Bättre vårdberedskap för värmeböljor i Skåne, fördjupning

Värmeböljor kan bli vanligare och mer intensiva i framtiden. I Skåne finns nu utarbetade rutiner för primärvården som ska gälla inför och under en värmebölja.

År 2009 avslutades arbetet med en tillfällig klimatberedning som upprättats med Region Skåne som sammankallande aktör. En ökad varsamhet för värmeböljor ansågs prioriterat och skrevs in i klimatstrategin som då togs fram. Ur samma klimatberedning skapades också Klimatsamverkan Skåne, som främst utgörs av Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne, samt Kommunförbundet Skåne. Klimatsamverkan Skåne beslutade senare om att en beredskapsplan för värmeböljor/höga temperaturer skulle tas fram. Beslutet togs som en följd av omvärldsbevakning om värmeböljor i Europa och de klimatscenarier som visar hur Skåne kommer att utsättas för allt högre temperaturer nu och i framtiden. Projektet påbörjades 2012 och slutrapporten stod klar i juni 2014.

Rapporten innehåller ett färdigställt förslag på själva beredskapsplanen, där så kallade checklistor att arbeta utifrån under värmeböljor inkluderats. Vidare finns också tips och råd till framför allt personal inom vård och omsorg, ett varningssystem för höga temperaturer baserat på ett samarbete mellan Umeå universitet och SMHI, samt en kartläggning av förutsättningar för uppkomst av särskilt varma områden. Rapporten togs fram i samarbete med Arbets- och miljömedicin i Lund, Staffanstorps kommun, och Rosengårds stadsförvaltning i Malmö. Region Skåne sammankallade de aktörer som inte ingick i Klimatsamverkan Skåne, och rapporten publicerades slutligen av Arbets- och miljömedicin.
Beredskapsplan och varningssystem för värmeböljor/höga temperaturer i Skåne (Skåne Läns Landsting, pdf)

Beredskapsplanen och dess innehåll

Beredskapsplanen utgörs främst av de checklistor som tagits fram specifikt åt de personer inom vårdsystemet som på något sätt berörs vid värmebölja. Därmed finns en checklista till chefer inom hemtjänst, en till chefer för särskilda boenden, och en till chefer inom primärvård eller hemsjukvård. Det finns allmänna råd riktade specifikt till äldre och deras anhöriga, samt till vård- och omsorgspersonal. Det finns även särskilda råd till läkare/sjuksköterskor. Även dessa är formulerade som checklistor. Råden innehåller bland annat uppmaningar om att de mest utsatta ibland kan behöva en extra dusch som avsvalkning, att ett större vätskeintag är nödvändigt, att minskad fysisk aktivitet kan vara en god idé, att kolla av inomhustemperaturerna, och framförallt att vara extra uppmärksam på de utsattas mående. Upplysningar om vilka de utsatta grupperna är, vilka symptom som kan orsakas av höga temperaturer, samt vad symptomen i längden kan leda till finns också med i informationsbladen.

Checklista för omsorgspersonal inom Region Skåne, från beredskapsplan för värmeböljor.
Allmänna råd till vård- och omsorgspersonal vid värmebölja. Foto taget från beredskapsplanen Förstora Bild


Råden till läkare och sjuksköterskor är dessutom kompletterade med en lista över de medicingrupper som kan orsaka problem vid värmebölja, hur medicin bör förvaras, och hur specifika fysiska åkommor kan innebära utökad risk vid värmebölja.

För primärvården i Skåne gäller checklistorna och övriga förhållningssätt i beredskapsplanen som ordinarie verksamhet när en värmebölja inträffar. Vid temperaturer så pass höga att de kan kallas värmebölja skickar SMHI ut varning Klass 1 eller 2 om höga temperaturer. Följaktligen är det SMHIs varningssystem som aktiverar beredskapsplanen. Just varningstjänsten för höga temperaturer invigdes sommaren 2013, och har hjälpt många att förstå allvaret i en värmebölja.

Förklaring av hur SMHI varnar för höga temperaturer
Foto taget från beredskapsplanen Förstora Bild


I beredskapsplanen finns också en lista över vad som anses vara viktigt att tänka på vid det praktiska arbetet; att förankra beredskapsplanen i organisationen, förbereda larmkedjan, och förbereda informationsspridning.

