Gröna tak, fördjupning

I Malmö har arbetet med klimatanpassning av byggnader kommit långt. En del av stadens byggnader har fått gröna tak för att klara konsekvenser av klimatförändringen.

Ett förändrat klimat medför ökade risker i städerna. Högre temperaturer, återkommande värmeböljor, ökad nederbörd och minskad biologisk mångfald är exempel på risker som svenska städer står inför.

Städer i ett förändrat klimat

Återkommande värmeböljor

I takt med att klimatet förändras kommer värmeböljor att inträffa allt oftare och bli mer långvariga. Eftersom värme starkt påverkar människors hälsa är det en viktig faktor att ta hänsyn till särskilt inom stads- och bebyggelseplanering. Detta beror på att stadsmiljön vanligtvis domineras av hårdgjorda ytor, som till exempel hustak, vägar, parkeringsplatser och stenläggningar, vilka absorberar solens strålar istället för att reflektera dem tillbaka i atmosfären. Det kan bland annat innebära svårigheter att behålla en behaglig temperatur i staden och skapar så kallade “urbana värmeöar”. Dessa öar kan förstärkas ännu mer och leda till större uppvärmning på grund av stadens täta bebyggelse vilket hindrar en naturlig ventilation.

Ökad nederbörd

De förändringar i temperatur och nederbörd som sker när klimatet förändras påverkar dagvattenhanteringen i städer. Dagens hantering av dagvatten är problematisk på grund av att vatten faller på platser där det inte kan infiltreras i marken. Istället leds vattnet ned i ett system till ett reningsverk. Ökade påfrestningar på systemet genom exempelvis extrem nederbörd kan leda till översvämningar samt att stora mängder
vatten släpps ut utan någon rening.

En minskad biologisk mångfald

En minskad biologisk mångfald är också bland de effekter som ett förändrat klimat kan medföra. Nya miljöfaktorer skapar nya förändrade förutsättningar för arter som inte klarar av att anpassa sig när klimatförändringarna sker så snabbt som de gör idag. Detta kan leda till att arter kan försvinna från utsatta områden. Djur och växtarter som lever i städer påverkas samtidigt av att många städer förtätas med minskande grönområden som följd. Exempel på tekniska åtgärder i stadsbebyggelse som motverkar dessa konsekvenser av klimatförändringen är olika typer av gröna tak.

Vad är ett grönt tak?

Gröna tak är ett samlingsbegrepp som oftast används för att beskriva vegetationstäckta tak. Det avser allt ifrån ett tunt lager med sedumväxter på taket till tjockare växtbäddar med buskar och träd. Att använda växter på tak kan spåras långt bak i mänsklighetens historia. Det mest välkända exemplet är “Babylons hängande trädgårdar”, ett av antikens sju underverk. I Norden har torvtak funnits länge i traditionell skandinavisk bebyggelse men kom att försvinna från städerna under 1800-talet. Det var inte förrän i slutet av 1900-talet som gröna tak åter blev populära, nu som en metod för en mer hållbar och klimatanpassad stadsbebyggelse.

Olika skötselkategorier av gröna takplanteringar

Etablering av vegetation på tak kan lite grovt delas upp i tre skötselkategorier. Uppdelningen beskriver hur det är tänkt att taket ska skötas,  vilka växter som kommer att användas och om det ska vara tillgängligt för människor att vistas ute på de planterade ytorna eller inte. De olika skötselkategorierna för gröna tak är extensiva, semi-intensiva och intensiva.

Extensiva  tak

Extensiva takplanteringar kan skapa en naturlig landskapskaraktär på stadens tak. Växtligheten kan variera mellan olika typer av mossor, sedumväxter, suckulenter, lökväxter och härdiga vilda blommor som torrängsväxter. Djupet på växtbädden (substratdjupet) varierar beroende på önskad vegetationstyp, artmångfald och systemlösning, men varierar vanligtvis mellan 30 -150 mm. Dessa substratdjup medför en last från det gröna taket (i vattenmättat tillstånd) som kan vara mellan cirka 50-250 kilo per kvadratmeter beroende på system och uppbyggnad. Årlig tillsyn rekommenderas för samtliga typer av extensiva takplanteringar och skötselåtgärder efter behov, om inte varje år så rimligtvis vartannat eller var tredje år.

