Grönytefaktorn, ett verktyg för grönare städer, fördjupning

Fler ytor med vegetation kan minska sårbarheten för översvämningar och även sänka temperaturen i staden, till exempel i samband med värmeböljor. I Norra Djurgårdsstaden i Stockholm har verktyget Grönytefaktorn använts för att fastställa att kvarteren får en viss nivå av grönska.

Planeringen av miljöprofilområdet Norra Djurgårdsstaden startade i början på 2000-talet och en klimatanpassad och fossilbränslefri stadsdel beräknas stå färdig år 2030. Sedan 2010 finns ett krav på att planeringsverktyget grönytefaktorn ska användas vid all ny exploatering i stadsdelen.

Grönska och klimatanpassning i kompakta städer

Städer har stor andel hårdgjorda ytor, till exempel i form av asfalt, vilket gör dem känsliga för skyfall och värmeböljor. Fler ytor med vegetation kan minska sårbarheten för översvämningar och sänka temperaturen i staden.

När städer förtätas är det ofta den tätortsnära naturen som exploateras vilket gör att dessa grönområden minskar eller försvinner. Grönska och vattenytor i stadsmiljön har många fördelar; de ger ett attraktivt intryck, kan användas för rekreation, ökar biodiversiteten etc. De minskar också stadens sårbarhet för negativa konsekvenser av klimatförändringarna.

De klimatförändringar som klimatscenarierna indikerar för Stockholms län i framtiden är bland annat mer nederbörd och skyfall samt högre temperaturer, längre och mer intensiva värmeböljor samt torrare somrar. Flera av konsekvenserna från dessa klimatförändringar kan lindras med vegetation och vattenstrukturer genom deras flödesreglerande och temperaturreglerande förmåga. Till exempel så ger träd skugga samt suger upp stora mängder vatten, gröna tak fördröjer dagvatten samt sänker den urbana temperaturen och dagvattendammar är reservoarer för dagvatten samtidigt som vattnet har en avkylande effekt på omgivningen.

Grönytefaktorn i Norra Djurgårdsstaden

Grönytefaktorn är ett planeringsverktyg som används för att skapa grönare stadsdelar. Den grönytefaktor som utvecklats för Norra Djurgårdsstaden har framförallt tre syften; gynna biologisk mångfald, tillföra sociala värden i gårdsmiljön samt klimatanpassning. Grönytefaktorn innebär att en viss del av tomtens yta måste bestå av vegetation och/eller vatten. För bostadskvarter i Norra Djurgårdsstaden ligger grönytefaktorn på 0,6. Grönska som fyller flera syften samtidigt, mångfunktionella grönområden, premieras och ett visst antal åtgärder inom varje syfte måste uppnås. I dokumentet Grönytefaktor för Norra Djurgårdsstaden kan du läsa mer om grönytefaktorn och hur den beräknas.
Grönytefaktor för Norra Djurgårdsstaden (Stockholms Stad, pdf)

Flygfoto över Norra Djurgårdsstaden i Stockholm
Flygbild över Norra Djurgårdsstaden med kvarteret Stora Sjöfallet mellan gasklockorna och Husarviken.

Bred samverkan avgörande

Om en kommun vill ställa krav på användandet av grönytefaktorn för exploatering av sin mark bör kommunen kunna bidra med kompetens, uppföljning och stöd. Ett gott samarbete mellan kommunen, landskapsarkitekter, arkitekter och byggherrar underlättar arbetet. I Norra Djurgårdsstaden anordnar Stockholms stad ett antal kompetensseminarier med inbjudna experter inför varje projekt där alla aktörer bjuds in. De har bland annat handlat om klimatförändringar, ekologiska samband, att bygga på bjälklag, takvegetation med mera. Dessa har varit mycket uppskattade och mycket viktiga för att höja kompetensen hos aktörerna.

Grönytefaktorn innebär att planeringen av de gröna ytorna integreras i arbetet från början eftersom den ska redovisas i plandokumenten. Detta gör att landskapsarkitektens arbete kommer in tidigare än vanligt i processen och i ett närmare samarbete med husarkitekterna.

Uppföljning

Inom Norra Djurgårdsstaden följs kraven på grönytefaktorn kontinuerligt upp genom hela processen från markanvisning till drifttagen byggnad. Om en byggherre av någon anledning inte når upp till grönytefaktorn under projektering och planering ska de lämna in en avvikelserapport. Staden försöker då att tillsammans med byggherren hitta en lösning. Uppföljningen måste skötas av kompetent och kunnig personal.

Fyra byggherrar samarbetade på gemensam mark

Grönytefaktorn beräknas per kvarter och om flera byggherrar har fått markanvisning på samma kvartersgård måste dessa samarbeta om hur grönytefaktorn ska uppnås där.

