Några begrepp är allmänt använda och kan därför ha lite olika betydelse i skilda sammanhang. Vi har i beskrivningarna i denna vägledning försökt vara konsekventa i användandet av olika termer så att inte samma term används i olika betydelse.
Det gäller dock inte alla sammanhang. Ett exempel är ordet klimatscenarier, som kan användas i en vidare bemärkelse i annan litteratur och beroende på sammanhang. Vi har här valt att tala om effektstudier då klimatdata används som indata till beräkningar av exempelvis vattenflöden eller skogstillväxt.
Kursiv text avser avsnitt i denna vägledning.
| Avrinning | Vattenflödet från ett område i naturen som orsakas av regn eller snösmältning. |
| Beräkningsmodeller | I detta sammanhang avses matematiskt formulerade beskrivningar av naturen och de fysikaliska processer som sker. Modellerna används för att beräkna exempelvis klimat eller vattenflöden. |
| CMIP5 – Coupled Model Intercomparison Project Phase 5 | CMIP5 är ett globalt samarbete kring globala klimatberäkningar. CMIP5 är etablerat av World Climate Research Programme. |
| CORDEX - Coordinated Regional Climate Downscaling Experiment | CORDEX är ett modelleringsprojekt under World Climate Research Programme. De regionala klimatsimuleringarna baseras på de nya RCP:erna (Representative Concentration Pathways) och data från CMIP5, som också ligger till grund för IPCCs femte klimatrapport. SMHI är en av huvudaktörerna inom CORDEX. Beräkningar har gjorts över en stor del av världens landområden. Läs mer |
| DBS-metoden | ”Distribution Based Scaling” är ett verktyg för att korrigera klimatmodellernas utdata så att de kan användas som indata till hydrologisk modellering. Läs mer under Vad är klimatscenarier? |
| Effektstudier | Effektstudier avser analyser där klimatscenarier används för att studera effekter av klimatförändringen på olika sektorer. Läs mer under Effektstudier till stöd |
| El Niño | El Niño är den varma fasen av El Niño Southern Oscillation (ENSO). ENSO beskriver variationen på temperaturen i östra Stilla havet. Temperaturen pendlar naturligt mellan varma och kalla faser vilket får betydelse för det globala klimatet. |
| Emissioner | Utsläpp. I klimatsammanhang är det främst växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, halogenerade kolväten m.fl.) och svaveldioxid (som bildar små partiklar i luften) samt sot som är av intresse. |
| Ensemble | En ensemble avser en samling klimatscenarier (beräkningar av det framtida klimatet), där de enskilda scenarierna skiljer sig åt. Klimatscenarierna kan till exempel skilja sig åt med avseende på val av klimatmodell eller utsläpps- och strålningsscenario. Ett klimatscenario som ingår i en ensemble kallas för en medlem. |
| Global klimatmodell (GCM) | På engelska “Global Circulation Model” eller “Global Climate Model”. En global klimatmodell beskriver hela jordklotet och de processer som sker I atmosfären, havet, havsisen och marken. Läs mer under Vad är klimatscenarier? |
| Graddagar | Ett mått som används inom energisektorn för att bestämma uppvärmnings- respektive avkylningsbehoven. För beräkningarna används tröskelvärden av temperatur. Läs mer under Vilka klimatscenarier finns? |
| Gridbox | I en klimatmodell delas atmosfären upp i tredimensionella lådor, så kallade gridboxar. I varje gridbox räknas alla klimatologiska variabler ut som beskriver klimatet i den boxen. |
| Klimatextremer | Klimatextremer kan definieras utifrån att de förekommer sällan (klimatologiskt är extrema) eller utifrån att de påverkar samhälle och miljö på ett kännbart sätt. I det senare fallet definieras klimatextremer utifrån de gränser som samhälle och miljö klarar utan att en allvarlig påfrestning uppstår. |
| Klimatindex | Bearbetade utdata från klimatmodeller. De kan beskriva medelvärden, säsongsvariationer men också mer extrema förhållanden. Läs mer under Vilka klimatscenarier finns? |
| Klimatindikator | Olika mått som används för att följa klimatets utveckling. Läs mer under Vilka klimatscenarier finns? |
| Klimatscenario | En beskrivning av en tänkbar klimatutveckling i framtiden. Läs mer under Vad är klimatscenarier? |
| Klimatsignal | Ett allmänt begrepp som avser vad som kan utläsas i klimatscenarier i termer av ökat, minskat eller ingen förändring. |
| Kontrollperiod | Här används begreppet synonymt med Referensperiod (se nedan), den tidsperiod som används för att jämföra med framtida perioder. Vanligen är kontrollperioden 1961-1990 men den kan variera. |
| Kvalitativ | Avser i vilken riktning, hur något ändras. Begreppet har andra betydelser i andra sammanhang. |
| Kvantitativ | Avser hur mycket, hur stor en förändring är. |
| Markfuktighet | I marken finns vatten och mängden varierar. Markfuktighet är ett mått på markens vatteninnehåll. |
| NAO | NAO (North Atlantic Oscillation) är en naturlig variation i lufttrycket i atmosfären över Nordatlanten. Det på verkar lågtryckens banor och har betydelse för klimatet i Europa. |