Semi-intensiva tak

Kategorin semi-intensiva takplanteringar berör ytor på tak som fordrar en skötsel som är mer omfattande än för extensiva planteringar men som fortfarande kan vara betydligt lägre än för en vanlig trädgård. Planteringar på tak med semi-intensivt skötselbehov innefattar ett lite bredare urval av växter, till exempel prydnadsgräs, vedartade örter, marktäckare och vissa buskar. Bevattning och tillförsel av gödning behövs i regel. Substratdjupet för dessa planteringar kan variear mellan cirka 120-350 millimeter och  lasten från en sådan takplantering kan (i vattenmättat tillstånd)  beroende på system och uppbyggnad väga mellan 150-500 kilo per kvadratmeter. Semi-intensiva planteringar kan med fördel anläggas intill eller runt om en icke vegeterade vistelseyta på tak vilket gör dem  intressanta även där bärkraften på taket är begränsad.

Intensiva tak

Takytor som är tänkta att vistas på för rekreation och lek kräver i regel en hög skötselnivå och blir per definition intensiva oavsett växtval. Intensiva takplanteringar kan därmed variera stort i växtbäddsdjup, vilket i första hand beror önskad vegetationstyp. Gräsmattor eller perennplanteringar kan ha relativt tunna växtbäddar om 300 millimeter, eller ännu mindre. Växtbäddar om över 600 millimeter möjliggör plantering av mindre träd eller  större buskage. Vid etablering av parkmiljöer på bjälklag med större träd är substratdjupet vanligast över 1 meter.  

Med intensiva tak får vi trädgårdar och parker på större andel ytor i staden med den skillnaden att vi nyttjar taken. Skötselnivån för intensiva takplanteringar är att jämföra med en vanlig trädgård där regelbunden bevattning, beskärning, klippning och tillförsel av gödsel förekommer.

Eftersom växtbäddens djup på en intensiv plantering varierar stort varierar även den last som intensiva tak medför. Allt ifrån ett par hundra kilo till ett par ton. Därtill ska vikten från önskad vegetation, såsom stora träd, samt kapacitet att kunna bära alla människor som samtidigt ska kunna vistas på taket också räknas in. Detta betyder att belastningen på taket är mycket hög jämfört med extensiva och semi-intensiva gröna tak som inte primärt är till för att vistas på. Den belastningskapacitet som taket behöver dimensioneras för gör att intensiva takträdgårdar är mycket dyrare för en byggherre att anlägga än andra gröna taklösningar.

Exempel på gröna tak

En extensiv plantering med hög biologisk mångfald – Koggens gröna tak

På det kommunala bostadsbolaget MKBs fastighet Koggen i Malmö
har ett grönt tak med höga ekologiska värden anlagts. Det är en strandängsbiotop som skapats för att knyta an till den havsnära placeringen av fastigheten som ligger i stadsdelen Västra Hamnen. Det växtval som gjorts har även haft som syfte att ge ett varierat utseende med flera olika färger på fastighetens olika takytor. Taken är inte tänkta att vistas på men då flera lägenheter har god utblick över taken skapar de värdefulla upplevelse- och rekreationsvärden för de boende. På Koggen utnyttjas därmed taken till något som både gynnar Malmös urbana biodiversitet samt tillför ett förhöjt estetiskt värde för de boende.

Semi-intensivt grönt tak – på Augustenborgs Botaniska Takträdgård

Den semi-intensiva grästrädgården på Agustenborgs Botaniska Takträdgård består både av hög- och lågväxande plantor med olika struktur för att skapa spänning och dessutom vara ett oväntat inslag på ett grönt tak. Stigen som leder förbi silverpäronet ska locka besökarna in i takträdgården. Då trädgården är i behov av bevattning under torrare perioder finns droppbevattning nergrävd i växtbädden om ca 200-250 mm djup. Växterna som finns här är bland annat Röd rudbeckia, Japanskt blodgräs och Kungsljus.

