Expertgrupp ger helhetssyn för kommunens klimatanpassning, fördjupning

Klimatanpassning och samhällsplanering är komplexa områden. Utan samverkan mellan olika aktörer finns det risk att underlag och beslut kommer i konflikt med varandra. I Lerums kommun samarbetar experter för att hitta gemensamma lösningar.

Vädret kan ha stor inverkan på samhället. Kraftiga regn leder till översvämningar och långa perioder av värme och brist på nederbörd resulterar i torka och vattenbrist. En konsekvens av de pågående klimatförändringarna är att extremväder som skyfall och värmeböljor blir allt vanligare. När förutsättningarna förändras behöver samhället förändras med dem. Klimatanpassning är därför en viktig del av samhällsplaneringen. När nya byggprojekt eller ombyggnationer startas upp behöver utrymme ges till klimatanpassning.

Klimatanpassning berör alla områden som ingår i processen för samhällsplanering i en kommun. Det kan till exempel vara att det i dagvattenhantering måste tas hänsyn till att skyfall kommer att bli vanligare med ett förändrat klimat. Flera av de områden som klimatanpassning hänger samman med kan dessutom överlappa. Om de hanteras var för sig riskerar de att komma i konflikt med varandra. Genom att samarbeta över gränserna kan man motverka intressekonflikter och hitta gemensamma lösningar.

Behov av samverkan i Lerum

I Lerums kommun upplevde klimatanpassningsstrategen att det inom kommunen saknades en samverkan i klimatanpassningsfrågor och de områden de berör inom samhällsplanering. Det fanns inget strukturerat sätt att se till att klimatanpassning togs hänsyn till när lösningar för dagvattenhantering, geoteknik eller naturvård togs fram. Dessa områden hanterades dessutom på olika håll trots att de kan påverka varandra. Det resulterade i att lösningar som togs fram inom respektive områden inte alltid fungerade tillsammans.

En utmaning är att det finns press att projekt ska gå så fort som möjligt. Den pressen kommer från politiken och de externa exploatörer som lägger tryck på den. För att vinna tid gjordes tidigare utredningar för dagvatten, geoteknik och naturvård samtidigt separat var för sig. Risken blev då att de inte fungerade ihop eller att de inte tog hänsyn till varandra. I ett fall behövdes dagvattenutredningen uppdateras i efterhand när geotekniska utredningens åtgärder förändrade grundförutsättningarna för dagvattenhanteringen. Dessa brister kunde komma till ytan i slutskedet av projekten, vilket medförde onödiga kostnader. Den tid och det arbete som kommunen vann på att göra utredningarna samtidigt fick istället läggas på att lösa problem med målkonflikter i efterhand.

Ett problem var brister i kommunens organisation. Det saknades rutiner för hur plan- och projektenheten skulle söka expertstöd inom dagvatten, geoteknik, naturvård och klimatanpassning. Kommunen hade anställt experter inom dessa områden. Det var tänkt att deras kunskap skulle komma in i början av nya projekt, men utan rutiner för när det skulle ske föll de ofta bort. När projekt togs över av nyanställda eller utfördes utanför kommunens väggar fanns det ingen som säkerställde att frågor som klimatanpassning togs upp under planeringen.

Expertgrupp som lösning

Det var tydligt att det fanns ett behov av ett forum där experterna kunde samarbeta och stödja samhällsplaneringen. Idén om en expertgrupp tog sedan fart när projektledarna för kommunens projektenhet började efterfråga en avsatt tid där de kunde bjuda in sig för samråd med alla experterna samtidigt. Kommunens klimatanpassningsstrateg satte därför ihop en grupp med medlemmar från de områden inom samhällsplanering som berörde varandra.

Områdena som idag hanteras i gruppen är klimatanpassning, geoteknik, naturvård och dagvatten. Medlemmarna består av en klimatanpassningsstrateg, en naturvårdshandläggare och en VA-ingenjör som är kunnig inom dagvattenfrågor. Eftersom Lerum har problem med ras och skred var det passande även med en geotekniker i gruppen. Expertgruppen har ett två timmar långt möte en gång i veckan. Huvudsyftet är att se till att deras expertområden samverkar med varandra. Mötenas innehåll är flexibelt.

