SMHI har valt att använda begreppet klimatindikator för olika mått att följa klimatets utveckling baserat på observationer. Utifrån t.ex. temperatur- och nederbördsdata runt om i Sverige beräknas årsvärden för olika mått. Årsmedeltemperatur, vinternederbörd och vegetationsperiodens längd är exempel på sådana mått. De kallas klimatindikatorer. Eftersom SMHI har långa mätserier av temperatur och nederbörd kan vi alltså följa hur klimatet har utvecklats fram till idag. Det finns även klimatindikatorer baserade på andra mätserier, t.ex. havsvattenstånd.
Klimatindikatorerna används för att kunna se förändringar och för jämförelser med andra länders indikatorer eller andra klimatanalyser. Förändringar sker relativt långsamt och de naturliga variationerna är stora. Ju längre mätserierna är, för att kunna beräkna indikatorerna som visar klimatets utveckling, desto bättre.
SMHI har tagit fram Klimatindikatorer över temperatur och nederbörd för Sverige. Indikatorerna sträcker sig från 1860 fram till idag och visar års- och säsongsvärden. Vegetationsperioden finns beskriven sedan 1961 för norra och södra Sverige med måtten start- och sluttidpunkt samt periodens längd.
Extrem nederbörd beskrivs med olika indikatorer med start från år 1900; medel av årets största dygnsnederbörd, antal observationer med dygnsnederbörd på minst 40 mm och årets största dygnsnederbörd i Sverige. Klimatindikatorn extrem arealnederbörd visar antalet fall med minst 90 mm nederbörd över 1000 km² under 24 timmar sedan 1930-talet.
Globalstrålning i Sverige visas som årsvärden från 1983 och baseras på data från åtta mätstationer.
Klimatindikatorn geostrofisk vind består av fyra olika vindmått; årets geostrofiska medelvindhastighet, årets största geostrofiska vindhastighet, antal fall med geostrofisk vindhastighet > 25 m/s och potentiell geostrofisk vindenergi. Man kan välja ett av nio områden(trianglar) i Sverige och då se ett stapeldiagram över hur vinden har varierat sedan 1901. Geostrofisk vind är beräknad från lufttrycksobservationer och är en genomsnittlig vind inom triangeln opåverkad av markens friktion och därför betydligt större än vinden närmare jordytan. Geostrofisk vind används därför att det inte finns några långa homogena tidsserier av uppmätt vindhastighet.
Havsvattenstånd mäts vid ett flertal stationer längs Sveriges kust och mätserierna är långa. Klimatindikatorn Förändring i havsvattenstånd i Sverige visar utvecklingen som årsvärden sedan 1886 och är kompenserad för landhöjningen.
Klimatindikatorn Maximal isutbredning baseras på digitaliserade dagliga kartor över isutbredningen under vintern sedan 1957.
Klimatindikatorerna visas vanligen som stapeldiagram och det går att ladda hem data. Mer om klimatindikatorer