Effekter av ett förändrat klimat för Vasaloppet – Ett exempel på skräddarsydd klimattjänst

SMHI beräknar effekter av klimatförändring på det lokala klimatet, vattenflödet och andra vattenrelaterade variabler. I skräddarsydda analyser kan användare få mer information direkt anpassad till sin verksamhet. Ett exempel på en analys är hur klimatförändringar kan komma att påverka Vasaloppet. Hur påverkas Sveriges främsta skidtävling av den globala uppvärmningen?

SMHI har webbaserade klimattjänster med projektioner av hur klimatförändringar kan komma att påverka Sveriges klimat och hydrologi, både nationellt och länsvis. De webbaserade klimattjänsterna är tillgänglig för allmänheten, men SMHIs experter kan även skräddarsy analyser utifrån specifika verksamheters behov.

SMHIs webbtjänst Länsvisa klimatanalyser
SMHIs länsvisa klimatanalyser beskriver dagens och framtidens klimat för Sveriges län. Analyserna är baserade på beräkningar utifrån två olika beskrivningar av utvecklingsvägar för utsläpp av växthusgaser till atmosfären, begränsade utsläpp (RCP4,5) respektive höga utsläpp (RCP8,5). Förstora Bild

Skräddarsydd analys - Snötillgång för Vasaloppet

För en del användare räcker den information som finns i webbtjänsten för att de ska kunna anpassa sin verksamhet. Men oftast kan andra variabler eller en mer detaljerad analys av förändringarna behövas för att förstå hur klimatförändringar kommer att påverka en verksamhet. Därför utvecklar SMHI metoder och skräddarsyr klimattjänster efter användarnas behov.

Ett exempel på en skräddarsydd analys är en analys av hur klimatförändringar kan komma att påverka Vasaloppet. Hur påverkas Sveriges främsta skidtävling av den globala uppvärmningen?

Enligt webbtjänsten Länsvisa klimatanalyser kommer området mellan Sälen och Mora fortfarande har i genomsnitt åtminstone två månader med snö i framtiden. Även det lägre området nära Mora, som redan idag ofta berikas med konstsnö för Vasaloppsspåren, kommer att ha i genomsnitt 40-60 dagar med snö år 2069-2098 vid ett högt utsläppsscenario (RCP8,5) som innebär en större klimatförändring. Sett till dessa data låter det som snötillgången inte är något problem varken idag eller fram till i slutet av seklet.

Antal dagar med snötäcke mer mer än 20 mm vatteninnehåll i Dalarna
Från webbtjänsten Länsvisa Klimatanalyser: Antal dagar med snötäcke, minst 20 mm vatteninnehåll Dalarnas län. Översta raden: Medelvärden för perioderna 1961-1990 samt 1991-2013. Beräkningarna är baserade på modellerade värden enligt RCP4,5. Mellersta raden: Framtida utveckling enligt scenario RCP4,5. Medelvärden för perioderna 2021-2050 samt 2069-2098. Nedersta raden: Framtida utveckling enligt scenario RCP8,5. Medelvärden för perioderna 2021-2050 samt 2069-2098. Förstora Bild

Dialog med användarna

SMHI gör de skräddarsydda analyserna i samverkan med användarna. I en dialog mellan SMHI och Vasaloppsarrangörerna utforskade de tillsammans vad som är viktigt att veta om framtida klimat för just Vasaloppets räkning.

För att dra skidspåren behövs 10 cm packad snö, då spårprofilen går ner 5 cm i de maskindragna spåren, enligt Vasaloppsarrangörerna. Den snömängden motsvarar ungefär 50-60 mm vatteninnehåll, till skillnad från det snötäcke med 20 mm vatteninnehåll som den länsvisa klimatanalysen visar.

Det är också viktigt att snön finns tillgänglig just innan och under loppet. När på året är snön mest tillförlitlig längs med Vasaloppsspåret och ändras detta i framtiden? Eftersom Vasaloppet äger rum den första söndagen i mars, med ett antal andra tävlingar veckan före, hur tillförlitlig är den naturliga snömängden i februari?

Även om natursnön inte räcker till går det ofta att arrangera loppet ändå. Sedan 1990-talet har Vasaloppet utvecklat en stor infrastruktur för att säkra snötillgång under loppet med hjälp av konstsnö och transport av snö ifrån mer snörika områden i regionen.

