– Mängden moln på himlen är avgörande för mängden direkt solstrålning, som i sin tur påverkar den mängd energi som stora termiska solkraftsparker kan producera, säger Tomas Landelius, forskare inom fjärranalys på SMHI.
Mer data till prognosen
SMHI ska leda den del av forskningsprojektet som ska utveckla prognoser för den direkta solstrålningen. En förbättrad molnprognos är en viktig nyckel. Högre upplösning i prognosmodellen och tätare inläsning av observationer från satelliter förbättrar molnprognoserna för de närmaste fyra timmarna. I kombination med en strålningsmodell kan det ge en prognos för mängden direkt solstrålning.
– Under projektets gång kommer vi att ha tät kontakt med aktörer inom solenergisektorn, för att fånga upp deras behov och få återkoppling på resultat under projektets gång, säger Tomas Landelius.
Fler väderberoende sektorer intresserade
Till skillnad från de solceller som finns i Sverige så är termiska solkraftsparker mycket mer beroende av mängden direkt solstrålning. Strålningsprognoserna ska användas för att styra produktionen i stora solkraftsparker i södra Europa och Nordafrika.
– Utvecklingen kan också vara till nytta även för svenska förhållanden. Till exempel för förbättringar när det gäller prognoser för el från solcellspaneler, nederbördsprognoser för lantbruket och väghållningen, och siktprognoser för flyget, säger Tomas Landelius.
Europeiskt projekt
Projektet DNICast startade i slutet av 2013 och slutrapporteras efter fyra år. SMHI ingår tillsammans med andra europeiska aktörer i ett konsortium som leds av Observatoire Méditerranéen de l’Energie, en sammanslutning av 32 ledande energibolag från 14 länder runt Medelhavet. Projektet är en del av EUs sjunde ramprogram för utveckling inom forskning och teknik, FP7.
Solstrålning
Solstrålning kan delas upp i direktstrålning och globalstrålning.
Direktstrålning är den del av solstrålningen som kommer direkt från solen.Globalstrålningen omfattar dels direktstålningen, dels den diffusa strålning som är reflekterad från övriga himlavalvet.