Vatten- och klimattjänster

Hur kan vi påskynda klimatåtgärder och säkra hållbara vattenresurser?

Vatten- och klimattjänster omfattar produktion, tillgängliggörande och kommunikation av vatten- och klimatdata/information till resten av samhället – för att höja den allmänna kunskapsnivån och för att hjälpa beslutsfattandet för en hållbar utveckling. Målet är både att öka medvetenheten om pågående förändringar bland medborgarna och att hjälpa experter i olika samhällssektorer att driva sin verksamhet under de nya klimatförhållandena. Åtgärder som efterstävas kan vara både minskning av utsläpp (mitigation) och omställning till de nya förhållandena (anpassning) tex, med hjälp av nya metoder eller justerade dimensioneringsvärden i operatörers dagliga arbete. Genom att omvandla rå klimatdata till tydliga budskap, skräddarsydd information och kunskap stöder tjänsterna ett vetenskapligt baserat och proaktivt tillvägagångssätt där klimat blir en viktig beslutsvariabel

Nuvarande samproduktion av vatten- och klimattjänster mellan utvecklare och användare kräver att dataleverantörer förstår behoven hos specifika användare och, att användarna förstår potentialen och utmaningarna inom vatten- och klimatvetenskap. Både enkla och avancerade användare behöver inspiration, vägledning och utbildning, som därför också är viktiga komponenter i vatten och klimattjänster.

Kunskap om hur tillgång till ny data och nya metoder kontinuerligt kan inkluderas i beslutsprocessen för att få tillstånd en adaptiv förvaltning och agilt förhållningssätt kommer att vara avgörande för ett stort antal aktörer inom olika sektorer när de måste hantera den globala vatten/klimatkrisen.

Forsknings- och utvecklingsfrågor

Hur kan vi förbättra robustheten och utforska osäkerheterna i varje steg i produktionskedjan för klimatinformation? Färdplan för att utforska robusthet: utveckla verktyg för att överbrygga tids- och rums-artefakter i klimatdata för mer robusta bedömningar. Kvalitetssäkring är viktigt i kunskapsöverföring och större förståelse behövs for klimatkänslighet och variation, trender och osäkerheter och interaktioner mellan klimatförändring och effekter på vattensektorer.

Vilken indikator ska man använda för en specifik fråga? Hur länkar klimatsignalen och prognoser i global skala med lokala applikationer? Förbättra användbarheten av befintliga och nya indikatorer. Utveckla och utvärdera sektorsspecifika klimat- och vattenindikatorer med anpassningsbara trösklar och designvärden för operativa företag. Målet är att förbättra förtroendet för indikatorer och samtidigt förbättra deras användbarhet. Globala och lokala skalor kommer att kopplas samman genom att arbeta med specifika användare i fallstudier.

Hur skapas engagemang som kommer att leda till klimatåtgärder? Utforska samproduktion med användargrupper: Utvärdera effekterna av olika metoder för att öka allmänhetens medvetenhet och initiera handlingar genom att skapa engagemang inom specifika användargrupper. Fokus är samproduktion med användare för att få till stånd mer hållbara klimatåtgärder, vattenförvaltning, planering, beslutsfattande, utbildning eller forskning. Målet är att genomföra bästa praxis.

Vatten och klimattjänster som vi har utvecklat nyligen

Våra främsta publikationer inom detta fokusområde

Merks, J., Photiadou, C., Ludwig, F. and Arheimer, B., 2020. Comparison of open access global climate services for hydrological data. Hydrological Sciences Journal, doi.org/10.1080/02626667.2020.1820012

Contreras, E., Herrero, J., Crochemore, L., Pechlivanidis, I., Photiadou, C., Aguilar, C., Polo, M.J., 2020. Advances in the Definition of Needs and Specifications for a Climate Service Tool Aimed at Small Hydropower Plants’ Operation and Management. Energies, 13, 1827, doi.org/10.3390/en13071827

Weichselgartner J. and Arheimer B., 2019. Evolving climate services into knowledge-action systems. Weather, Climate, and Society 11 (2): 385-399. journals.ametsoc.org/doi/full/10.1175/WCAS-D-18-0087.1

Höltinger, S., Mikovits, C., Schmidt, J., Baumgartner, J., Arheimer, B., Lindström, G., Wetterlund, E. 2019. The impact of climatic extreme events on the feasibility of fully renewable power systems: a case study for Sweden, Energy 178: 695-713, doi: 10.1016/j.energy.2019.04.128

Pechlivanidis I. G., Gupta H. and Bosshard T., 2018: An information theory approach to identifying a representative subset of hydro-climatic simulations for impact modeling studies. Water Resources Research. DOI: 10.1029/2017WR022035

Donnelly, C., Ernst, K., Arheimer, B., 2018. A comparison of hydrological climate services at different scales by users and scientists. Climate Services 11:24-35, doi.org/10.1016/j.cliser.2018.06.002

Krysanova, V., Donnelly, C., Gelfan, A., Gerten, D., Arheimer, B., Hattermann, F. and Kundzewicz; Z.W., 2018. How the performance of hydrological models relates to credibility of projections under climate change, Hydrological Sciences Journal 63(5): 696-720 DOI: 10.1080/02626667.2018.1446214

Alkan Olsson, J., Jonsson, A., Andersson, L., and Arheimer, B. 2011. A model supported participatory process: a socio-legal analysis of a bottom up implementation of the EU Water Framework Directive. International J. of Agricultural Sustainability 9(2), 379-389. doi.org/10.1080/14735903.2011.582361