Renskötseln, som är djupt rotad i samisk kultur, är direkt beroende av klimatet. Klimatförändringarnas påverkan har redan börjat märkas, exempelvis genom isbildning som blockerar tillgången till renarnas vinterbete och längre vegetationsperioder som förändrar betets näringsvärde.
Situationen mer akut för varje år
För varje år blir situationen mer akut. Temperaturväxlingar som orsakar låsta betesmarker, längre vegetationsperioder och ökad förekomst av skogsbränder och insekter gör det allt svårare att bedriva traditionell renskötsel.
Samtidigt står den biologiska mångfalden i fjällområdena inför stora förändringar. Den ökade värmen och fukten gynnar vissa arter men hotar andra, vilket riskerar att störa ekosystemens balans.
– Det är inte bara vi och renarna som påverkas. Vi ser redan nu hur älgar, rävar och andra djur lider av de här förändringarna, säger Marja Skum från Grans sameby.
Ett samarbetsprojekt med klimat- och sårbarhetsanalys i centrum
Det finns 51 samebyar i Sverige. En sameby är trots namnet inte en enda fysisk by utan ett geografiskt område där renskötsel bedrivs. Samebyn är organiserad som en ekonomisk och administrativ sammanslutning med en egen styrelse.
För att möta klimatutmaningar har ett samarbetsprojekt mellan Sametinget, länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland och Dalarna, Svenska Samernas Riksförbund samt SMHI startats. Syftet med projektet är att hjälpa samebyarna genomföra egna klimat- och sårbarhetsanalyser för att identifiera de största klimatriskerna. Dessa analyser fungerar som en grund för att utveckla konkreta klimatanpassningsåtgärder.
Klimat- och sårbarhetsanalyserna har varit centrala i projektet. De kombinerar traditionell samisk kunskap med vetenskapliga klimatmodeller och framtidsscenarier. Genom att analysera faktorer som temperaturökningar, nederbörd och växtperioder har samebyarna fått en tydlig bild av de utmaningar som väntar och vilka åtgärder som kan vidtas redan nu.
– Vi upplever redan att klimatförändringen i stor utsträckning påverkar renskötseln vintertid. Vi valde därför att först fokusera på barmarksperioden. Det vi såg var bland annat att medeltemperaturen ökar och det kommer att påverka hur vi arbetar med renarna sommartid. Exempelvis så märker vi renkalvarna i juli men i framtiden kommer det att vara för varmt då och vi behöver anpassa oss till det, berättar Anna-Marja Kaddik från Grans sameby.
Konkreta exempel för framtiden
Ett konkret exempel är hanteringen av förlängd barmarksperiod. Samebyn visste redan att vädrets instabilitet gjorde vintrarna svåra och klimatdatan visade på stigande temperaturer och förlängd barmarksperiod. Detta gav anledning att förändra planering för placering av framtida renflyttningshagar.
Klimatdatan har också hjälpt till att identifiera områden som behöver skyddas bättre för att säkra livsmiljöer för renarna.
– Vi har inte identifierat lösningar på alla utmaningar som det förändrade klimatet innebär, men vi har nu kunskapen och kan ta hänsyn till den i våra framtida planer, berättar Anna-Marja Kaddik.
Lösningar och hopp genom samarbete
Trots klimatutmaningarna har arbetet med klimat- och sårbarhetsanalyser stärkt samebyarna. I Grans sameby har planeringen för att ändra hagar och flyttleder för att möta de nya klimatförhållandena redan börjat. De har också diskuterat vilka områden som behöver skyddas bättre än vad de görs i dagsläget för att bevara viktiga livsmiljöer för renarna.
– Det känns tungt ibland när man ser framtidsscenarierna, men analysarbetet har gett oss en känsla av kontroll. Nu vet vi vad vi behöver jobba med och kan prioritera våra insatser, säger Marja Skum.
Finansiering
Projektet finansierades genom särskilda medel avsatta för samebyarnas klimatanpassningsarbete. Dessa medel möjliggjorde för samebyarna att genomföra analyserna, ta fram åtgärdsplaner och börja genomföra konkreta insatser.
– Utan dessa resurser hade vi inte kunnat genomföra analyserna och driva projektet framåt och samtidigt hålla igång vårt dagliga arbete. Det har varit avgörande att finansieringen fortsatt. Nu återstår att finna finansiering för de åtgärder vi identifierat, säger Anna-Marja Kaddik.
Utvärdering
Erfarenheterna från projektet visar att samebyarnas egna ledarskap är avgörande för framgången. Klimat- och sårbarhetsanalyserna har inte bara gett en tydlig bild av de mest akuta riskerna utan också verifierat mycket av det som redan var känt genom traditionell kunskap samt stöttat ett systematiskt arbete för att minska effekterna av klimatförändringen på deras verksamhet.
Projektet kommer att utvärderas löpande för att säkerställa att resultaten leder till långsiktig hållbarhet för både renskötseln och naturen.
– Vi har lärt oss hur vi kan prioritera åtgärder och planera för framtiden, och vi vet att detta arbete är en pågående process, avslutar Marja Skum.