Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. I Sverige är vi vana vid att alltid ha god tillgång till rent vatten i våra kranar. I framtiden kan detta komma att förändras. Människors allmänna hälsa samt viktiga samhällsfunktioner, till exempel sjukvård och livsmedelsindustri är beroende av att tillräckligt mycket rent vatten finns tillgängligt. Ekosystemen vilar också på en god vattenbalans. En allvarlig brist kan leda till att en krissituation uppstår i samhället.
Problem med vattentillgång
Kalmar kommun hade under sommaren 2016 rekordlåga grundvattennivåer. Även i sjöar och vattendrag var nivåerna mycket låga. Nederbördsbrist under hösten och vintern 2015/2016 tillsammans med varma somrar med hög avdunstning gjorde att vattenmagasinen inte hade haft någon chans att fyllas upp. För att säkra dricksvattentillgången rådde under sommaren 2016 för första gången bevattningsförbud i Kalmar kommun.
I framtiden kan låga grundvattennivåer samt låga nivåer i sjöar och vattendrag i regionen bli vanligare. Klimatscenarierna för Kalmarregionen pekar mot ökade temperaturer och därmed ökad avdunstning vilket leder till en minskad vattentillgång och ökade problem med torka. Ökade temperaturer innebär också en förlängd växtsäsong och alltså en längre period då växtligheten tar upp vatten. Grundvattenbildningen kan därför komma att minska med 20 % fram till nästa århundrade.
Eftersatt underhåll av VA-nätet
I Kalmar kommun, som på många andra ställen, har underhållet av VA-nätet varit eftersatt under många år vilket bland annat har resulterat i läckande rör. En stor del av det renade dricksvattnet från vattenverken gick därigenom förlorat på vägen ut till konsumenterna. I genomsnitt förlorades runt 20 % av vattenmängden per år mellan 1997-2008.
2003 drabbades Kalmar av ett kraftigt skyfall vilket påverkade en stor del av staden med över 600 källaröversvämningar. De utredningar och försäkringsärenden som följde ledde till att flera fel och brister i ledningsnätet uppdagades. Under efterföljande år ökades således förnyelsetakten på ledningsnätet men det var inte förrän 2008 med en ny vd och nya riktlinjer som arbetet kom igång på allvar.
Ledningsförnyelse
Ledningsnätet är många mil långt och det kostar stora summor att byta ut de gamla rören. Rören har en livstid på cirka 100 år och ledningsförnyelse är en ständigt pågående process. Innan 2008 låg förnyelsetakten för Kalmar Vattens VA-nät på över 300 år vilket gjorde att en stor del av ledningsnätet var mycket föråldrat.
För att uppnå en balans mellan rörens livstid och förnyelsetakten har Kalmar Vatten kraftigt ökat ledningsförnyelsen sedan 2008. Målet är att ca 10 000 meter ledning bör bytas ut varje år. Bedömningar av ledningarnas ålder, material och skick bestämmer prioriteringsordningen för förnyelsen enligt den framtagna saneringsplanen. Detta för att fokusera på de områden där risken för uppkomst av driftstörningar är som störst.
Ledningsförnyelse sker för hela VA-nätet, både dricksvattenledningar, spillvattenledningar och dagvattenledningar byts ut. För att klara framtida ökade vattenmängder passar Kalmar Vatten också på att höja kapaciteten på ledningsnätet, främst på dagvattenledningarna. Samtidigt arbetar bolaget med kvalitetsutveckling för att öka ledningarnas livslängd.
Minskning av vattensvinnet
Förnyelsen av ledningsnätet innebär att mindre vatten går förlorat i läckage och större del av vattnet når konsumenterna. År 2010 sanerades nästan 14 000 meter ledning vilket ledde till ett lågt svinn efterföljande år 2011-2012. Under åren 2012-2013 sanerades endast runt 7000-8000 meter ledning per år och svinnet ökade åren efter. Den låga takten på förnyelse av ledningar 2012-2013 berodde på att under dessa år prioriterades utbyggnaden av VA-nätet till områden på landsbygden som skulle anslutas till kommunalt VA.
Finansiering och kostnader
För att kunna genomföra ledningsförnyelsen höjde Kalmar Vatten VA-taxan för sina abonnenter. Taxan höjdes successivt med totalt runt 40 % mellan åren 2008 -2013. Höjningen skapade inga nämnvärda protester från invånarna och den landade på en nivå knappt över medelvärdet för Sveriges kommuner.
Budgeten för ledningsförnyelsen har legat på 25-28 miljoner per år. Vissa år har budgeten överskridits och vissa år underskridits vilket beror på hur många meter ledning som har sanerats det året i förhållande till vad som var planerat i budgeten. Finansieringen kommer i sin helhet från de höjda VA-taxorna.
Framtiden
VA-taxan i Kalmar låg stilla mellan 2013-2016 men planerade investeringar kommer antagligen att resultera i ytterligare höjningar. Bland annat planeras anläggningar för dagvattenrening och ett nytt reningsverk för spillvatten.
Ledningsförnyelsen är ett ständigt pågående arbete. Kalmar Vattens förhoppning är att arbetet med att höja kvaliteten på ledningarna kommer att ge en ökad livslängd på VA-nätet och därmed kommer ledningsförnyelsetakten att kunna minskas i framtiden. En balans mellan rörens livstid och förnyelsetakten blir då enklare att uppnå.
Inför ett framtida högre vattenbehov utreder Kalmar Vatten möjligheterna till att öka uttaget ytterligare från sina befintliga vattentäkter. Bolaget tittar också på andra lösningar såsom att använda sjövatten.
Fler exempel på klimatanpassning
Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.