Konsekvenserna av att havet stiger kan bli stora. På många håll är samhällen redan idag sårbara för översvämningar från havet. Låglänta områden som idag är bebyggda kan i framtiden komma att hamna under vatten. Problem såsom kusterosion och inträngning av saltvatten i grundvattenreservoarer kan komma att öka. Därför finns ett stort behov av att få så säkra uppskattningar som möjligt av hur snabbt havet kommer att stiga.
Global framtida medelvattenståndshöjning
Landhöjningen
Under den senaste istiden var Skandinavien täckt av is vars tyngd pressade ned landytan. När isen försvann för nästan 10 000 år sedan påbörjades en återgång av jordskorpan. Processen är mycket långsam och jordskorpan stiger fortfarande. Hastigheten är olika på olika platser, eftersom istäckets tjocklek var olika i olika regioner. Jordskorpan stiger snabbast längs Bottniska vikens kust. Söderut minskar hastigheterna för att runt Skåne och Blekinge vara nära noll. När jordskorpan stiger i vår del av världen motverkas effekterna av stigande globala havsnivåer.
I SMHIs arbete med havsnivåer har modellen NKG2016LU använts. Det är en modell för landhöjningshastigheter som tillhandahålls och rekommenderas av Lantmäteriet.
Landhöjningshastigheter från modellen NKG2016LU. Landhöjningshastigheterna är relativa geoiden, en yta som ungefär sammanfaller med havsytans genomsnittliga nivå.
Viktigt följa forskningsläget
Nya forskningssammanställningar tillkommer vartefter och behöver följas löpande. Forskningen gör hela tiden framsteg, och dessutom utvecklas vår bild av hur klimatet förändras allteftersom effekterna av lokala, nationella och globala policyval blir tydliga. Förändringar i havsnivån kan komma snabbare eller långsammare än vad dagens scenarier visar, och kommer även att pågå långt efter år 2100.