Snökanonerna som Vasaloppet har idag är automatiska och anpassar sig efter temperatur och luftfuktighet. Enligt Mats Rylander, projektledare och miljöansvarig på Vasaloppet, är –10 °C och kallare optimalt för snötillverkning men dagens snökanoner kan köras igång vid –4 °C. Snötillverkningen kan börja så snart temperaturen är tillräckligt låg, så även temperaturen under november eller december är viktigt för att kunna producera snö som lagras till loppet. Det är också viktigt att myrmarken är fryst när snön ska läggas ut, annars smälter det fort.

Frågor att analysera

Efter dialog med Vasaloppsarrangörerna finns nu några mer specifika frågor att analysera. För Vasaloppet är det viktigt att veta:

  • tillgång till natursnö i februari,
  • dagar med låg nog temperatur för snötillverkning hela vintern och
  • temperatur på myren.

Analysen är baserad på ett begränsat utsläppsscenario, RCP4,5, som antar att växthusgasutsläppen ökar fram till 2040 i en värld med stringent klimatpolitik och lägre energiintensitet. SMHI utförde också analysen med ett högt utsläppsscenario RCP8,5, som antar att växthusgasutsläppen fortsätter att öka. Detta för att se vilken skillnad olika klimatpolitik kan göra.

Natursnö i februari

Hur kommer tillgången till natursnö i februari att förändras? Hur stor andel år kommer det naturliga snötäcket inte räcka till, dvs. snövatteninnehållet är mindre än 60 mm i februari, det som krävs för att dra maskinpackade skidspår?

Andel av åren där natursnön inte räcker till - Vasaloppet
Andel av åren där natursnön inte räcker till för att dra maskinpackade skidspår vid fyra platser längs Vasaloppets spår (RCP4,5). Förstora Bild

Resultaten visar att det redan idag finns problem med snötillförlitlighet i den nedre delen av spåret nära Mora. Detta kommer att öka ifrån dagens ca 60 % av åren med problem till närmare 90 % av åren redan i nära framtiden. De delar av spåren som går i högre terräng (ovanför starten, vid Mångsbodarna och Evertsberg) ser vi ingen ökning i antal år med otillräcklig mängd natursnö i en nära framtid eller mitten av seklet, men en dubblering av dåliga år vid slutet av seklet. Men, om utsläppen av växthusgaser inte slutar att öka (RCP8,5), kan tillgången till natursnö i Evertsberg bli lika otillförlitlig som i Mora idag.

Andel av åren där natursnön inte räcker till, RCP4,5-RCP8,5
Andel av åren där natursnön inte räcker till att dra maskinpackade skidspår vid olika utsläppsscenarier (begränsat RCP4,5 och högt RCP8,5). Förstora Bild

När är det mest snö?

Om natursnön kommer att minska, hålls då Vasaloppet på den bästa tidpunkt under året sett till snötillgången? Och hur blir det i framtiden? En analys visar hur snödjupet varierar under året och det genomsnittliga datum med maxsnödjup under en trettioårsperiod.

Medeldag per år med högst snövatteninnehåll (RCP4,5)
Medeldag per år med högst snövatteninnehåll (RCP4,5). Förstora Bild

Resultaten visa att för det mest snökänsliga området nära Mora är dagens datum för Vasaloppet helt rätt, men i framtiden kan det maximala snödjupet komma att inträffa en vecka tidigare. I högre terräng är det mest snö i mars, men även dessa datum infaller tidigare när klimatet ändras.

Tillverka snö

Idag tillverkas snö nära Mora, eftersom det är en fördel att tillverka snön nära det område där den ska användas, inte minst eftersom frakten av snön är en stor kostnad. För att undersöka förutsättningarna för att tillverka konstsnö i framtiden analyserade vi hur antalet dagar under vintern (november till och med februari) med temperatur mindre än –4 °C förändras för ett område nära målet i Mora (Långlet). I dagens klimat är fler än hälften av vinterdagarna (64 av 120) i genomsnitt tillräckligt kalla för snötillverkning. Samtidigt ser vi en stadig minskning av antalet dagar i framtiden. Under det höga utsläppsscenariot, RCP8,5, gå det ändå att tillverka snö i detta område en tredjedel av dagarna (39 dagar av 120). Däremot blir det kallare högre upp med fler snötillverkningsdagar som följd.

Antal vinterdagar per år där konstsnö kan tillverkas nära målet i Mora
Antal vinterdagar per år där konstsnö kan tillverkas nära målet i Mora Förstora Bild

Temperatur på myren

Till slut tittade vi på antalet år då temperaturen vid Mångsbodarna är mindre än 0 °C. Ett stort antal dagar där temperaturen är över 0 °C vid Mångsbodarna eller Evertsberg kan indikera problem med frysförhållanden på myren. I dagens klimat ser vi att ca 90 % av dagarna är under 0 °C och antalet dagar varmare än 0 °C ökar i framtiden. Det är svårt att dra några konkreta slutsatser om frysförhållandena på myren då fler faktorer påverkar, men det finns vissa indikationer att risken för att myren inte är fryst ökar något.

