Klimatanpassning av skog, Häradsmarken, fördjupning

Skogsbruket tar upp en stor del av Sveriges yta. Klimatförändringar kommer sannolikt innebära en ökad genomsnittlig tillväxt i skogen, samtidigt som skaderiskerna ökar. Skogsförvaltningsbolaget Häradsmarken AB arbetar på flera sätt med att sprida riskerna för framtida skador i skogen. Bland annat genom förändringar i gallring, trädslag och planering av avverkning.

Drygt hälften av Sveriges totala landareal är produktiv skogsmark. Klimatförändringarna påverkar skogen och tydliga förändringar i klimatet väntas över tid.  I framtiden blir klimatet varmare jämfört med idag. Årsnederbörden kommer att öka i hela landet och då främst under vinter och vår, vilket innebär en kortare säsong av snö och is.

Effekter av klimatförändringar

I framtiden kan vegetationsperioden bli 1-3 månader längre och den årliga skogstillväxten kan därför öka med upp till 30 % jämfört med idag. Om hundra år kommer medeltemperaturen i södra Sverige kunna jämföras med nuvarande Skottland och medeltemperaturen i norra Sverige med dagens södra Sverige. De negativa effekterna av klimatförändringar riskerar dock att slå mycket hårt mot skogen.

Det blir förmodligen inte vanligare med storm i framtiden, men varmare vintrar med mer nederbörd ökar risken för stormfällning eftersom rötterna inte stabiliseras av tjälen i marken i lika stor utsträckning. Ett varmare klimat innebär en ökad risk för torka på sommaren, vilket slår hårdast mot granen. När träden blir torkstressade får de inte ett lika fullt utvecklat rotsystem, vilket också ökar risken för stormskador. Gran drabbas lättare av torkstress än tall, vilket gör granen mer känslig för ett varmare klimat i framförallt södra Sverige.

Sannolikt ökar potentialen för spridning av rötsvampar till följd av att vintrarna blir mildare. När träd blir torkstressade ökar också risken för insektsangrepp av såväl redan etablerade som helt nya arter, vilka också får lättare att sprida sig i ett varmare klimat. Den rotröta som orsakas av rottickan är den skadegörare som ger de största ekonomiska förlusterna vid granodling.  Det finns en risk att även rotrötan sprider sig till tall i ett varmare klimat.

Kortare perioder med tjälad mark och ökad nederbörd under höst och vinter kommer sannolikt att medföra ökad risk för körskador då vägarnas stabilitet och tillgänglighet reduceras. Detta kan i sin tur ge skador på den biologiska mångfalden då sediment, kvicksilver, organiskt material eller stora näringsmängder transporteras ut i vattendrag och sjöar.

Robust skog genom anpassning

Häradsmarken är ett skogsförvaltningsbolag som förvaltar 12 häradsallmänningar i Östergötlands och Jönköpings län. En allmänning är mark som samägs av flera personer. Avkastningen från skogsbruk, jordbruk och upplåtelser tillhör de mantalssatta fastigheterna och dess ägare i häradet. Totalt förvaltas cirka 26 000 hektar skogsmark. Företaget är certifierat i enlighet med FSC och PEFC och 5 % av skogen är skyddad som naturreservat.

Häradsmarken arbetar med klimatanpassning enligt rekommendationer från Skogsstyrelsen. På Skogsstyrelsens hemsida går det att läsa om klimatets påverkan på skogen och rekommenderade åtgärder. 
Klimatanpassat skogsbruk (Skogsstyrelsen)

Åtgärder

Kraftiga stormar har drabbat skogsbranschen under lång tid. Som en anpassningsåtgärd mot ökad stormfällning gallrar Häradsmarken tidigare än de gjorde förut. En första gallring görs när träden är 12 meter höga. Detta görs för att vänja träden vid vind i ett tidigare skede, på detta sätt härdas träden. Sista gallringen sker innan träden har nått en höjd på 20 meter, vid en sådan längd börjar träden nämligen bli höga och känsliga.