Planarkitekter, projektledare, mark- och exploateringsingenjörer och andra aktörer inom samhällsplanering har möjlighet att boka upp möten där de kan diskutera med experterna. De kan också ge gruppen uppdrag i form av stöd i framtagandet av underlag eller granskning av planeringsdokument. När mötena sker med aktörer som inte arbetar på kommunen fungerar gruppen som en förmedlare av kommunens ståndpunkter och krav. Tanken är att gruppen vid tillfällen som inte blir uppbokade ska kunna diskutera sina strategier för att få dem så synkade som möjligt och undvika att de undergräver eller motverkar varandra vilket inte sällan kan vara fallet med strategier som tagits fram vid olika tidpunkter.

Karta för dagvatten i Lerums kommun
Expertgruppen har tagit fram ett beslutsunderlag för dagvatten i form av en karta som berör alla deras expertområden. Illustration David Hirdman Förstora Bild

På mötena får expertgruppen möjlighet att diskutera sina frågor i förhållande till varandra. Var och en kan beskriva problem och intressen inom deras område. De ser var deras områden överlappar och har lättare att tillsammans hitta problem som uppstår när områden kommer i konflikt med varandra. Det är inte alltid medlemmarna är överens i början av ett möte, men det är just diskussionen innan man når konsensus som är syftet med gruppen. De slipar varandras argument med frågor och tillsammans försöker de se vad som behöver prioriteras i olika fall. De kan då komma fram till lösningar som fungerar för alla.

Expertgruppen gör det lättare att komma in tidigt i planeringsprocessen. På så sätt kan målkonflikter redas ut redan i startfasen. Kostnader och tid som skulle behöva läggas på att lösa problemen i senare skeden av projektet kan därmed undvikas. Expertgruppen kan dessutom, genom samarbetet, skapa lösningar som fungerar för alla. Det ger planarkitekter eller projektledaren en tydligare bild av omfattningen av det underlag som kommer behöva tas fram genom att tolka, värdera och sammanväga det som redan finns sedan tidigare.

Det är inte enbart identifieringen av problem och gemensamma planeringsintressen som blivit lättare genom bildandet av expertgruppen. Tillsammans har expertgruppen en starkare röst. Förslag som tidigare skulle tagits upp inom ett område kan med stöd av gruppen få bättre genomslag. Samma gäller lösningar som tas fram gemensamt i gruppen.

När experterna sitter i en grupp blir de bekvämare att diskutera konflikter mellan områdena. Problem som utanför skulle kunna tas på fel sätt kan i gruppen diskuteras mer avslappnat samtidigt som experterna inte behöver hålla tillbaka i sina argumentationer.

Erfarenheter

Samarbetet har fungerat bra, men klimatanpassningsstrategen David Hirdman ser även utvecklingspotential för framtiden. När gruppen diskuterar frågor som främst berör ett område blir det lätt att experten tar över diskussionen. Här skulle det vara bättre om den kunniga tar en tillbakadragen roll för att få in de andras synvinklar i något som hen redan har en tydlig bild av. På så sätt skulle den bilden kompletteras med de andra områdenas intressen.

När förslaget om expertgruppen togs upp med ledningsgruppen för verksamhetsområdet samhällsplanering på kommunen möttes det av både positiva och negativa reaktioner. Vissa tyckte att det var skönt att få ett tillfälle varje vecka där de hade möjlighet att boka in samråd med experterna. Andra ansåg att de frågor gruppen skulle hantera redan fångades upp i processen för samhällsplanering.

Resultat

Redan efter de första månadernas möten kunde det tvivel som experterna möttes av i början motbevisas. Nästan varje möte bokades upp av aktörer inom processen för samhällsplaneringen som sökte experternas hjälp. Expertgruppen har visat sig fungera som ett forum för att stödja samhällsplaneringen samt samarbeta mellan olika kompetenser. Experternas arbete har varit uppskattat och underlag de tagit fram har bland annat presenterats för politiska beslutsfattare.

Förbättringar i kommunens arbete med samhällsplanering kunde tidigt märkas av efter att expertgruppen bildades. Experterna har hittat projekt där utredningarna inom deras områden tidigare inte fungerat ihop. De har upptäckt brister som annars skulle ha missats. De har sett till att strategier tolkas på rätt sätt och följs korrekt. De har dessutom gjort att de som arbetar inom samhällsplanering har blivit mer medvetna om att misstag som känns små i stunden kan få stora konsekvenser i framtiden.

Den helhetssyn som expertgruppen bidragit med till samhällsplaneringen kan förhoppningsvis inspirera kommuner och verksamma inom samma områden att göra på liknande sätt. Forumet är ett exempel på hur klimatanpassning bättre kan utföras och integreras i planeringsstadiet inom en kommun.

Kontakt för mer information om exemplet

David Hirdman, klimatanpassningsstrateg, Lerums kommun

Fler exempel på klimatanpassning

Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.