Gröna obligationer

Finansiering av klimatanpassningsåtgärder har länge varit en svårlöst fråga som kräver nya kreativa lösningar. En lösning kan vara att ge ut så kallade gröna obligationer.

En grön obligation är ett räntebärande skuldebrev vilket fungerar som ett lånebevis under en viss tidsperiod. Med 'grön' menas att de pengar som obligationerna inbringar enbart läggs på miljöinriktade projekt som till exempel klimatanpassningsåtgärder. 

Pengar, planta

Emittering av gröna obligationer

En kommun, ett företag eller ett land som behöver låna stora belopp för gröna investeringar kan använda gröna obligationer som en finansieringskälla. De kan delas upp i två huvudgrupper: miljömässiga och finansiella. De miljömässiga fördelarna utgår från att gröna obligationer hjälper utfärdaren att genomföra klimatsmarta och ekologiskt hållbara investeringar samt tryggar en grön utveckling i kommunen. Dessutom bidrar de till ett snabbare utförande av kommunens miljöprogram.

De finansiella fördelarna är främst att de gröna obligationerna attraherar nya grupper av investerare som tidigare inte bidragit med finansiering till kommunen. Förutom detta breddar de gröna obligationerna kommunens låneportfölj och bidrar till större riskspridning i upplåningsprogrammet. Det finns investerare som har ett tydligt etiskt mål och vill placera sina besparingar i olika miljö- och samhällsnyttiga projekt som exempelvis vissa pensionsfonder, internationella pensionsförvaltare samt Svenska kyrkan. Utöver dessa tillkommer internationella företag som letar efter gröna placeringsmöjligheter utan att göra avkall på avkastningen.

Investering i gröna obligationer

Genom att köpa obligationer blir investeraren en kreditgivare till den institution som emitterat obligationerna. Under obligationens löptid betalas den bestämda räntan ut och när de gröna obligationerna förfaller får kreditgivaren tillbaka sitt insatta kapital. När det gäller risk, avkastning och lagstiftning har de samma egenskaper som vanliga obligationer med den skillnaden att vid utgivning av gröna obligationer öronmärks pengarna enbart för hållbara investeringar, det vill säga lånas direkt för särskilt miljöinriktade projekt. Den finansiella risken är knuten till låntagarens hela balansräkning, inte enbart till de finansierade miljöprojekten.

Den gröna obligationsmarknaden

Världsbanken emitterade den första gröna obligationen 2008 med hjälp av SEB för att finansiera projekt i utvecklingsländer. Nasdaq Stockholm lanserade en av de första marknaderna för gröna obligationer 2015. Idag är marknaden den andra största i världen med utgångspunkt från antalet gröna listade obligationer. Många pensionsbolag och fondbolag investerar i dag i gröna obligationer. Även om gröna obligationer fortfarande utgör en liten marknad växer den stabilt. Intresset för gröna obligationer bedöms av många att öka fortsättningsvis.

Utmaningar

Utmaning 1: Det finns ingen standardiserad process för redovisning och återrapportering av gröna obligationer men man måste säkerställa att utlåningen är transparent och hållbar hela vägen.

Lösning: Den enklaste lösningen är att öppet redovisa för investerare vart pengarna ska gå och vara tydlig med vilka projekt som kommer att prioriteras i kommunens arbete.

Utmaning 2: Bedömning av utförda projekt är också en viktig fråga där effektivitet och måluppfyllelse står i fokus.

Lösning: Utvärderingen av alla genomförda projekt kan utföras av en kvalificerad tredje part. Utvärdering bör omfatta antingen det ramverk genom vilket pengarna fördelas eller de projekt som pengarna ska läggas på.