Hur kan fysisk planering förbättra stadens klimat?

På många håll i världen kämpar man intensivt med att begränsa den urbana värmeöeffekten. Främst handlar det om att minska uppvärmningen från inkommande solstrålning genom att öka reflektionen av solljus från byggnader och andra ytor, men man inför även gröna tak och planterar träd för att öka avkylning genom växternas transpiration, samt tillför vatten i stadsmiljön.

Illustration som visar skugga som värdefullt för att motverka värme i staden
Det går att minska den urbana värmeöeffekten. Resultat från vår forskning visar att ökad tillgäng till skugga och närhet till parker är värdefulla åtgärder i svenska städer.

I ett projekt tillsammans med Stockholms stad har SMHI undersökt hur stadsplaneringen påverkar klimatet i staden. Detta gjordes inom ramen för forskningsprojektet HazardSupport. Scenarier har tagits fram för Stockholms utbyggnad fram till 2030 och 2050, som referens används sommaren 2014. Scenarierna tar inte hänsyn till den pågående klimatförändringen utan visar endast hur en förtätning och utbredning av Stockholm kan förväntas påverka lufttemperaturen.

Lokal påverkan

Den huvudsakliga slutsatsen från scenarierna är att påverkan på lufttemperaturen från förtätning är relativt lokal. Ingen signifikant effekt på medeltemperaturen under sommaren ses på avstånd över ca 2 km, trots omfattande förtätning över stora områden. Detta kan t.ex. ses i de mest centrala delarna av Stockholm, som redan är tätbebyggda och där ingen betydande minskning av grönytor därför kan väntas. Inom detta område ses ingen betydande förändring av lufttemperaturen.

En förklaring till att förtätningen och utbredningen av Stockholm inte har större betydelse på lufttemperaturen är att luftutbytet med närliggande vatten- och naturområden är relativt snabbt. Inom de områden som förtätas ses ökning av medeltemperaturen under sommaren på upp till ca 1.5 ℃. De största temperaturökningarna ses som väntat då naturmiljöer eller grönområden omvandlas till bebyggd mark.

Åtgärder i närområdet

En konsekvens av att den lokalt begränsade effekten från förändringar i stadsmiljön är att åtgärder i första hand bör fokuseras på direkta effekter inom närområdet. Exempel på sådana åtgärder är skuggande gatuträd och närhet till grönområden. Åtgärder som t.ex. gröna tak, som endast indirekt påverkar lufttemperaturen i gatumiljön kan av samma skäl väntas ge en mindre betydande effekt.

Gröna träd i stadsmiljö i Malmö
Skuggande gatuträd i Malmö.

Komfortindex

Med fördel används komfortindex för att sammanfatta effekten av olika klimatparametrar. Ett exempel på ett sådant index är UTCI (Universal Thermal Climate Index). Detta innebär en förhöjd ambitionsnivå i relation till hur klimatplanering ofta görs i dagens planeringsprocess.

Industrilandskapet Norrköping under sommar och vinter
Industrilandskapet i Norrköping sommar och vinter, med nära tillgång till vatten och på sommaren med viss grönska. Det är vid planering viktigt att tänka på hur miljöerna upplevs under alla årets dagar och inte bara vid sommarens värmebölja. Förstora Bild