Intensiv takpark – Greenhouse i Ekostaden Augustenborg

Greenhouse är MKBs spjutspetsprojekt med fokus på miljöteknik, stadsodling och livsstilsfrågor som uppförs 2015 och vår 2016. I tre sammanhängande delar ryms hyresrätter tillsammans med ett kulturhus, gemensamhetsytor och en kommunal förskola med ekologisk profil. En takträdgård med kolonilotter möjliggör “härodlat” tillsammans med bärbuskar och fruktträd uppe på takträdgården. Vegetationen är även noga utvald för att gynna pollinatörer – både vilda och tama. Ett orangeri för vinterförvaring av krukväxter finns i takträdgårdens mitt och balkongerna till det punkthus som höjer sig intill det gröna taket är 22 kvadratmeter stora där vattenutkastare och golvbrunn finns installerade liksom inbäddade balkonglådor.

Fördelar

Fördelarna med gröna tak kan delas upp i tre kategorier: miljömässiga, ekonomiska och estetiska.

Miljömässiga fördelar

De ekologiska vinsterna av gröna tak är att de skapar förutsättningar för liv inne i staden och har en positiv inverkan på biodiversitet. Taken kan återskapa platser för lokala växter som har försvunnit från staden på grund av stadens täta bebyggelse och även utforma nya habitat om taket anläggs med växter som inte tidigare funnits i staden. Vanliga djur på gröna tak är olika nyttoinsekter såsom humlor, bin, spindlar, fjärilar, skalbaggar och blomflugor, samt därtill även vissa fåglar.

En annan stor miljömässig vinst från gröna tak är inom avrinningshantering. Genom att plantera vegetation på taket kan vattnet tas upp av växtligheten och avdunstas tillbaka till atmosfären. Dessutom har gröna tak en god vattenhållande förmåga särskilt jämfört med traditionella tak som inte har den alls. Detta bidrar till fördröjning av dagvatten och minskar trycket på stadens dagvattensystem. Olika typer av gröna tak har olika fördröjningskapacitet. Ett antal studier visar att gröna tak kan reducera den årliga avrinningen med 40-90% beroende på substratdjupet och fördröja flödet med upp till 30 minuter. Detta beror på takets konstruktionsegenskaper till exempel växtdjup, plantsorter och taklutning. Dessutom har gröna tak en roll som naturligt reningsverk för både vatten och luft och bidrar till ett bättre klimat.

Ytterligare en fördel med en grön takanläggning är att vegetation använder solenergi för sin tillväxt och därför omvandlas det inte till värme på taken. Växtlighetens yta reflekterar därtill mer solstrålning jämfört med en traditionell takutformning vilket tillför en avkylande effekt. Gröna tak har också en potentiellt isolerande effekt och minskar bullereffekter från stadsmiljön.

Ekonomiska fördelar

Förutom de miljömässiga fördelarna har gröna tak vissa ekonomiska vinster. Anläggningskostnader för ett vegetationstäckt tak är högre jämfört med ett traditionellt tak men under takets livslängd kan detta tak spara pengar. Till exempel, ett vanligt tak är sårbart mot höga temperaturskiftningar vilka kan orsaka skador på takmaterialen. Detta leder till höga reparationskostnader och minskar takets livslängd. Gröna tak däremot reducerar temperaturskiftningar och skyddar tätskiktssystemet mot föråldring. Vidare bidrar gröna tak till ett minskat energibehov i byggnaden. Forskningen påvisar att vissa typer av gröna tak med tjocka växtbäddar för intensiva planteringar, har bra isolerande förmåga medan alla typer av gröna tak bidrar till en avkylande effekt sommartid.

Estetiska fördelar

Förutom positiva miljömässiga och ekonomiska fördelar är gröna tak estetiskt tilltalade och ger en ökad möjlighet till att rekreativa värden uppnås i tätbebyggda miljöer.  Om taket är tillgängligt för allmänheten kan det fungera som en plats för avkoppling, möten och användas som ett pedagogiskt hjälpmedel.

