Alléodling anpassar jordbruk till förändrat klimat, fördjupning

Alléodling innebär att frukt- och nötträd och bärbuskar planteras i rader på åkermarken. Detta provas på den Uppländska gården Hånsta Östgärde. Metoden anses vara mer motståndskraftig samtidigt som riskerna sprids över fler grödor.

Jordbruket och klimatförändringar

För jordbrukssektorn innebär klimatförändringar att naturolyckor så som översvämning, storm och vegetationsbränder riskerar att öka. Dessutom riskerar jordbruket bli mer utsatt för torka till följd av längre vegetationsperioder och ett varmare klimat. Därför är det viktigt att jordbruket hittar sätt att anpassa sig. Översvämningar och skyfall kan leda till förstörda skördar, markskador, ökade arbets- och produktionskostnader samt förluster av växtnäring. Öppen åkermark kan drabbas av vatten- och vinderosion vilket innebär att delar av åkerjorden dras med. Att odlingsverksamheten påverkas av det förändrade klimatet kan innebära stor ekonomisk förlust för lantbrukare och jordbruksföretag.

Alléodling

Alléodling innebär att fleråriga frukt- och nötträd och bärbuskar, så kallade perenner, odlas i rader på åkermarken. Mellan raderna kan odling av ettåriga grödor, så kallade annueller (exempelvis raps, vete och havre) fortgå. Perenner, så som vall eller jordgubbar kan också odlas mellan raderna. Syftet med alléodling är att kunna odla både på marknivå och på höjden med träd och buskar.

Havre i alléodlingen
Havre i alléodling, 2016. Foto Kjell Sjelin

Miljöfördelar och klimatanpassning

Raderna med buskar och träd bidrar till att ge skugga och reglera de varma temperaturerna samtidigt som de skyddar grödor och mark från vinderosion. Eftersom de perenna växternas rotsystem är fleråriga så är de på plats året runt och samlar upp näring som de annuella grödorna mellan raderna annars inte hinner ta upp. Rotsystemen bidrar dessutom till att förhindra vattenerosion särskilt om raderna ligger längs höjdkonturerna. Mer organiskt material i marken gör att vatten bättre hålls kvar i jorden. Riskerna är spridda på fler grödor då man har en varierad odling både på marknivå och på höjden, det gör alléodling mer robust i ett ändrat klimat. Alléodling har därför potential som en ekosystembaserad lösning för klimatanpassning inom jordbruket. Jordbruksmarken anses ta mindre skada och få färre insektsproblem tack vare att de perenna grödorna skyddar marken och dessutom binder rotsystemet kol i marken.

Alléodling på Hånsta Östgärde

På Uppländska Hånsta Östgärde brukas 160 hektar mark i ekologisk produktion samt 57 hektar skog och ca 10 hektar betesmark. Gården har främst en varierad spannmålsodling men också en mindre djurhållning med kor, får, värphöns och grisar i flyttbara fältbaserade system. I maj 2015 anlades 1 hektar alléodling på gården med frukt, bär och nötodlingar i 200 meter långa rader.

Att anlägga alléodling

Raderna mättes ut med 12 meters mellanrum. En vanlig plog användes till att öppna upp jorden. För att kunna komma ner på djupet, under matjorden, var plogen försedd med ett hemgjort alvluckringsskär som nådde ner till 70 cm djup.

Ett hemgjort alvluckringsskär
Plogen var försedd med ett hemgjort alvluckringsskär som nådde ner till 70 cm djup. Foto Kjell Sjelin

Jorden plöjdes därefter tillbaka och skapade odlingsbäddar vilka ligger i nord-sydlig riktning.

Odlingsbäddar i alléodling.
Odlingsbäddarna är plöjda i nord-sydlig riktning. Foto Kjell Sjelin

I raderna planterades buskar och träd: äpple och päron, havtorn, bärhäggmispel, och hassel.

Arbetet på åkern

I mellanrummen går det att odla samma ekologiska växtföljd som tidigare. Gården har en 7-årig växtföljd, med först 2 år vall med olika gräs- och klöverarter. Sedan spannmål av vete eller havre, följt av baljväxter så som ärtor och åkerbönor. Spannmål odlas igen i form av råg, följt av korn med insådd av vallfrö i nämnd ordning, cirkeln är då sluten och man börjar om från början. Baljväxterna och vallen är kvävefixerande och står för kväveförsörjningen i ekologiskt jordbruk. Inom konventionellt jordbruk odlas vanligen mer spannmål och därför behöver kväve tillföras i form av gödsel, exempelvis från handelsgödsel. När löven från träd- och buskraderna fallit ner över matjorden så blir marken bördigare och bidrar därmed till gödsling av åkermarken.

