Karlstad ligger på Klarälvsdeltat och vid Vänerns norra strand. Det innebär att staden riskerar att översvämmas vid höga vattennivåer i Vänern och/eller höga vattenflöden i Klarälven. Normalvattenståndet i Vänern är ca 44,65 meter, men år 2000, då Vänerns vattennivå ökade och flera vattennära bostadsområden i Karlstad blev översvämmade, uppmättes den högsta nivån till 46,0 meter. Emellertid finns det ett stort intresse för att bygga och bo i vattennära lägen, vilket gör dessa områden till en viktig attraktionskraft för staden.
Karlstads översvämningsprogram (Karlstads kommun, pdf)
En förmånlig lösning
Idén om att bygga flytande bostäder i Karlstad kom i samband med översvämningen, och inspiration inhämtades från liknande projekt på Tjörns västsida och i Melleruds hamn. Meningen med Sjögången, som boendet kallas, skulle vara att erbjuda vattennära bostäder utan risk att bli översvämmade. Svaret blev flytande hyresrätter med privat brygga. Det minst sagt vattennära läget möjliggör aktiviteter som fiske direkt från den egna verandan, kajakpaddling, och även skridskoåkning under vintern.
Sjögångens visningssida (KBAB)
Hur bostäderna flyter
Sjögången består av totalt 12 lägenheter som är jämnt fördelade på två flytande betongpontoner med cellplast ned mot vattnet. Pontonerna fungerar som en vanlig flytbrygga. De är fastspända mot land med kättingar och tryckstag som håller avståndet mellan pontonerna och fastlandet. Då tryckstagen försetts med en kardanknut i bägge ändar tillåter konstruktionen de flytande bostäderna att i viss mån röra sig så väl i sidled som djupled. Detta för att boendet ska vara följsamt vid stark vindar och skiftande vattenstånd. Bostäderna klarar av vattenståndsskillnader på 2,5 meter, vilket innebär att husen kan flyta cirka 1,25 meter uppåt respektive nedåt i relation till fastlandet.
De flytande bostäderna har ingen husgrund utan är endast förankrade vid strandkanten, vilket lett till besparingar i grundläggningskostnader vid byggandet. Att inte ha grundläggning gör det dessutom lättare att ta bort bostäderna utan att orsaka miljöskador, och ger därigenom ett mindre ekologiskt fotavtryck.
Installationen och dess utmaningar
Att hitta platsen för byggandet var den största utmaningen. Placeringen skulle vara tillräckligt djup men samtidigt lagom nära fastlandet, då det är viktigt att bostäderna flyter även vid de lägsta vattenstånden. I det här fallet bedömdes ett djup på 3,5 meter (i relation till det normala vattenståndet i Vänern) vara passande. Detta baserades på de lägsta historiska vattennivåerna som uppmätts i Karlstad. Till samma utmaning hörde även att hitta en plats att ansluta bostädernas tekniska försörjning, vilket bland annat innebär VVS, vatten, el, bredband, och fjärrvärme till en försörjningscentral på land. De flytande bostädernas placering skulle därmed vara i anslutning till andra bostäder för att på ett enkelt sätt kunna anslutas till ett redan etablerat försörjningsnät.
Vidare krävde den tekniska försörjningen rörliga leder för att kunna synkroniseras med pontonernas följsamhet vid sjögång, isbildning, och föränderliga vattenstånd. Lösningen blev så kallade ”flexrör”.
Att bygga på pontoner på vattnet krävde mer tid och resurser än för ett vanligt bygge, då det medförde svårigheter att använda maskiner runt omkring samt att det fanns begränsat med utrymme för byggpersonalen att förflytta sig på. En fördel under byggprocessen var dock att is bildades på Vänern under vinterperioden, vilket gjorde att isen kunde användas som underlag för att transportera material och för byggarbetarna att förflytta sig på.
Erfarenheter
I början fanns det ett behov av att byta anslutningarna för bostädernas vattenförsörjning, då slangarna hade blivit längre än vad som var tanken och därigenom inte rörde sig lika fritt som de borde ha gjort. Slangarna byttes senare ut.
Vidare fanns det problem med att hitta rätt temperatur för pontonernas kallvattenförsörjning, då dessa innehöll en elkabel för att hindra isbildning, vilket först gjorde kallvattnet för varmt.
En försörjning av tryckstagen fick i efterhand göras på 40 cm, då det visade sig att isbildning under vintern hindrade tryckstagens rörelser när det började smälta under våren.
När det blåser kan det bli sjögång i bostäderna, något som vissa boende ansett värre än beräknat, vilket vid några tillfällen resulterat i att de flyttat ut. En lösning skulle kunna vara att ändra konstruktionen så att den inte tillåter rörelser åt sidorna. Detta skulle dock utsätta konstruktionen för stora påfrestningar vid starka vindar.
Inledningsvis inkom flera skeptiska röster då vattnet i deras omgivning skulle tas i anspråk, och för att själva utsikten skulle förändras. Efter projektets fullbordan har varken Karlstad Bostads AB, KBAB, eller media tagit emot några klagomål, mer än ett par tidiga anmärkningar om förändrad utsikt.
Kostnader och finansiering
De flytande bostäderna hade en total kostnad på cirka 30 miljoner kronor. Detta innebär runt 31 700 kronor per kvadratmeter. Bostäderna är hyresrätter och hyrorna ligger mellan cirka 11 800-13 000 kronor per månad för 79 kvadratmeter med 3 rum och kök samt egen brygga. Hela projektet har finansierats av KBAB. Slutligen hyr KBAB vattentomten som de flytande bostäderna ligger på av kommunen till en fast avgift för ett antal år framöver, på samma sätt som en vanlig tomträtt på fastlandet.
Framtiden
KBAB har själva inga planer på att bygga fler flytande bostäder. Dels då intresset för de nuvarande hyresrätterna ligger på en lagom nivå, och dels för att de geografiska förutsättningar som krävs för ytterligare bostäder i nuläget inte finns inne i Karlstad utan snarare utanför staden. Efter färdigställandet av de flytande bostäderna har dessa dock besökts av olika aktörer från andra städer i Sverige, och även från Estland. Nästa kapitel kan därmed komma att skrivas i någon annan stad, eller rent av i ett annat land – med Karlstads pontonbostäder som inspiration.
Fler exempel på klimatanpassning
Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.