Gröna banvallar för spårvagnar ger många miljövinster

Flera städer arbetar aktivt för att öka grönstrukturen och minska andelen hårdgjorda ytor i stadsrummet. I städer med spårväg finns möjligheten att anlägga gräs kring spårvagnsrälsen. Det görs för att skapa mer grönyta i stadsmiljön och är inte primärt en klimatanpassningsåtgärd. Grässpår skapar dock ett svalare mikroklimat och ett litet fördröjningsmagasin för regn.

Gröna ytor i staden bidrar till bättre luftkvalitet, större möjligheter att omhänderta dagvatten, ett mildare mikroklimat, ökade förutsättningar för att stärka den biologiska mångfalden och en förbättrad livsmiljö för människan. Under 80- och 90-talet blev det populärt bland europeiska städer att anlägga gräs kring spårvagnsspåren. Gräset dämpar buller, ökar möjligheten att ta emot nederbörd, ger troligen en kylande effekt kring spåren och minskar slitaget på rälsen. Alternativet med bangård i grus ger stadsrummet en mer järnvägsliknande miljö och spåren upplevs som en barriär.  

Grässpår i Norrköping

I Norrköpings kollektivtrafik ingår två linjer med spårväg och den första sträckan med grässpår byggdes på 1990-talet. Huvudsyftet bakom förändringen är estetisk, det vill säga att en grönare stadsmiljö upplevs som trevligare. Vid nybyggnation eller i samband med ombyggnation av slitna spår anläggs gräs där spårvagnen har egen banvall och inte samsas med annan trafik. Strategin ska ses som ett komplement till stadens arbete med grönstruktur. Trafikplanerarna ser grässpåren som en lokal åtgärd som kan bidra till att kommunen håller sig under riktvärdet för buller i bebyggd miljö.

Grässpår i Göteborg

Göteborg arbetar också med att integrera grönstruktur kring spårvägen. Olika typer och utformningar med gräsmattor och sedumväxter har testats. Huvudsyftet är att dämpa buller. Den estetiska effekten ses som en extra fördel. Ytan mellan rälsen hålls fri från vegetation, eftersom det innebär en lägre driftskostnad och anses skapa estetiska siktlinjer.

Kostnader

Driftskostnaden för grässpåren i Norrköping uppskattas till 480 kronor per spårmeter och år. Då ingår vattning, gräsklippning, skottning och åtgärder vid eventuella sättningar. Kostnaden är högre än för asfalt och grus, men Tekniska kontoret bedömer den högre driftskostnaden som en investering i längden.