Bättre vårdberedskap för värmeböljor i Skåne

Värmeböljor kan bli vanligare och mer intensiva i framtiden. I Skåne finns utarbetade rutiner för primärvården som ska gälla inför och under en värmebölja.

Äldre man dricker vatten ur plastflaska
Äldre personer är särskilt sårbara vid höga temperaturer. Förstora Bild

Klimatförändringarna kommer att innebära mer frekventa och mer intensiva perioder av höga sommartemperaturer. Värmeböljor kan få allvarliga hälsokonsekvenser både för människor och djur. Därför behövs förebyggande åtgärder för att minska både lidande och dödsfall.

Klimatsamverkan Skåne slutrapporterade i juni 2014 en beredskapsplan för värmeböljor, som sedan dess gällt som rutin vid värmebölja för primärvården i Skåne. Andra regioner och länsstyrelser har använt beredskapsplanen som underlag åt sina egna strategier, och Sveriges kommuner och regioner, SKR, har inför varje sommar tidigare skickat ut den till samtliga svenska kommuner.

Beredskapsplan och varningssystem för värmeböljor i Skåne

I beredskapsplanen ingår så kallade checklistor. Checklistorna riktar sig specifikt till olika personer som på något sätt berörs vid en värmebölja. Anhöriga, sjuksköterskor och läkare, chefer, och vårdpersonal har alla olika checklistor.

Vidare finns allmänna råd vid höga temperaturer, information om symptom för värmeslag och vätskebrist, och upplysningar om vilka mediciner som kan påverkas negativt vid värmebölja. Utöver detta ingår även en beskrivning av det varningssystem som sträcker sig från SMHI, via räddningstjänst, till primärvården i Skåne.

Beredskapsplanen aktiveras av att SMHI utfärdar ut en gul eller orange varning om höga temperaturer.

Checklista för omsorgspersonal inom Region Skåne, från beredskapsplan för värmeböljor.
Allmänna råd till vård- och omsorgspersonal vid värmebölja. Foto taget från beredskapsplanen Förstora Bild

Pilotprojektet och den medicinska plattformen

Beredskapsplanen utvecklades genom ett pilotprojekt under sommaren 2013. Staffanstorps kommun och kommundelen Rosengård i Malmö visade sig lämpliga som testpiloter för projektet. Såväl kommunal som privat vård och omsorg ingick. Staffanstorps glesbygd och Rosengårds mer tätbefolkade område ansågs fördelaktiga för att få en bredare undersökning.

Arbets- och miljömedicin bidrog med medicinsk expertis både innan och under pilotprojektet. Att medicinskt kunna underbygga vägledning och förhållningssätt i samband med höga temperaturer har höjt trovärdigheten. Att omvårdnadspersonalen dessutom varit med genom hela projektet har gjort beredskapsplanen praktiskt förankrad, vilket speciellt var en fördel vid initierandet av pilotprojektet.

Att ta fram beredskapsplanen har kostat ungefär 500 000 kronor, vilket har finansierats av Region Skåne.

Fler exempel på klimatanpassning

Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.