| Nedskalning | Nedskalning kallas det när data från en modell bearbetas för att få högre upplösning (ökad detaljeringsgrad). Nedskalning kan göras med modeller och statistiska metoder. |
| Osäkerhet | Det finns olika källor till osäkerheter i frågan om framtidens klimat. Läs mer under Hur kan klimatscenarier användas? |
| Percentil | En percentil är det värde för en variabel som en viss procent av observationerna av variabeln hamnar lägre än. Exempelvis är 25:e percentilen det värde som delar observationsvärdena så att 25 procent av dem är mindre än värdet och 75 procent är större. |
| RCA | Rossby Centre regional climate model (RCA) är en regional klimatmodell som utvecklas och används av SMHI:s klimatforskningsgrupp. |
| RCP- Representative Concentration Pathways | RCP:er är möjliga utvecklingsvägar för strålningsdrivningen med det gemensamma namnet ”representativa koncentrationsutvecklingsbanor” från engelskans ” Representative Concentration Pathways” (RCP). RCP:erna är namngivna efter den nivå av strålningsdrivning som uppnås år 2100. Läs mer |
| Referensperiod | SMHI använder referensperioden 1961-1990 för att definiera dagens klimat. Nya observationer jämförs med medelvärdet för 1961-1990 för att säga hur de avviker från det normala. Om t.ex. sommaren är varmare än normalt så betyder det att den är varmare än medelvärdet för somrarna 1961-1990. Meteorologiska världsorganisationen, WMO, definierar referensperioderna, nästa period blir 1991-2020. Klimatscenarier presenteras ofta som förändringar jämfört med dagens klimat. Ofta används referensperioden 1961-1990 precis som för observationer. Eftersom klimatet förändras så är perioden 1961-1990 inte helt representativ för det vi upplever som dagens klimat. Därför har senare referensperioder börjat användas, t.ex. 1971-2000. |
| Regional klimatmodell (RCM) | Beskriver en del av jordklotet, en region. Läs mer under Vad är klimatscenarier? |
| Respons | Avser hur klimatet svarar på förändringar i atmosfärens sammansättning. Med hydrologisk respons avses hur vattenförhållanden förändras till följd av förändrat klimat. |
| Robust | Med robust i detta sammanhang avses att resultat är samstämmiga i många beräkningar och/eller står sig över tiden. |
| Spridningsmått | Används för att beskriva graden av osäkerhet i resultat, med olika statistiska mått. Här används vanligen percentiler. |
| Strålningsdrivning | Strålningsdrivningen är skillnaden mellan hur mycket energi solstrålningen som träffar jorden innehåller och hur mycket energi som jorden strålar ut i rymden igen. Denna energi mäts i enheten watt per kvadratmeter, W/m². |
| Torka | Ett begrepp med många definitioner beroende på tillämpning. Läs mer under Vilka klimatscenarier finns? |
| Trend | Här används begreppet som ”en förändring över tid”. |
| Upplösning | Upplösningen är storleken på gridboxarna i klimatmodellen. Låg upplösning (stora gridboxar) ger mindre detaljerad information, men kostar mindre datorkraft. Hög upplösning (små gridboxar) ger mer detaljerad information, men kostar mer datorkraft. |
| Utsläppsscenarier | Antaganden om framtida utsläpp av växthusgaser. Läs mer under Vad är klimatscenarier? |
| Variabilitet | Variabilitet är en viktig faktor inom klimatologin. Klimatet är inte bara genomsnittliga värden utan klimat kännetecknas av variationer i tid och rum som kan hänga ihop med till exempel växelverkan mellan atmosfären och havet. Två tidsperioder kan ha samma medelvärde men den ena kan ha stora skillnader mellan höga och låga värden medan den andra endast varierar lite runt medelvärdet. |
| Värmebölja | Värmebölja används vanligen som ett begrepp för en längre period med höga dagstemperaturer. Vad som kan betraktas som höga dagstemperaturer varierar stort mellan olika länder och klimat. Det finns heller ingen allmänt vedertagen internationell definition av värmebölja. Även i Sverige förekommer flera olika definitioner och begrepp. Klimatscenarierna baseras ofta på dygnsmedeltemperatur och därför har gränsen >20° i dygnsmedeltemperatur använts i stället för att relatera till maximitemperatur. Läs mer |
| Växthusgaser | Atmosfären som omger jorden har förmågan att fördela energin från solen så att jordytan blir varmare än vad den skulle varit om atmosfären inte fanns. Den s.k. naturliga växthuseffekten bygger på naturlig förekomst av en viss mängd vattenånga och koldioxid i atmosfären. Vattenånga och koldioxid är de viktigaste växthusgaserna. Atmosfärens sammansättning har sedan den förindustriella tiden successivt förändrats på grund av mänsklig aktivitet. De vanligaste antropogent (av människans aktiviteter) påverkade växthusgaserna är koldioxid, metan, dikväveoxid (lustgas) och ozon, men även en rad industrigaser spelar roll. Läs mer |
| Årstider | Årstiderna representeras här av tremånadersperioderna: |
| Återkoppling | Med återkoppling menas en mekanism som gör att temperaturökning kan förstärka olika processer som gör att temperaturen ökar ytterligare, eller begränsas. Exempelvis när snö-och isytor minskar absorberas mer energi och temperaturen höjs. |