Åtgärder vid värmeböljor i Botkyrka

I Botkyrka kommun har arbetet för att minska hälsoriskerna vid värmeböljor kommit långt. Inom vård- och omsorgsförvaltningen har personalen fått kunskap om värmeböljor och checklistor att följa vid varning för värmebölja. Om det behövs kan extra personal kallas in på äldreboenden för att garantera en säker vård och omsorg.

Botkyrka kommun upplevde en värmebölja 2010 som bland annat orsakade problem på ett äldreboende. Brukarna mådde dåligt i värmen och personalen hade svårt att arbeta fullt ut och ta hand om dem på bästa sätt. Det blir inte lika varmt i Sverige som längre söderut men vår anpassning till höga temperaturer är lägre vilket skapar en sårbarhet för värmeböljor. Forskning visar att den dagliga dödligheten ökar med cirka 10 procent om temperaturen når 27 grader eller mer tre dygn i rad, och att den ökar med ytterligare 10 procent om temperaturen når 30 grader eller mer tre dygn i rad.

Botkyrkas arbete med värmeböljor

Arbetet för att minska hälsoeffekterna av värmeböljor i Botkyrka började när kommunen gick med i ett projekt inom forskningsprogrammet Climatools. Det gick ut på att skapa ett verktyg för kartläggning av hur många i kommunen som var särskilt utsatta vid värmeböljor och var de bodde. Personal från kommunen samarbetade med experter från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i en projektgrupp för att genomföra projektet.

Värmekänsliga personer i Botkyrka
Bilden visar personer som är över 80 år och/eller personer som av medicinska skäl påverkas av värme och/eller brukare inom vård- och omsorgsförvaltningen. Kartor som denna skapades genom ett projekt inom forskningsprogrammet Climatools som kommunen deltog i. Den här kartbilden är ett fiktivt exempel. Bild Botkyrka kommun. Förstora Bild

Med kunskapen från forskningsprojektet började den kommunala delen av arbetsgruppen jobba parallellt med att höja beredskapen för värmeböljor i kommunen. För att långsiktigt säkerställa beredskapen ingår värmebölja som en punkt i kommunens regelbundna inspektioner.

 

Åtgärder

Efter sommaren 2010

  • Kartering av sårbara grupper
  • Kunskapsspridning inom vård och omsorg
  • Beredskap att agera efter checklistor vid en värmebölja
  • Fläktar till äldreboenden
  • Regelbundna inspektioner av beredskap
  • Möjlighet att kalla in extra personal till äldreboenden
  • Byggnadskrav på framtida äldreboenden och förskolor att de inte ska bli överhettade vid värmebölja

Under och efter sommaren 2018

  • Tätare hembesök inom hemtjänsten, och se till de boende mer ofta på boendena.
  • Cheferna är mer ute i verksamheten för att se till att personalen klarar att arbeta i värmen och se till de äldre. 
  • En extra ledningsgrupp har satts in för värmeböljor. 
  • Inom avdelningen Lokalförsörjning och fastighet är strategin att varje år förse ett vård- och omsorgboende med komfortkyla och att detta görs på ett sådant sätt att kostnaden för energiförbrukningen inte ökar.

 

Finansiering

Höjd beredskap för värmeböljor har tagits in som en naturlig del av Botkyrka kommuns arbete med riskhantering och har behandlats inom ordinarie verksamhet utan att extra pengar tillförts. Det som kostat är främst arbetstid för de fyra personer på kommunen som arbetat mest med Climatoolsprojektet. Det pågick i 1,5 år och varje person fördelade cirka tre månaders heltidsarbete över perioden. 

 

Anpassning lönar sig

Botkyrka kommun bedömer att de har varit bättre rustade för värmeböljan 2018, eftersom de väckt frågan om faran med värme redan 2010/2011.  

Fler exempel på klimatanpassning

Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.