Skogsbruket och klimatförändringar
De utmaningar som skogsbruket står inför till följd av klimat och klimatförändringar är bland andra bränder, ökad torkrisk, samt risken för rotröta, stormfällning och skador av granbarkborrar och andra skadeinsekter. Skogsavverkning medför även en ökad risk för ras och skred. Den svenska skogen brukas idag främst med kalhyggesbruk och domineras av tall- och granplanteringar. Detta är tillsammans med igenväxning de faktorer som påverkar flest rödlistade arter i Sverige. Skogsstyrelsen identifierar ett flertal risker, och en åtgärd som omnämns är att arbeta för ökad variation av trädslag samt rätt trädslag på rätt plats i de svenska skogarna.
Kalhyggen
I ett kalhyggesbruk planteras träd för att därefter röjas, gallras och slutligen vid ett och samma tillfälle avverkas. Större delen av beståndet avverkas men några få träd lämnas för generell naturhänsyn. Samtidigt planteras ofta trädslag på platser utanför deras naturliga utbredningsområde. Exempel på detta är gran på bördig mark i södra Sverige samt den nordamerikanska contortatallen i mellan- och norra delarna av Sverige.
Lübeckmodellen och klimatanpassning
Lübeckmodellen är en ekosystembaserad skogsbruksmetod som strävar efter att den brukade skogen skall likna en så naturlig skog som möjligt. Det görs genom att utgå ifrån platsens naturliga vegetationstyp. Modellen är därför inte kopplad till en specifik geografisk plats, även fast det kan låta så på namnet. Skogen sköts så att den tillåts växa och anpassa sig till de rådande mark- och klimatförutsättningarna, genom exempelvis naturlig föryngring. Naturlig föryngring innebär att frön, rot- eller stubbskott från det befintliga beståndet ger nya träd, vilket normalt sett sker naturligt. Gallring görs till viss del med Lübeckmodellen och träden skördas genom plockhuggning i stället för genom kalhyggen. På så vis får skogen hela tiden finnas kvar utan inblandning av omfattande plantering, markberedning eller röjning. Skogsbruk i variationsrik skog gör också att riskerna sprids. Detta utgör den viktigaste skillnaden från kalhyggesbruket.
I en skog skött med Lübeckmodellen finns uppväxta träd över hela fastigheten vilket värnar de skogslevande arterna. Träden tillåts även bli större till skillnad från ett kalhyggesbruk. Tack vare att skogen alltid finns kvar minskar risken för ras och skred i samband med kraftiga skyfall. I ett varmare klimat skulle en större andel lövträd minska risken för brandspridning då lövträdens lövkronor inte är lika lättantändliga som barrträdens. Dessutom är blandskog mer motståndskraftig för rottickan som lätt leder till rotröta. Ju större lövandel desto mindre sannolikhet är det för stormfällning. En naturligt växande blandskog med träd i olika åldrar är mer motståndskraftig mot skadeinsekter, till exempel granbarkborren. Trädslag som får växa på sin naturliga plats har bättre förutsättningar att klara av torka och skyfall.
Sammantaget är Lübeckmodellen en skogsbruksmetod med naturligt växande träd i olika åldrar som tar hänsyn till biologisk mångfald. Metoden minskar samtidigt riskerna som det rådande och kommande klimatet innebär för skogsbruket.
Svenska exempel
I Sverige har Lübeckmodellen testats i liten skala än så länge, här nedan presenteras några de erfarenheterna.
Skogs- och naturvårdsförvaltare i Jönköpings kommun
Lübeckmodellen ger mer timmer per avverkad volym då det i huvudsak är stora träd som fälls. Omkring 80 % av det virke som skördas utgörs med tiden av timmer, till skillnad från kalhyggesbruket som över tid ger ungefär lika delar timmer och massaved. Då timmer betalas högre än massaved är detta en fördel.
Jönköpings kommun har prövat Lübeckmodellen i Axamo. Den höga timmerandelen gjorde att nettot per avverkad kubikmeter blev högre än hela Jönköping kommuns genomsnittliga bruttointäkt för avverkning, räknat per kubikmeter.
Jägmästare i Tiveden
Anders Tivell, jägmästare i Tiveden har bedrivit skogsbruk i ca 30 år och har länge funderat över andra sätt att bedriva skogsbruk på. Anders menar att framtidens prislistor för virke är ovissa och det är därför svårt att jämföra olika ekonomiska utfall på sikt. Något vi däremot vet är att klimatet nu förändras och att vi behöver anpassa oss därefter. Han har testat olika typer av skogsbruksmetoder och bedriver idag en variant av Lübeckmodellen. Timret ger betydligt bättre betalt än massaved, vilket är en fördel. Anders menar att han ur ett långsiktigt perspektiv tjänar mer pengar eftersom han bedriver plockhuggning som fokuserar på att avverka grova timmerträd och lämna de klena massavedsträdet för att de ska växa sig stora och bli timmerträd innan de avverkas.
”Det är långa processer och framtidens klimat är ovisst och just därför krävs robusta skogar” säger jägmästare Anders Tivell.
Skogsägare i Bohuslän
I Bohuslän jämförde skogsägaren skillnaderna i resultatet mellan ett kalhyggesbruk och Lübeckmodellen under en 10-årsperiod. Resultatet visar att avverkningsnettot med utgångläge i ett kalhygge blir mindre de första 10 åren då det krävs att mindre del av skogen huggs så att den får chans att växa till sig. Däremot blev värdetillväxten större samtidigt som värdet på skogen finns kvar. Totalt blev värdet på tillgången ca 30 % högre jämfört med om skogsägaren hade fortsatt med kalavverkning (utifrån prisnivåerna 2010). Enligt skogsägaren var det utöver det högre värdet skönt att slippa röja, plantera och göra de dyra förstagallringarna. Skogen klarade sig även bra mot vinden, vilket är väldigt viktigt.
Omställning till Lübeckmodellen
Med Lübeckmodellen tillämpas naturlig föryngring som inte behöver röjas. Begreppet för platsen naturlig vegetationstyp innebär alltså strävan framåt från det rådande utgångsläge skogen befinner sig i inför en omställning. Med utgångsläge från ett kalhygge, en brand eller en stormfällning är det trädarter såsom björk, asp och tall som vanligen kommer växa fram först, så kallade pionjärträd. Stödplantering av plantor kan tillämpas där naturlig föryngring av något skäl inte kommer, viktigt är då att välja lokalt plantmaterial. Med tiden växer exempelvis gran och andra sekundärträdslag upp, såsom alm och bok, under skydd av pionjärträden.
Med utgångsläge från en planterad granskog kan luckor vara det första som skapas. Dessa kan vid behov hägnas in och träd av lokalt plantmaterial planteras.
Till skillnad från kalhyggesbruk där avståndet mellan stickvägarna är 20-25 meter, placeras stickvägarna glesare med Lübeckmodellen för att skona marken. Samtidigt slingrar vägarna något för att inte störa upplevelsen av skogen för allmänheten. Manuel fällning tillämpas där maskinerna inte når. Trädet fälls då ut mot stickvägen och dras till stickvägen med kran eller vajer.
Utmaningar
Arbetet skiljer sig till stor del mellan ett ekosystembaserat skogsbruk, så som Lübeckmodellen, och ett kalhyggesbruk vilket innebär att det delvis krävs annan kunskap än tidigare.
Fler exempel på klimatanpassning
Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.