Antal vinterdagar per år där temperaturen är mindre än 0 °C vid Mångsbodarna
Antal vinterdagar per år där temperaturen är mindre än 0 °C vid Mångsbodarna, RCP4,5 och RCP8,5. Förstora Bild

Slutsatser

Första helgen i mars är bästa möjliga tiden att hålla Vasaloppet i dagens klimat med hänsyn till snötillgång i Mora. Från 2050 och framåt (mot 2100) kan veckan innan vara bästa val men hänsyn till snötillgången i Mora.

Vid ett begränsat utsläppsscenario (RCP4,5) ser vi en liten försämring i tillförlitligheten av snön på myren, men inget dramatiskt. Närmare Mora ser vi en snabb och kraftig minskning av snötillförlitligheten (där det redan idag bara är tillräckligt med natursnö 60 % av åren). Med det högre utsläppsscenariot (RCP8,5) ser det likadant ut tills efter mitten av seklet. Mot slutet av seklet blir snötillförlitligheten även på myren kraftigt försämrad. Snön i Evertsberg blir lika otillförlitlig som snön i Mora är idag (2069-2098).

Antalet dagar under vintern (november till februari) där konstsnö kan produceras nära Mora kan minska med 15 dagar i en nära framtid. Vid det fortsatt höga utsläppsscenariet (RCP8,5) kan antal snötillverkningsdagar minskas mer mot slutet av seklet. Men även i slutet av seklet och med det mest pessimistiska utsläppsscenariot kommer 45 % av vinterdagarna fortfarande att vara lämpliga för snötillverkning vid Evertsberg.

Skräddarsydda analyser kan användas för att anpassa den information som finns i allmänna klimattjänster till användarens behov. SMHI jobbar med skräddarsydda analyser av klimateffekterna åt kommuner, länsstyrelser, vattenkraftsindustrin, skogsindunstrin, försäkringsindustrin och andra aktörer.

Metoder

Analysen bygger på de klimatscenarier som ligger bakom klimattjänsten Länsanalyser. Metoden finns beskriven i rapporten Klimatscenarier för Sverige - Bearbetning av RCP-scenarier för meteorologiska och hydrologiska effektstudier.

I studien används två RCP-scenarier som beskriver en utvecklingsväg för växthusgashalten i atmosfären: RCP4,5 med begränsade utsläpp av växthusgaser, och RCP8,5 med höga utsläpp av växthusgaser. Båda har tillämpats med nio olika globala klimatmodeller från olika forskningsinstitut runt om i världen. De globala dataseten har bearbetats med den regionala klimatmodellen RCA4 på Rossby Centre vid SMHI. Klimatdata är bias-justerad och har används för att köra två hydrologiska modeller, HBV-Sverige och S-HYPE.

För att skräddarsy resultaten har SMHI tagit den dagliga temperaturen över Vasaloppsspåret ifrån de nio klimatmodellerna, samt det simulerade dagliga snödjupet över Vasaloppsspåret ifrån S-HYPE-modellen. Detta för att S-HYPE-modellen har simulerat snödjup med bra tillförlitlighet över området. Sedan har vi räknat ut klimatindikatorna av intresse för användaren för samtliga klimatmodellerna och presenterat detta som ensemblemedianvärde. Även ensemblespridningen finns tillgänglig och har presenterats för användaren som en mått av säkerheten i resultaten.

Studien är gjord inom ramen för projektet Hazard Support.

Begränsningar

Denna analys bygger på en rad antaganden och modellberäkningar som tillsammans ger en slutsats om hur effekterna av klimatförändringen kan komma att påverka snötillgången i Vasaloppsspåret.

Studien kan användas som en vägledning för hur utvecklingen kan komma att bli i framtiden, men en rad osäkerhetsfaktorer, t.ex. i framtida klimatpolitik globalt och atmosfärens känslighet för utsläppsförändringar vilket påverkar takten och storleken av klimatförändringen, gör att utvecklingen kan bli annorlunda. Studien har använt av en ensemble av nio klimatmodeller och resultaten som visas här är ensemblemedianvärden. 

I analysen har inte tagits hänsyn till påverkan från vind eller luftfuktighet. Ett enkelt index för att titta på temperatur på myren är använt, och snömodellen tar inte heller hänsyn till om myren är fryst eller inte.