oväder under sommartid, med mycket hårda vindar, skyfall och åskoväder med tillhörande blixtnedslag, liksom ökad mängd ras och skred, är ytterligare risker för fjällsäkerheten. Utöver direkt påverkan på människa och fjällandskapet, finns indirekta effekter som riskerar att följa i spåren av ett förändrat klimat. Exempel på sådana är utbredning av för fjällen nya arter, vilket kan medföra oönskade förändringar i ekosystemet. Ett annat är översvämningar med spridning av föroreningar och risk för försämrad vattenkvalité som följd. Försämrad vattenkvalité kan innebära ökad smittorisk för både flora, fauna och människor.
Ökat behov av klimatanpassning
Det finns ett ständigt underhållsbehov av fjällederna, något som också blir större i takt med klimatförändringen och mer slitage. Ledförvaltare pekar på att skadorna på broar och andra delar av ledsystemet har ökat under de senaste trettio åren. Högsta prioritet inom förvaltningen och anpassningen av fjällederna är att transporter på lederna ska vara så säkra som möjligt, i första hand på vinterlederna och i de områden där det rör sig flest människor, exempelvis vid Storulvån – Sylarna.
En riktad, särskild ledupprustning gjordes av länsstyrelsen under åren 2017-2022, med syfte att förbättra tillgängligheten och fjällsäkerheten inom ledsystemet. Under 2022 rustades drygt 30 mil fjälled. Upprustningen av vinterleder innebar att befintliga ledstolpar med kryss och reflexer byttes eller ersattes. För sommarleder blev det aktuellt med spångning och grusförstärkning. Arbetet utfördes i samråd med berörda samebyar.
Förstärkta broar
Flera broar i ledsystemet har blivit förstörda under de senaste vintrarna, som en följd av tillfälliga värmeperioder med extrema vattenflöden. När nya broar har anlagts har många byggts både högre och längre för att klara av situationer med tillfälliga höga flöden, något som förväntas bli vanligare i ett förändrat klimat.
”Förr bytte vi broarna rakt av, vi byggde på samma sätt och på samma ställe. Nu måste vi fundera mer på hur vi kan öka säkerheten. Det gäller också vid alla typer av reparationer, där vi tar höjd för ökade risker”.
Ett exempel är hängbron vid Rundhögen i närheten av Storlien, som havererade år 2021. En ny bro förlängs och förhöjs jämfört med den gamla. Bland annat används klimatdata och hydrologiska beräkningar vid dimensioneringen. Ett annat exempel är bron över Härjångsån i Vålådalens naturreservat, som byggs om och förstärks efter att ha raserats av en vårflod.
Omdragna leder
Vissa ledsträckor flyttas permanent, bland annat på grund av ökad lavinrisk. Några fall är dels en sträcka på 300 meter väster om Ekorrdörren i närheten av Sylarna, och dels en sträcka på 500 meter vid Husvålen nordöst om Ljungdalen. Numera finns också dagliga bedömningar av lavinfaran för de mest välbesökta svenska fjällområdena, som södra Jämtlandsfjällen. Lavinprognoserna publiceras från mitten av december till mitten av maj.
Ständig ledöversyn
En kontinuerlig ledöversyn ska säkerställa säkerheten. Varje år kontrolleras alla vinterleder och statusrapport lämnas i mitten av februari. I vissa fall görs temporära omdragningar eller varningar, exempelvis vid öppna bäckar där det blir svårt att ta sig över eller där snötäcket är för tunt för skotertrafik. I vissa fall, och allt oftare, måste ledsträckor tillfälligt stängas av på grund av renarnas rörelser.
Vinterlederna underhålls årligen av länsstyrelsen från mitten av februari till andra hälften av april, något som alltmer övervägs om tidigare slutdatum, för att säkerställa tillräcklig snötillgång.
Finansiering
För att upprätthålla säkra fjälleder betalar Naturvårdsverket en årlig klumpsumma till länsstyrelsen för löpande åtgärder. Större åtgärder kräver att extra pengar söks.
Erfarenheter
- Klimatförändringen märks tydligt och får stora konsekvenser. Några exempel är fler värmeperioder under vintrar, ökad lavinaktivitet på nya platser och minskat snötäcke.
- Arbetet med att underhålla och anpassa ledsystemet måste ske i nära och återkommande samverkan och dialog mellan berörda aktörer – länsstyrelsen, samebyarna, lokalbefolkningen, besöksnäringen, kommunerna med flera.
- Eftersom klimatet ger ändrade förutsättningar är det extra viktigt med noggrann dokumentation av ombyggnader/omdragningar, såväl byggnadstekniskt men även andra data som vattenflöden, som underlag för kommande arbeten.
- Behovet av löpande underhåll samt större klimatanpassningsåtgärder ökar. Därför blir också behovet av finansiering större.
Fler exempel på klimatanpassning
Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.