Hälsoeffekter av värmestress

Värmerelaterad ohälsa är väldokumenterat såväl internationellt som i Sverige. Christofer Åström, forskare vid Umeå universitet, sammanfattar den senaste forskningen.  

En rad studier på svenska förhållanden har genomförts under 2000-talet. De flesta studier har fokuserat på Stockholm och funnit att höga temperaturer ökar både antalet sjukhusinläggningar och antalet dödsfall.

Temperaturer påverkar främst hälsan hos personer med underliggande sjukdomar eller andra riskfaktorer. I studier har personer med en sjukdomshistorik som innefattar hjärt- och kärlsjukdomar, sjukdomar i andningsorganen och psykiatriska åkommor varit mer påverkade av de höga temperaturerna.

Studier från andra länder har funnit att personer som använder viss typ av medicin också kommer att påverkas i större utsträckning. Detta handlar främst om vätskedrivande medicin samt psykofarmaka. Annan medicin som påverkar kroppens förmåga att reglera temperaturen misstänks också öka en individs sårbarhet under en värmebölja.

De tillstånd och omständigheter där man kunnat påvisa en minskad förmåga att hantera höga temperaturer är vanligast förekommande i den äldre delen av befolkningen. Därför har många insatser riktats mot just de äldre.

I Sverige har man även kunnat påvisa en ökning i antalet sjukhusinläggningar till följd av främst respiratoriska sjukdomar när temperaturerna stiger. Detta område är dock mindre utforskat då antalet dödsfall ofta är enklare att studera då de inte påverkas av t.ex. tillgänglighet på inom vården vilket både resulterar i tydliga säsongsvariationer och även veckomönster.

Hälsoeffekter vid värmeböljan 2018

Även om studier kunnat påvisa relativt dramatiska hälsokonsekvenser kopplade till värmeböljor så kom dessa konsekvenser inte att påverka beslutsfattare förrän sommaren 2018.

Folkhälsomyndigheten rapporterade att det inträffade ungefär 750 fler dödsfall än normalt under den värmebölja som drabbade Sverige under fem veckor i juli och augusti 2018. Modeller har senare kunnat visa att mellan 600 och 745 av dessa kan tillskrivas de höga temperaturerna.

Ökningen i dödlighet drabbade hela landet men det har visat sig att Stockholm drabbades allra värst. De modeller som skattade ökningen visade på att ökningen i dödlighet för resten av landet följde de mönster man observerat under tidigare somrar, medan dödligheten i Stockholm ökade betydligt mer än vad modellerna skattade. Inga studier har undersökt vilka de underliggande orsakerna kan vara till en så stor skillnad mellan Stockholm och andra delar av Sverige.