Gröna obligationer i Göteborg

Gröna obligationer provas i Göteborg som ett sätt att finansiera kommunens miljöarbete. Obligationerna tillför medel till olika projekt för klimatanpassning samt begränsning av klimatpåverkande utsläpp.

Att hitta finansiering för klimatrelaterade projekt är en stor utmaning som alla kommuner i Sverige står inför. Dessutom är det vanligtvis en prioriteringsfråga där olika miljöinriktade projekt kräver en stor andel av den sammanlagda finansiering som finns tillgänglig. I detta avseende är gröna obligationer ett verktyg för att säkerställa finansiella medel.

Vad är en grön obligation

En grön obligation är, likt en vanlig obligation, ett låneavtal där investerare kan bidra till finansiering av olika projekt genom att köpa ett värdepapper med ett särskilt inlösendatum. Med obligationens 'gröna' färg menas att de pengar som obligationerna inbringar enbart läggs på miljöinriktade projekt som exempelvis klimatanpassningsåtgärder.

Bakgrund

Göteborgs stad var först ut med att låna pengar med hjälp av gröna obligationer. 2013 släpptes en halv miljard kronor i värdepapper. Inom kommunens ramverk användes pengarna för att finansiera utvalda miljö- och allmännyttiga projekt.

Ett av de projekt som nu genomförs är uppbyggnaden av Lackarebäcks vattenverk och reningsfilter som har ett tydligt klimatanpassningssyfte. Ökade regnmängder och höjd havsnivå på grund av klimatförändringar ökar risken för vattenburen smitta och parasitutbrott i framtiden. Ett nytt vattenverk möjliggör uthållig dricksvattenproduktion och reducerar sårbarheten i stadens vattenförsörjning. Lackarebäcks vattenverk renar vattnet på virusnivå med hjälp av mikrobiologiska barriärer och ultrafilter. Projektet har en budget på 700 miljoner kronor och finansieras av gröna obligationer. Lackarebäcks vattenverk beräknas vara i drift år 2015.

Gröna obligationer har också använts till att bekosta projekt som har en stark koppling till begränsning av klimatförändringar, som till exempel storskalig produktion av biogas (GoBiGas) och elfordon för kommunens förvaltningar och bolag.

Erfarenheterna av projekten har varit goda. Andra året som de gröna obigationerna användes lyckades Göteborg att mångdubbla summan från startåret och även under 2017 planeras andelen gröna obligationer öka. Från kommunen ser man gröna obligationer som en naturlig del i den framtida låneportföljen.

Fördelar

Fördelarna med gröna obligationer kan delas upp i två huvudgrupper: miljömässiga och finansiella. De miljömässiga fördelarna utgår från att gröna obligationer bidrar till måluppfyllelse av stadens miljöarbete som att anpassa den till ett förändrat klimat.

De finansiella fördelarna är främst att de gröna obligationerna attraherar nya grupper av investerare som tidigare inte finansierat kommunen. Förutom detta breddar de gröna obligationerna stadens låneportfölj och bidrar till större riskspridning i stadens upplåningsprogram. Det finns investerare som har ett tydligt etiskt mål och vill placera sina besparingar i samhällsnyttiga projekt som till exempel vissa pensionsfonder, olika pensionsförvaltare och Svenska kyrkan. Utöver dessa tillkommer vissa internationella företag som letar efter gröna placeringsmöjligheter utan att göra avkall på avkastningen.

Utmaningar

Utmaning 1: Det finns ingen standardiserad process för redovisning och återrapportering av gröna investeringar men man måste säkerställa att utlåningen är transparent och hållbar hela vägen. Det betyder att hela redovisningsprocessen måste vara kontinuerlig under obligationernas löptid.

Lösning: Den enklaste lösningen är att öppet redovisa för investerare vart pengarna ska gå och vara tydlig med vilka projekt som kommer att prioriteras i stadens arbete.

Utmaning 2: Bedömning av alla utförda projekt är också en viktig fråga där effektivitet och måluppfyllelse står i fokus.

Lösning: Det oberoende miljö- och klimatforskningsinstitutet CICERO i Oslo har granskat Göteborgs miljöarbete och skrivit en 'Second Opinion' på Göteborgs ramverk för gröna obligationer.