Utmaningar

Även om fördelarna med gröna tak är många finns det också vissa svårigheter som måste tas i beaktning när taket anläggs. Några av de viktigaste utmaningarna som måste beaktas är:

Utmaning 1: Byggnadens egenskaper och takets bärighet är viktiga faktorer vid anläggandet av gröna tak.

Att tänka på: Beräkningarna
på takets bärighet och byggnadens egenskaper måste utredas noggrant.

Utmaning 2: Förutsättningarna för gröna tak är inte samma som i en trädgård och påverkar valet av växtlighet. Det är i första hand tålighet mot torka som det gröna taket måste anpassas för.

Att tänka på: Utöver frånvaro av fukt från grundvatten finns det flera faktorer som kan bidra till uttorkning på ett tak, såsom taklutning, intilliggande glasfasader/partier med stor solreflektion, vind, mm
Utmaning 3: En grön anläggning måste vara fullständigt säker mot läckage. Att tänka på: Ovanpå taket, under växtbädd, installeras alltid ett vattentätt tätskiktssystem som skyddar det från vatteninträngning och fukt. Detta måste noggrant skyddas från åverkan både vid installation och skötsel av det gröna taket.
Utmaning 4: Dränering på ett grönt tak måste vara effektiv för att förhindra att regnvatten ansamlas och skadar växtligheten, eller utgöra en risk i och med en tillfälligt kraftigt ökad belastning. Att tänka på: Dränering och avvattning av taket måste planeras noggrant. Dränerande lager kan utgöras av ett grövre dränerande material eller vanligast av en underliggande dräneringsmatta.
Utmaning 5: Växtrötter kan tränga in i skarvar, överlapp av tätskiktet och eventuellt skada takkonstruktion, kanter eller anslutningar, vilket riskerar att leda till läckage. Lösning: Ett system för rotskydd bör användas för att förhindra rotgenomträngning. Emellertid är svensk praxis att rotspärr inte behövs under de tunnaste sedum-mattorna om upp till 30 mm. 
Utmaning 6: Olika typer av gröna tak behöver olika former av underhåll och gödsling. Det betyder att gödsel kan läcka och följa med ut i dagvattensystem. Lösning: Inkapslad långtidsverkande gödning kan minska läckage och bidra till en bra tillväxt. Hållbara alternativ till konstgödsel bör beaktas.

Finansiering

Kostnaden för en anläggning av gröna tak varierar beroende på takets förutsättningar och önskemål. Tunnare gröna tak med extensiva planteringar såsom sedumtak eller sedum-ört tak med inslag av ängsvegetation beräknas kosta ungefär 300-600 kronor per kvadratmeter för allt som ingår i den gröna uppbyggnaden (skyddstextilier, dräneringslagare, substrat och vegetation).

Kostnaden för andra gröna tak med tjockare växtbäddar och semi-intensiva eller intensiva planteringar  spänner mellan ett stort prisintervall beroende på en rad faktorer såsom växtval, anläggningen storlek, bevattningssystem, tillgänglighet, takets komplexitet mm. En intressant jämförelse är att kostnaden för anläggning på markplan och kostnaden för en intensiv takträdgård som både tidigt och väl planeras, kan vara konkurrensmässiga med tanke på de ofta dyra markpriserna i urbana miljöer.

Utöver anläggningskostnader kommer kostnaderna för underhåll. För extensiva takytor handlar det om en årlig tillsyn med skötselåtgärder efter behov, alltifrån varje till vartannat eller var tredje år. Semi-intensiva gröna takplanteringar kräver viss bevattning och tillförsel av gödning medan skötselnivån på intensiva takträdgårdar är att jämföra med en vanlig trädgård där regelbunden bevattning, beskärning och tillförsel av gödsel är ett krav.

Framtiden

För närvarande utgör andelen gröna tak en liten del av takytorna i
Sverige men intresset ökar och takvegetation anläggs allt oftare på skolor, kontorsbyggnader, bibliotek och privata hus.

Gröna takanläggningar är ett sätt att arbeta med hållbar och klimatanpassad stadsplanering.