Beräkningsmodeller

För klimatstudier används globala och regionala beräkningsmodeller.

Globala klimatmodeller (GCM = Global Circulation Model) beskriver luftströmmar och väderfenomen över hela jorden. Dessa drivs bland annat med antaganden om framtidens utsläpp av växthusgaser, så kallade utsläppsscenarier. De globala klimatmodellerna har med tiden utvecklats och blivit mer detaljerade (se figuren nedan).

Om analysen, bild 3
Horisontell upplösning i olika generationer av klimatmodeller som använts inom IPCC (modifierad efter IPCC, 2007). Vertikal upplösning visas inte i figuren men följer en liknande utveckling mot finare upplösning.

De globala klimatmodellerna är dock fortfarande grova då det gäller studier på regional skala.

För regionala analyser krävs en bättre beskrivning av detaljer som påverkar det regionala klimatet. Därför omräknas de globala klimatberäkningarna i regionala klimatmodeller (RCM= regional Climate Model) som har högre upplösning och beskrivning av detaljer som exempelvis Östersjön och den Skandinaviska bergskedjan.

Den regionala klimatmodellen drivs av resultat från den globala modellen på randen av sitt modellområde. Valet av global modell får därför stor betydelse för slutresultatet även regionalt. Regionala klimatmodeller finns bland annat vid Rossby Centre på SMHI. I denna studie har resultat från RCA4-modellen använts.

I studien användes också den konceptuella avrinningsmodellen HBV, utvecklad vid SMHI sedan av 1970-talet. Modellen byggs upp av beräkningsrutiner för markfuktighet, snöackumulation och snösmältning, grundvatten och routing (beskrivning av vattnets väg). Indata till modellen har i denna studie hämtats från regionala klimatmodeller efter så kallad DBS-skalering.

I analysen beskrivs sjöar och reglerade magasin med naturliga utlopp utan aktiv reglering. Skälen är flera. Det är svårt att överblicka hur magasinen regleras och regleringsstrategier som tillämpas idag kan komma att ändras i framtiden med nya klimatförhållanden.

Andra faktorer, som exempelvis ändrade marknadsstrategier hos kraftproducenterna, kan ha minst lika stor effekt på vattenhushållningen som klimatförändringarna. För riktigt stora flöden är dock effekten av de reglerade magasinen begränsad, eftersom de måste släppas fram, oavsett reglering.