För att skapa en robust skog i framtiden arbetar Häradsmarken med ståndortsanpassning. Att ståndortsanpassa innebär att man planterar trädslag efter marktyp. Då viltbetestrycket på unga tallplantor är stort planterar många gran på mark där tall vore ett bättre alternativ.  Granen blir torkstressad och får inte ett lika fullt utvecklat rotsystem vilket gör att de lättare blir utsatta för skadeinsekter och stormskador.  Att plantera tall på tallmark är ett sätt att klimatanpassa sitt skogsbruk eftersom tall också tål ändringar i temperatur bättre än gran.

För att sprida risken med skadeangrepp planterar Häradsmarken även en större blandning av trädslag än tidigare. Från att nästan inte arbetat med några främmande trädslag alls planterar de nu in arter som hybridlärk, douglasgran, contortatall, poppel och abies grandis. Detta görs även för att undersöka hur dessa trädslag fungerar i ett förändrat klimat. 

Skogsförvaltning Häradsmarken
Att köra i blöta områden riskerar att skada marken. Den här platsen är blå i vattenkartan ovan. Olika typer av åtgärder kan på så sätt planeras i förväg. Foto Jan Persson, Häradsmarken.

Vattenvårdsarbetet är ett annat viktigt område. Till sin hjälp har de sedan sommaren 2014 en kartfunktion som visar grundförhållanden, ytstruktur, lutning och markfuktighet i landskapet. Områden med mer än 15 graders lutning är röda och områden med hög markfuktighet är blå på kartan. Verktyget används för att planera avverkning och utforsling i förväg. Det blir då lätt att se var man ska lägga ut kvistar som skydd eller bygga en bro för att inte köra på mark där risken att skada vattendrag är stor. Med vattenkartan kan man också se var det kan vara lämpligt att anlägga nya våtmarker eller rensa gamla diken. På detta sätt anpassas skogsförvaltningen efter rådande och kommande markförhållanden. 

Vattenkarta
Vattenkartan som används vid förvaltning av skogen. Rött indikerar områden med stor lutning och blått blöta områden. Den gula ringen visar den geografiska platsen för bilden nedan. Illustration Jan Persson, Häradsmarken Förstora Bild

Finansiering

Skogsförvaltning är en långsam, kontinuerlig process. Hundraårsperspektiv är vanliga inom skogsbranschen och därför är det svårt att mäta exakta kostnader. Häradsmarken har som affärsmodell att ha jämn och om möjligt ökande, avverkning och utdelning i tusen år. Detta långsiktiga perspektiv med jämn avverkning innebär att klimatanpassning är nödvändigt. Vissa av de åtgärder som nu görs i klimatanpassningssyfte innebär en högre initial kostnad men som i det långa loppet kommer generera ökad utdelning till ägarna och en bättre anpassad skog. Den initiala kostnaden är dock svår att exakt uppge. Det som kostar är framförallt ståndortsanpassningen och de alternativa trädslag man arbetar med samt skapandet av fler diken eller våtmarker.

Hela förvaltningen laserskannades 2008 med syftet att kartlägga skogen. Samtidigt skapades en terrängmodell som idag med nya beräkningsmatriser har kunnat användas till att skapa den vattenkarta som visar blöta områden med dålig bärighet. Kostnaden för denna beräkning var några kronor per hektar och har givit en karta som används för att planera körvägar för att på så vis undvika körskador.

Utmaningar och erfarenheter

Klimatanpassning av skog skiljer sig något från andra branscher då tidsperspektiven är långa. De plantor som planteras idag kommer att vara färdiga att skördas om cirka 80 år och då i ett klimat vars medeltemperatur är högre än idag. Det kräver att de antaganden och gissningar Häradsmarken gör idag är så korrekta som möjligt för att träden ska kunna utnyttja och överleva ett varmare klimat. Den främsta utmaningen blir följaktligen att vidta åtgärder för förhållanden långt fram i tiden som ännu är osäkra.

Fler exempel på klimatanpassning

Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.