Höglunda herrgård har under många år drabbats av sättningar och konstant riskerat att rasa ner i Norsälven på grund av jordens instabilitet. Vid en ökad nederbörd, som ett förändrat klimat antas innebära, påverkas grundvattennivån och variationer i nivån ökar. Detta påverkar stabiliteten i marken.
Höglunda herrgård
Höglunda herrgård ligger i utkanten av Edsvalla utmed Norsälven strax utanför Karlstad i Värmland. Gården är en murad tegelbyggnad, byggd under 1850-talets första del efter ritningar av arkitekten Victor von Gegerfeldt och är ett två och ett halvt planshus. Idag fungerar gården som bostadshus och är i privat ägo. Byggnaden blev byggnadsminne år 1970 och skyddas av Kulturmiljölagen (SFS 1988:950) vilket betyder att byggnaden har ett högt kulturhistoriskt värde. Syftet med byggnadsminnen är att bevara spår av historien som har stor betydelse för förståelsen av dagens och morgondagens samhälle. Skyddsbestämmelserna för Höglunda herrgård omfattar exteriören, delar av inomhusmiljön och parkområdet som tillhör herrgården. Länsstyrelsen handlägger frågor som berör byggnadsminnet.
Sättningar och risk för ras och skred
Byggnaden, som ligger 40-50 meter från Norsälven, är belägen i en innerkurva där älven gör en 90 graders sväng. Herrgården är byggd på ett övre skikt med sand och siltjord och ett undre skikt som består utav lera. Det har länge varit välkänt att slänterna utmed Norsälven är rasbenägna samt att skredrisken är stor. Ras har skett på motstående sida och förstärkningar har tidigare gjorts med erosionsduk och makadam längs älven. Ett tiotal byggnader har i dagsläget lösts in och fastighetsägarna har behövt flytta.
Under året sker naturliga variationer i grundvattennivån. Till följd av en allt tidigare snösmältning och tidigare vårflod, på grund av en högre temperatur, kan det ge en ökad grundvattenbildning under vinterhalvåret. Under sommarhalvåret sker en längre avsänkning av grundvattennivån till följd av avdunstning då sommartemperaturen väntas öka. En högre grundvattennivå påverkar jordens stabilitet negativt och därmed ökar också risken för ras och skred.
I herrgårdsbyggnaden har sättningar observerats sedan slutet av 1800-talet. Enligt en utredning under 1990-talets senare del, om vad sättningarna berodde på, klargjordes det att det var till följd av en varierande grundvattennivå. Fastigheten är byggd ovanpå en rustbädd. Vid en sjunkande grundvattennivå bryts rustbädden, som huset står på, ner och sättningarna uppstår. En rustbädd är en grund som består av korsande och hopfogade trästockar som ofta utgör grund där underlaget varit fuktigt och instabilt. Husgrunden byggs sedan ovanpå rustbädden.
Förstärkning av husgrunden
Initiativet till att restaurera herrgården, åtgärda sättningarna och förhindra att byggnaden rasar ner i älven togs gemensamt av fastighetsägarna och länsantikvarien. För att göra ingrepp i ett byggnadsminne krävs det tillstånd av Länsstyrelsen enligt Kulturmiljölagen (SFS 1988:950).
Grundförstärkningen utfördes i etapper och den första etappen involverade den delen av byggnaden där sättningarna var mest omfattande. Åtgärden som var aktuell innebar att man skulle bryta sig igenom kallmuren och gräva ut utrymmet ner till rustbäddens underkant (cirka 200 m3). Detta gjordes men problem uppstod när man hade grävt ner till rustbädden och upptäckte att grundvattennivån stod över rustbädden. Vid tidpunkten var det högt vattenstånd och syrerikt färskvatten rann in över rustbädden. Försök gjordes att pumpa ut vattnet men misslyckades då vattnet fortsatte strömma in. Då insåg man att åtgärden inte skulle räcka till och en ny metod togs fram. Kallmuren injekterades, det vill säga förstärktes, med betong och nya längsgående fundament gjöts i betong. Fundamenten går ner till underkanten av rustbädden. I kallmuren borrades hål och genomgående HEB-balkar gjöts fast. En HEB-balk är en grov variant av en stålbalk. Slutligen göts de utstickande delarna av balkarna på varje sida fast i stående fundament som vilar på de nya längsgående fundamenten.
För att motverka skred utmed älven schaktades 5000 m3 jordmassor bort och en terrass gjordes vid slänten.
Framtiden
De värsta sättningarna har upphört i byggnaden. Fastighetsägaren får fortsätta utvärdera arbetet i framtiden. Sedan åtgärderna utfördes har inte grundvattennivån sänkts men tanken är att om grundvattennivån sänks och rustbädden fortsätter att brytas ner, ska tyngden föras över till de nygjutna fundamenten via HEB-balkarna.
Under 2014 senare del beräknades grundstabiliseringen vara färdig. Förhoppningarna var att herrgården och tillhörande parkområde då skulle vara säkert och att mer arbete inte behöver utföras.
Statens geotekniska institut, SGI, fick i uppdrag att skredriskkartera den nedre delen av Norsälven vilket beräknades vara klart i slutet av år 2014. Detta arbete utfördes eftersom det ansågs vara till stor nytta för samhället. Underlaget ger ett direkt förbättrat planeringsunderlag för Karlstads och Kils kommun samt Länsstyrelsen i Värmland. Underlaget ger även ett förbättrat planeringsunderlag för andra kommuner och Länsstyrelser som har vattendrag med liknande förhållanden.
Finansiering
Efter att grundförstärkningen var klar under år 2014 hade kostnaden för stabiliseringen uppgått till cirka 6 000 000 kronor varav 70 % finansierades av Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet (4 200 000 kronor). De resterande 30 % stod fastighetsägarna för (1 800 000 kronor).
Cementen i golvet i terrasen kommer att behöva ses över vilket kommer att leda till ytterligare utgifter. Cementen börjar bli sliten och om inget görs kan fukt gå igenom och rost kan angripa balkarna.
För de skred- och rasförebyggande åtgärderna med bortschaktning av jordmassor blev totalkostnaden 870 000 kronor. Där finansierades åtgärden till 80 % av dåvarande Räddningsverket (696 000 kronor), Karlstad kommun stod för 10 % och fastighetsägarna för 10 % (87 000 kronor respektive).
Utmaningar och erfarenheter
Det har varit stora utmaningar med anpassningsåtgärderna av herrgården och det omkringliggande parkområdet. Ett tiotal fastighetsägare har fått lämna sina hus i samma område.
Vid ett tillfälle stoppades arbetet då det inträffade ett mindre ras längs älven i samband med en väldigt nederbördsrik höst år 2000. Man ansåg att det inte var försvarbart att fortsätta finansiera åtgärderna om byggnaden skulle åka med ner i älven.
Det var en utmaning att klara av budgeten och fastighetsägarna har gjort mycket i egen regi med hjälp av flera konstruktörer. Det finns inga erfarenheter från liknande åtgärder i Sverige med grundstabilisering på detta sätt då pålning ofta är den vanligaste metoden mot sättningar. Den metoden kunde inte användas vid Höglunda eftersom rasrisken var för hög. Problemen som uppstått under arbetet har fått lösas efterhand.
Anläggandet av terrassen och grundförstärkningen skulle samordnas och utföras i olika etapper. Vid stabilisering av husgrunden var det väldigt viktigt att resultatet inte skulle förstöra miljön runt byggnaden då även parken ingår i byggnadsminnet.
Fler exempel på klimatanpassning
Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.