Digital utbildning för klimatanpassade fastigheter, fördjupning

Svenska kyrkan är en av landets största fastighetsägare. Men många kyrkor, kyrkogårdar och andra kulturbyggnader är redan idag starkt påverkade av klimatförändringen. En digital utbildning syftar till att minska sårbarheten för olika klimatrisker och ska vara ett stöd i församlingarnas och pastoratens löpande verksamhet.

Svenska kyrkan äger omkring 20 000 fastigheter, varav nästan 20 procent utgörs av kyrkobyggnader. Dessa hus, med upp till tusenårigt brukande, tillhör de få äldre byggnader som idag används för sitt ursprungliga ändamål. De är en del av vår svenska historia och en del av kulturarvet.

Men klimatförändringen innebär påtagliga utmaningar för kyrkans fastigheter. Några exempel är fler och mer intensiva skyfall som orsakar översvämningar och andra direkta skador, både på byggnader, kyrkogårdar och kulturföremål. Ökad luftfuktighet resulterar ofta i mögelangrepp, ett problem som kan bli värre i takt med att värmen tidvis dras ner i kyrkor för att spara energi.

Så kallade nollgenomgångar – där temperaturen pendlar över nollgradersstrecket – kan leda till frostsprängningar i byggnadskonstruktioner. Nollgenomgångar förväntas öka i Sveriges mellersta och norra delar men samtidigt minska i landets södra del.

Skadad fasad på kyrka
När temperaturen ofta pendlar över nollgradersstrecket finns risk för frostsprängningar. Här en skadad fasad på Stenkumla kyrka, Gotland. Foto Rebecka Svensson

Riskerna ser mycket olika ut bland annat beroende på geografiskt läge och byggnadernas utformning. Exempelvis varierar riskerna i norra landet jämfört med i söder, eller i inlandet jämfört med vid kusten. Men överlag gäller att skaderiskerna och sårbarheten kan minskas avsevärt med klimatanpassningsåtgärder, och om det finns en god krisberedskap på plats.

Regler styr bevarande

Ambitionerna är höga när det gäller att bevara kulturbyggnader och kulturföremål. Kyrkoordningen är kyrkans egna regelverk och innehåller bland annat krav på vård och underhåll av kyrkobyggnader ”så att de kan tjäna sitt ändamål”.

Den svenska kulturmiljölagen anger grundläggande bestämmelser för skydd för viktiga delar av kulturarvet. I lagen finns bland annat regler för att skydda värdefulla byggnader och fornlämningar, kyrkliga kulturminnen och vissa kulturföremål. ”Kyrkobyggnader och kyrkotomter skall vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas och deras utseende och karaktär inte förvanskas”. Inventarier av kulturhistoriskt värde som hör till kyrkobyggnad, kyrkotomt eller begravningsplats ska också förvaras och vårdas väl enligt lag.

Församlingar och pastorat ansvarar för fastigheter

Gravstenar i vatten
Översvämmad kyrkogård, Arvika pastorat år 2 000. Foto Hans Gustafsson.

Ansvaret för att förvalta kyrkans fastigheter och kulturföremål vilar på församlingarna och pastoraten. En så kallad lokalförsörjningsplan ska upprättas för att underlätta ”ett långsiktigt hållbart fastighetsinnehav och bidra till funktionella lokaler för kyrkans olika verksamheter.”

I pastoraten finns även vård- och underhållsplaner som är övergripande planeringsinstrument för att bland annat ge långsiktighet och helhetssyn i pastoratets fastighetsförvaltning.

Översvämning vid kyrka
Sandsäckar och pumpar används för att skydda kyrkobyggnad, Arvika pastorat år 2 000. Foto Hans Gustafsson

Färdplan för klimatet och utbildning i klimatanpassning

Klimatarbetet har sedan tidigare haft ett starkt fokus för Svenska kyrkan. Färdplan för klimatet är en gemensam klimatstrategi och en handlingsplan för att nå de globala klimatmålen. Färdplanen innehåller mål för att uppnå klimatneutralitet i verksamheten, bidra till den värderingsförändring som behövs i samhället för att nå klimatmålen samt att bidra till klimaträttvisa.

I den första etappen av färdplanen finns generella mål för klimatanpassningsområdet och det har arbetats med både klimatanpassning och krisberedskap. I färdplanens andra etapp kommer mer detaljerade mål att inkluderas.

Under 2021 tog planerna fart för att stärka arbetet med klimatanpassning med syfte att minska sårbarheten för olika klimatrisker. För att bättre nå ut till de drygt 1 300 församlingarna landet runt blev satsningen en digital utbildning, en så kallad e-learning.

Utbildning om klimatrisker och vad de innebär

E-learningen, i form av texter, bilder och videos, nås av alla medarbetare och förtroendevalda via en utbildningsportal på kyrkans intranät. Materialet kan användas enskilt eller som underlag för gruppdiskussioner. Upplägget är flexibelt, en överblick ger möjligheter till fördjupning i de delar som är aktuella för respektive församling eller pastorat.

I en första version innehåller utbildningen faktamaterial uppdelat på vatten och värme - klimatutmaningar som märks redan idag och som förväntas öka i framtiden. Materialet belyser vad olika klimateffekter innebär och hur de påverkar byggnader och kyrkans verksamhet.