Skörd av havre i alléodling
Skörd av havre. 2016. Foto Kjell Sjelin, Lantbrukare
Rullning av hösilage på åkern
Rullning av hösilage. Trots en vår med stark frost så fick lantbrukarna en del äpplen, särskilt av sorten Katja, 2017. Foto Kjell Sjelin

Bevattning under etableringen

I början krävdes att plantorna vattnades mycket och ofta, vilket gjordes först för hand, sedan genom droppbevattning. Efter att plantorna hade etablerat sig så behövde de inte vattnas längre.

Utvärdering av etablering

På Hånsta Östgärde lades ner 10 arbetsdagar i fält och 5 arbetsdagar till planering för att anlägga alléodlingen, men det beror delvis på vilka maskiner som finns att tillgå, enligt lantbrukarna på Hånsta Östgärde. Planteringen gick smidigt, samt att stödja och droppbevattna raderna av träd och buskar. Dock får man räkna med att ogräsrensa träd- och buskraderna minst 3 gånger/säsong de första åren. På Hånsta Östgärde valde brukarna just 12 meters mellanrum, men hänvisar till att 10-30 meters avstånd också går bra. Det finns en balans mellan trädhöjden och mellanrummen för att uppnå optimal tillväxt.

Kostnader

Spannmålsarealen som går åt för att ge plats åt raderna är 2 meter för varje rad. Eftersom gården har 1 hektar alléodling så innebar det ungefär 16 % mindre skörd från spannmålen. Brukarna hoppas att skörd av frukt- bär och nötter i träd- och busk raderna på lång sikt kommer att väga upp för den minskade skörden av spannmål.

Sammantaget kostade plantorna ca 50 000 kr. Val av plantor, och antal gör att denna kostnad kan variera väldigt mycket. En noggrann beskärning av träd och buskar kostade ungefär 2000 kr/40 träd. Kostnaden för alvluckringsskäret som användes för att djupluckra raderna gick på ungefär 1000 kr samt 1000 kr för plantskydd. En mindre och värdefull odling bör dessutom hägnas in medan en stor odling inte brukar/behöver hägnas in.

Utvärdering av underhåll

Det som kan vara utmanande i alléodlingen är att det krävs kompletterande kunskap om bär- nöt- och fruktodling. De ytliga rötterna från buskar och träd som vill sprida ut sig i matjorden skärs av med så kallade rullskär. Det krävs dessutom extra arbetskraft för att skörda och beskära buskar och träd. På fältet har det sammantaget varit enkelt eftersom gården kunde fortsätta att odla ekologisk växtföljd och skörda som tidigare utan större hinder.

Finansiering

Projektet med alléodlingen på Hånsta Östgärde finansierades av EU-fonden Life Plus, Ekhagastiftelsen och av gården själv. Ekologiska Lantbrukarna leder i Sverige projektet SOLMACC (Strategies for Organic and Low input farming to Mitigate and Adapt to Climate Change).

Framtiden för Alléodlingen på Hånsta Östgärde

”Jag hoppas att vi så småningom kan ha stor del utav lantbruket och gårdens odling med perenna, livsmedelsproducerande grödor.” Kjell Sjelin.

På Hånsta Östgärde vill man kunna ersätta de annuella grödorna mellan raderna med perenn spannmål och perenna grönsaker. Perenner dör inte varje år utan tillväxer hela tiden i sitt rotsystem och i förekommande fall stam och grenverk. De binder varaktigt in kol i marken, även på djupet. De har sitt rotsystem på plats hela året och kan ta hand om växtnäringen som frigörs i marken. Med det djupa rotsystemet tål de dessutom torka bättre. Permanent bevuxen mark fördröjer ytavrinningen och minskar därför risken för översvämning. De kräver inte energikrävande jordbearbetningar och sådd varje år. De kan leverera skaplig skörd flera år även om inte gödsling och övrig skötsel skulle vara möjlig. Brukarna på Hånsta Östgärde anser att alléodling kan fungera väl i ett storskaligt jordbrukssammanhang.

Alléodling är ett odlingssystem inom Agroforestry

Agroforestry (direktöversätts till skogsjordbruk på svenska) är ett samlingsnamn för olika former av perenna buskar och träd och boskap som samverkar. Alléodling är en av flera olika typer av system inom Agroforestry. Några andra exempel på agroforestry är att ha betande djur i skogen eller skogsträdgård där flera olika ätbara grödor odlas tillsammans. Hånsta Östgärde har påbörjat ett antal olika system kopplat till agroforestry.

En analys av olika vetenskapliga studier visar att agroforestry gynnar den biologiska mångfalden samt kan leverera fler ekosystemtjänster jämfört med traditionellt jord- och skogsbruk.

”Det är tveklöst så att mer grönska på planeten är viktigt, och agroforestry i sina olika former, ger mer grönska, i många fall.” Kjell Sjelin. Bonde på Hånsta Östgärde.

Fler exempel på klimatanpassning

Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.

Kontakt för mer information om exemplet