Planera för stigande hav

Stigande medelvattenstånd påverkar kustlinjen, kustzonen och grundvattennivåerna. Det leder också till att de extrema havsnivåerna utgår från en vattenyta som ligger högre än idag, vilket medför en ökad risk för översvämningar. Här presenteras data och underlagsmaterial som beslutsunderlag för hantering av översvämningsrisker nära havet.

Översvämningar som orsakas av hastigt stigande havsvattenstånd kan orsaka allvarliga samhällsstörningar, till exempel då vägar och järnvägar blir tillfälligt obrukbara eller skadas. Vatteninträngning i bostäder och andra byggnader kan ge upphov till stora kostnader.

När havets medelnivå stiger kommer högvattenhändelser som förekommer bland annat i samband med stormar att få större effekter än vad de har idag. Genom att arbeta med klimatanpassning kan vi ta hänsyn till dagens och framtidens klimat och bygga ett mer hållbart samhälle.

Olika steg för att planera för havsnivåer

Principen för att ta fram extremvattenstånd i framtiden bygger på ett antagande om att framtidens extremvattenstånd liknar dagens förhållanden. Framtidens högvattenhändelse är sålunda framtidens medelvattenstånd + dagens högvattenhändelser.

SMHIs webbtjänster presenterar dagens och framtidens medelvattenstånd respektive högsta beräknade nivåer, se högerspalten. Nedan finns nedladdningsbara data och GIS-skikt för framtida medelvattenstånd för Sveriges kust.

Hämta data

Här kan du ladda ner data och GIS-skikt (Vägledning för att ladda ner data finns i mappen "Filecontent_README")

Data för framtida medelvattenstånd per kustkommun

Att tänka på vid planering

Havet stiger och kommer att fortsätta stiga efter år 2100 och under mycket lång tid framöver. Hur snabbt havet stiger beror på den globala uppvärmningen som i sin tur beror på utsläppen av växthusgaser till atmosfären. För planering som sträcker sig bortom år 2100 är det lämpligt att beakta en höjning av den globala havsnivån utöver den som anges av IPCC:s intervall, vilket avser havsnivåhöjning fram till år 2100.

Vid all planering ska sannolikheten för en händelse ställas mot konsekvensen av händelsen. I riskanalyser där havsvattenstånd med olika grad av sannolikhet för att inträffa ingår kan även en höjning av medelvattenståndet bortom den som anses sannolik inkluderas. Samma förhållningssätt gäller vid planering för högvattenhändelser.

Nya forskningssammanställningar tillkommer vartefter och behöver följas löpande. Forskningen gör hela tiden framsteg, och dessutom utvecklas vår bild av hur klimatet förändras allteftersom effekterna av lokala, nationella och globala policyval blir tydliga. Förändringar i havsnivån kan komma snabbare eller långsammare än vad dagens scenarier visar, och kommer även att pågå långt efter år 2100. Allt klimatanpassningsarbete bör utföras med målsättningen att vara flexibelt och robust samt kunna hantera ett klimat i förändring, snarare än ett visst statiskt läge.

Mer vägledning för att ta fram planeringsunderlag utifrån en given plats, tidshorisont och acceptabel risk framgår i rapporten ”Framtida havsnivåer i Sverige” ( kapitel 5), se högerspalten.

Vad säger forskningen?

De två viktigaste komponenterna för det framtida medelvattenståndet i Sverige är den globala havsnivåhöjningen och landhöjningen. Arbetet i SMHIs havsnivåprojekt grundas på klimatscenarier från FNs klimatpanel IPCC. SMHI har utfört egen forskning både inom projektet och i angränsande projekt och har tagit del av andras forskning. Vi konstaterar att resultaten från IPCC fortfarande är lämpade för planering fram till 2100.  Nya resultat behöver följas löpande.
Forskning framtida havsnivåer 

Om projektet

Resultaten som presenteras på dessa sidor är framtagna av SMHI. Projektets syfte är att tillhandahålla information kring havsnivåhöjning kring Sveriges kust, för att öka förståelsen hos allmänheten och för att tillhandahålla underlag för beslutsfattande vid till exempel kommuner och länsstyrelser.
Om projektet Havsnivåer