I kvarteret Stora Sjöfallet i Norra Djurgårdsstaden samarbetade fyra byggherrar; Wallenstam, SSM, Bonava och Viktor Hansson. De fyra byggherrarna anlitade gemensamt landskapsarkitektkontoret URBIO, som gestaltade gårdsrummet samt räknade fram grönytefaktorn för tomten.

En extern projektledare togs in för att underlätta samarbetsprocessen mellan de fyra byggherrarna. Alla hade inte samma förutsättningar i form av fysiskt läge eller ekonomi men de var tvungna att komma överens och att tillsammans försöka lösa grönytefaktorn.

Illustration över gröna tak i Norra Djurgårdsstaden
Illustration över Bonavas fastighet med gröna tak och fasadgrönska. Illustrationen kan skilja sig från det slutgiltiga resultatet.

Utmaningar och erfarenheter

Utmaningarna med verktyget var bland annat att komma överens om bra lösningar för att komma upp i rätt grönytefaktor, samtidigt som alla andra krav som staden ställer skulle klaras av, till exempel dagvattenhantering, solceller, cykelparkering, tillgänglighet med mera. Dessutom skulle gården gestaltas så att den blev en trivsam boendemiljö och budgeten hållas.

Utformningen av gården påverkades också av det underjordiska parkeringsgaraget. Att plantera vegetation ovanpå en underbyggnation innebär vissa restriktioner. Detta gäller även för gröna tak. Underbyggnationens bärighet bestämmer vilket jorddjup som är möjligt i växtbädden vilket i sin tur påverkar vilken typ av vegetation som kan planteras. Stora jorddjup och stora träd premieras av grönytefaktorn medan lägre jorddjup och buskar får lägre poäng. Detta beror bland annat på förmågan att fördröja dagvatten och att sänka temperaturen.

Illustration över utformningen av en innergård
Illustration över utformningen av den gemensamma gården. Illustrationen kan skilja sig från det slutgiltiga resultatet. Förstora Bild

De inblandade aktörerna var positiva till grönytefaktorn trots att det kunde vara lite svårt att sätta sig in i hur verktyget fungerar samt att det i vissa fall innebar förändringar i arbetsprocessen som var ovana och tog upp tid. Att kommunen bidrog med stöd och hjälp i dessa situationer var viktigt.

I slutänden gav dock grönytefaktorn genomarbetade och grönskande gårdar där grönskans multifunktionella egenskaper utnyttjades. Grönskan uppskattades av de boende och den matematiska karaktären gjorde verktyget lätt att förhålla sig till för inblandade aktörer.

Gräs på taken i kvarteret Stora Sjöfallet i Stockholm
Gröna tak i kvarteret Stora Sjöfallet, Norra Djurgårdsstaden. Till höger SSMs fastighet som även har odlingslådor på balkongerna. Till vänster Viktor Hanssons fastighet.

Kostnader och nyttor

Byggkostnader och underhållskostnader beror på val av lösningar och behöver inte bli högre på grund av grönytefaktorn. Det blir generellt högre kostnader i högt exploaterade områden med låg andel markyta och/eller hög andel underbyggnationer än i lågexploaterade och ej underbyggda områden. Sett till hela byggkostnaden är merkostnaden som grönytefaktorn medför oftast en relativt liten andel.

Samtidigt kan klimatanpassningen av gårdarna vara ekonomiskt värdefull till exempel på grund av en minskad risk för översvämning. Grönska är också bra för välbefinnandet samt att boenden som trivs, värnar sin närmiljö och inte flyttar lika ofta kan vara ekonomiskt fördelaktigt för bostadsbolagen. En ökad biodiversitet och bättre folkhälsa är värdefullt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. För byggherrar innebär grönskan ett försäljningsargument och grönytefaktorn kan fungera som en kvalitetsstämpel.

Kostnads- och nyttoberäkningar inom projektet C/O City har bland annat gjorts för ett grönt tak som anläggs på en ny idrottshall i Norra Djurgårdsstaden, se faktaruta.

Grönytefaktor faktaruta

Uppföljning

Grönytefaktorn kommer att följas upp och utvärderas kontinuerligt. Exempelvis har uppföljning av hur byggherrarna klarar grönytefaktor för kvartersmark gett resultatet som presenteras i i grafen nedan.

Graf grönytefaktor

I Norra Djurgårdsstadens nyhetsbrev som går ut till de boende i området ställdes frågor om hur de upplevt utomhusmiljön i Norra Djurgårdsstaden under den varma sommaren 2018.

Resultat

Grönytefaktor för allmän platsmark har också testats i Norra Djurgårdsstaden. I Kolkajen och Södra Värtan landar grönytefaktorn på 0,6 och 0,7. Siffran beror till stor del på att de blåa och gröna ytorna fylls med många olika kvaliteter. Resultaten visar att det är svårt att få poäng för biologisk mångfald, men lättare att få poäng för pollinering och rekreation. Mest poäng tjänades för reglering av dagvatten och mikroklimat.

Fler exempel på klimatanpassning

Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.