Utöver detta ingår även en beskrivning av hur larmkedjan fungerar vid en värmebölja. Skissen nedan visar larmkedjans olika aktörer.

Schema över larmkedjan för värmeböljors olika aktörer i Skåne
Foto taget från beredskapsplanen Förstora Bild

Pilotprojektet och den medicinska plattformen

Beredskapsplanen utvecklades genom ett pilotprojekt som utfördes under sommaren 2013. Staffanstorps kommun och kommundelen Rosengård i Malmö visade sig lämpliga som testpiloter för projektet. Såväl kommunal som privat vård och omsorg ingick. Staffanstorps glesbygd och Rosengårds mer tätbefolkade stadsdel ansågs fördelaktiga för att få en bredare undersökning.

Arbets- och miljömedicin bidrog med medicinsk expertis både innan och under pilotprojektet. Att medicinskt kunna underbygga vägledning och förhållningssätt i samband med höga temperaturer har höjt trovärdigheten. Att omvårdnadspersonalen dessutom varit med genom hela projektet har gjort beredskapsplanen praktiskt förankrad, vilket speciellt var en fördel vid initierandet av pilotprojektet. Det var ingen skrivbordsprodukt, utan en genomförbar plan.

Förebild för andra

Med sin höga trovärdighet och praktiska förankring har beredskapsplanen fått stor spridning. SKL har, sedan beredskapsplanen blev till, årligen skickat ut den till Sveriges alla kommuner och regioner. Sörmlands och Västerbottens landsting, och Värmlands länsstyrelse är några av dem som använder den som underlag för sina egna beredskapsplaner.

Då pilotprojektet fick en sådan demografisk bredd anser projektgruppen att inga liknande pilotprojekt behövs i andra regioner – såvida man inte planerar att utveckla en helt ny typ av beredskapsplan.

Kostnader

Medicinsk expertis köptes in genom Arbets- och miljömedicin. Då Arbets- och miljömedicin innefattas av Region Skåne handlade det om internrekrytering i form av läkartid som avsattes från läkarnas ordinarie arbetstid. Vidare fanns en projektsjuksköterska från Malmö Stad med i projektgruppen.

Projektsjuksköterskan var anställd för att arbeta med beredskapsplanen under en begränsad tid någon gång i veckan. Dessa var de två största kostnaderna för pilotprojektet och framställandet av beredskapsplanen.

Ungefär 500 000 kronor har det totalt kostat att ta fram beredskapsplanen. Alla kostnader har finansierats helt av Region Skåne. Själva resursfördelningen gjordes av styrgruppen för Klimatsamverkan Skåne, vars huvudaktörer sedan gjordes delaktiga utifrån sina ansvarsområden.

Framtidens utmaningar

Beredskapsplanen kommer att utvecklas i framtiden. Bland annat är ett uppföljningsarbete igång som ska klargöra hur många av de berörda anställda som känner till bereskapsplanen. I mitten av juni 2017 testades larmkedjan genom en större övning. Övningen var en klass 1-varning för mycket höga temperaturer som gick ut till alla vårdcentraler och till de kommuner som valt att delta i övningen. Tanken med övningen var att se om varningssystem, larmkedjor, och checklistor fungerar som de ska – att beredskapsplanen för värmeböljor fungerar.

En stor utmaning redan idag är hur de personer som kan anses befinna sig i riskzonen vid värmebölja, men som idag inte innefattas av vårdsystemet, ska inkluderas i beredskapen. Hit hör till exempel äldre människor med begynnande demens, kroniskt sjuka, och små barn. Dessa kanske går till en vårdcentral emellanåt, men har ingen stabil kontakt med läkare/sköterska, eller nära och kära som är informerade om att personer i deras närhet kan vara utsatta vid värmeböljor.

Andra utmaningar rör exempelvis förvaring av medicin. Nuvarande utrymmen är inte gjorda för de temperaturer som väntas i framtiden, vilket medför ett behov av anpassning redan idag. Höga temperaturer kan påverka medicinernas verkan hos patienterna. Utöver detta har man även börjat fundera över kylrummen i bårhusen, som även de påverkas av att temperaturerna blir allt högre.

En önskan är även att SMHI utökar sitt varningssystem då dagens varning på meddelandenivå, som idag inte aktiverar några beredskapsplaner, trots allt medför en ökad dödlighet på ca 10 %.

Kontakt för mer information om exemplet