Människan har genom historien använt sig av vattendrag för transport, fiske och vattenkraft. Större förändringar som man gjort på senare tid, till exempel ombyggnad av vattendrag för flottning och utbyggnaden av vattenkraften har påverkat vattendragen och naturliga livsmiljöer har försvunnit.
Klimatförändringar
Klimatförändringar bidrar till att Sverige delvis kommer att bli varmare och blötare. Ett varmare klimat innebär mer nederbörd vilket ökar risken för översvämningar från sjöar och vattendrag. Rensade vattendrag medför att naturliga översvämningsområden försvunnit och vattnets hastighet ökar.
Ombyggda, rätade vattendrag bidrar till höga vattenhastigheter vilket ökar trycket på många vägtrummor samtidigt som näring snabbare forslas ut i Östersjön. I Sverige finns i genomsnitt en vägkorsning per varannan kilometer av ett vattendrag vilket innebär att felkonstruerade vägtrummor utgör en ökad risk för att vägnätet skall ta skada av översvämningar.
Fria vandringsvägar
Vattendrag fungerar även som ekologiska korridorer i landskapet. Vattenlevande djur, så som fiskar och musslor, behöver ha fria vandringsvägar för att kunna sprida och fortplanta sig, samt ha tillgång till bra levnadsmiljöer. I snitt är var tredje vägpassage ett vandringshinder för uppströmsvandrande fisk vilket hindrar dessa arter från att stimulera och kolonisera lämpliga sötvatten. Det har lett till att vissa arter i stor utsträckning har försvunnit.
Insekter, fåglar och landlevande djur är också beroende av att kunna röra sig fritt i, eller längst med, vattendrag. Broar och vägtrummor som är felaktigt utformade tvingar djur att passera över vägarna istället där de riskerar att bli överkörda. Exempelvis så finns det mellan 2000-3000 uttrar i Sverige varav 50 av dem dödas i trafiken varje år.
Klimatanpassning bör därför göras på ett sätt som så långt som möjligt också bidrar till biologiskt mångfald.
Projektet Remibar
Projektet Remibar (2011-2016) syftar till att åtgärda felkonstruerade vägtrummor och dammar för att möjliggöra för fisk och andra arter och kunna vandra och nyttja tidigare avstängda livsmiljöer. Projektet bidrar också till att förhindra att vägnätet tar skada av översvämningar, då de nya vägpassagerna med sin större dimension bättre leder höga vattenflöden. Detta är en typ av ekosystembaserad klimatanpassning.
Resultat
Totalt åtgärdades 304 vandringshinder i 5 avrinningsområden. Resultatet blev att avrinningsområden nu är fria på ungefär 1 700 km på en area 67 km2. Det minskar risken för skador på vägnätet till följd av översvämning samtidigt som det gynnar vatten- och land levande växter och djur. Dessa åtgärder utfördes i Norrbottens och Västerbottens län i Ängesån, Råneälven, Varjisån, Sävarån och Lögdeälven. Restaureringen gjordes både maskinellt och manuellt. Se film:ReMiBar - fria vandringsvägar i vattendrag
Exempel på åtgärder
Vägtrummor
En smal trumma, också kallad underdimensionerad, gör att risken för översvämning ökar och fall på trummans utloppssida utgör vandringshinder för uppströmsvandrande fisk. Hos underdimensionerade trummor finns risk för dämningseffekt vid höga flöden samt att inloppet lättare kan täppas igen med grenar, löv och annat. Det är också större risk att erosionsskador uppstår runt trumman och vägbanken av vattnets kraft.
Vägtrumman byttes ut till en valvbåge/bro med större dimension och med naturlig bäckbotten. En valvbåge med större dimension leder bättre undan höga vattenflöden vilket gör att risken för översvämning och skada på vägnätet minskas. Trummor och broar anpassade efter vattendragets naturliga bredd och med naturlig bäckbotten med sand, stenar och block bromsar även upp vattenhastigheten vilket underlättar vandringen för fisk och andra vattenorganismer.
Dammar
Dammar är en annan typ av vandringshinder som används för att bland annat reglera sjöars vattenyta. När dammen rivs bort behövs åtgärder för att inte sjöytan ska sänkas och påverka befintlig verksamhet och boende runt sjön.
I detta exempel är det två meter från sjöytan ovanför dammen ner till bäcken nedanför, därmed så behövs det byggas en ny bäckbotten, en tröskel, för att inte påverka sjöns nivå för de som nyttjar sjön idag. Tröskeln byggdes på en 100 meters sträckning för att väga upp för det 2 meter fallet samt för att inte framkalla för hög lutning och för höga vattenhastigheter.
Vallar som är kvar från flottningsepoken röjdes undan och användes till att bygga upp en naturlig botten.
Utterpassager gjordes i 11 väg-vattendragskorsningar som tidigare utgjort en fara för utter och andra djur som lever i, och längst med, vattendrag.
Finansiering
Projektet finansierades av EU-kommissionen genom Life-programmet. Remibar (2011-2016) hade en budget på 80 miljoner kronor, EU finansierade hälften och andra hälften av Svenska myndigheter, där Havs- och Vattenmyndigheten samt Trafikverket var de största finansiärerna.
Andra projekt inom fria vattendrag
Utöver Remibar projektet så har det mynnat ut i flera andra projekt i Norrland, så som: Reborn (2016-2021), Friskare skogsvatten 2.0 (2018-2020); Grip on Life (2018-2023); Samverkansprojektet Rickleån (2017-2020); Kultsjödalen (2016-2019).
Utvärdering och framtidsvisioner
Totalt har ytterligare 3691 vandringshinder inventerats (2018) som behöver åtgärdas i Norrbotten och Västerbotten.
Länsstyrelsen Västerbotten är i full gång med det pågående projektet Reborn som syftar till att fortsätta arbetet med att återställa flottesledspåverkade vattendrag till mer naturliga livsmiljöer. I framtiden hoppas de få möjlighet att även åtgärda mer dikesproblematiken. Inventeringar av de diken som finns idag har visat att 30 % inte gör någon nytta för skogsbruket, vilka i så fall kan tänkas ligga till grund för ett framtida projekt. Om man tar bort vandringshinder, återställer rensade vattendrag och diken till naturligare livsmiljöer, då har man kommit långt, säger Tommy på Länsstyrelsen Västerbotten.
SMHIs mätstationer kan påverkas
Vid påverkan på vattendrag är det viktigt att man undersöker om det finns någon mätstation i vattendraget som påverkas. SMHIs mätstationer används inom varningstjänst, klimatarbete, underlag för lågflöden osv. Kontakta alltid SMHI om du är osäker.
Fler exempel på klimatanpassning
Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.