I vattenavsnittet finns fakta kring skyfall, översvämningar, erosion, ras och skred samt luftfuktighet. Värmeavsnittet fokuserar på torka, vegetationsperiod, nollgenomgångar och värmebölja.

Den som exempelvis vill arbeta kring värmebölja klickar in på den rubriken. Där beskrivs bland annat att ”svalka, skugga och vätska är viktigt för att undvika hälsoproblem och olyckor till följd av en värmebölja. Det kan även bli aktuellt att förlägga förrättningar på tider med lägre temperaturer. Personal som arbetar utomhus, till exempel i kyrkogårdsförvaltningen, kan också behöva förlägga sitt arbete under andra tider på dygnet eller ha tillgång till svalka.”

Skärmdump som visar klimateffekter
Exempel från Svenska kyrkans interna e-learning, klimateffekter inom kategorin vatten. Illustration Svenska kyrkan
Skärmdump exempel värme
Exempel från Svenska kyrkans interna e-learning, klimateffekter inom kategorin värme. Illustration Svenska kyrkan

Klimatriskanalys kartlägger sårbarheter

En annan del av utbildningen belyser fördelarna med att upprätta en klimatriskanalys, som utifrån fastighetens geografiska position kartlägger vilka klimateffekter som har störst risk att påverka fastigheten och hur olika fastigheter kan drabbas.

Kopplat till utbildningen finns ett upphandlat avtal för så kallad klimatscreening. Tjänsten kan användas av alla församlingar, pastorat och stift, och innehåller en analys om möjliga framtida klimatrelaterade risker som en fastighet står inför. Screeningtjänsten fungerar lämpligen som en grund för ett strategiskt klimatanpassningsarbete.

Klimatanpassning i den ordinarie förvaltningen

Eftersom klimatanpassning är en ständigt pågående process är det viktigt att arbetet hänger samman med och ingår i den löpande ordinarie förvaltningen. Utbildningen omfattar därför ett avsnitt om befintliga arbetsdokument inom Svenska kyrkan, som lokalförsörjningsplanen och vård och underhållsplanen.

E-learningen innehåller inga detaljerade beskrivningar av åtgärder för klimatanpassning, eftersom församlingarna har mycket olika förutsättningar. Däremot finns beskrivningar av mer generella åtgärder i klimatscreeningen. Ett exempel är att betona samverkan, att man söker samarbete med andra berörda aktörer som länsstyrelser, kommuner eller andra organisationer.

Så växte utbildningen fram

Projektet bakom e-learningen och screeningtjänsten fick sin början i september 2021. I projektet ingick representanter från Strängnäs stift, Visby stift och Luleå stift, som tillsammans beviljades interna projektmedel. Ett viktigt mål med den digitala utbildningen var att nå ut till församlingarna för att främja arbetet med klimatanpassning

Bland annat hämtades lärdomar från ett pastorat med goda kunskaper och bred erfarenhet av klimatanpassning. Eftersom projekttiden var begränsad till drygt ett år bestämdes att fokusera på att öka förståelsen för klimatanpassning och hur arbetet kan drivas.

Från projektet kommunicerades utbildningen ut till klimathandläggare vid landets samtliga 13 stift, för att vidare guida församlingarna och pastoraten. Här kan exempelvis halvdagars gruppövningar hållas, där alla representanter som är berörda av lokalförsörjning och liknande frågor har möjlighet att delta.

Uppföljning och förvaltning

Utbildningen följs upp löpande genom en enkät som ingår i e-learningen. Hela materialet förvaltas av utbildningsansvariga på central nivå inom Svenska kyrkan.

Finansiering

Projektet fick 900 000 kronor i internt stöd från Färdplan för klimatet för att utveckla e-learningen.  Det täckte kostnaderna för att utveckla e-learningen och konsulttjänster, både expertis inom klimat och upphandling. Parallellt med framtagandet av e-learningen gjordes en upphandling av ett nationellt ramavtal för klimatscreening som SMHI sedan vann.   

Visby domkyrka inbäddad i grönska
Behovet av vård och underhåll av kyrkans fastigheter ökar med de risker som följer av klimatförändringen. Bilden visar domkyrkan i Visby. Foto Visby stift

Erfarenheter

  • Värdefullt att ta med lärdomar redan i starten inom organisationen, från de med tidigare erfarenhet av klimatanpassning.
  • Viktigt att fokusera och avgränsa innehållet – klimatanpassning är ett stort område att täcka på en begränsad projekttid.
  • Avgränsningen innebar samtidigt att många områden inte finns behandlade, till exempel social rättvisa.
  • Rätt att inrikta utbildningsstarten på att skapa förståelse för klimatanpassning.
  • Viktigt att betona att klimatanpassning integreras i befintlig förvaltning och löpande processer.
  • Goda erfarenheter med att trycka på fördelarna med att söka samarbeten med exempelvis länsstyrelse och kommuner.
  • Att utveckla verktyget kring e-learning tog mer tid än beräknat, förarbetet är viktigt.

Fler exempel på klimatanpassning

Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.