Mörka moln och röd sol fick många att reagera tisdagen den 17 oktober 2017. Flera fina väderbilder delades via #smhiväder på Instagram.
Bild från satelliten Suomi-NPP
SMHI har tillgång till data från flera olika satelliter. En bild från den amerikanska satelliten Suomi-NPP, och instrumentet VIIRS, visar ett grått band av smutsig luft som då bland annat täcker sydöstra Sverige tisdag eftermiddag.
– Från norra Frankrike till södra Finland löper ett grått band i bilden, som är från 14:20 tisdag. Det består av smutsig luft med hög koncentration av partiklar, som antagligen har sitt ursprung från skogsbränderna på Iberiska halvön och från stoft från Sahara. I den övre delen av bilden kan man se att det gråa bandet sträcker sig över de låga molnen strax väster om Baltikum. Denna satellitbild visar inte om den smutsiga luften når ner till marken, säger Adam Dybbroe, satellitexpert på SMHI.
EUMETSAT:s Meteosat 10
Animerade data från det europeiska satellitsamarbetet EUMETSAT:s satellit Meteosat 10 visar hur moln och partiklar rör sig.
– Animeringen som sträcker sig från söndag 15 oktober 2017 kl 22:00 till tisdag förmiddag 17 oktober 2017 kl 11:00 visar information från instrumentet SEVIRI på satelliten Meteosat 10. Över södra Skandinavien passerar ett område med tjocka moln (brunt i bild) och det följs av ett grönaktigt band söderifrån. Den gröna färgen, som delvis skyms under höga moln (svart färg), indikerar att det är partiklar i luften, säger Adam Dybbroe, satellitexpert på SMHI.
Atmosfärens kemiska sammansättning
Med instrument på satelliter går det också att mäta atmosfärens kemiska sammansättning. Det krävs mer eller mindre molnfritt i atmosfären för att kunna mäta.
– Här har vi bilder baserade på data från IASI-instrumentet på Metop-satelliterna, som kan visa atmosfärens kemiska sammansättning. Den visar tydligt att det är mycket kolmonoxid i atmosfären i området, och utifrån detta kan vi anta att det är brandrök från bränderna på Iberiska halvön, säger Adam Dybbroe.
Modellberäkning av lufttransport
Lennart Robertson är luftmiljöforskare på SMHI. Han har gjort en bakåtberäkning med SMHI:s atmosfäriska transportmodell MATCH, för att beräkna varifrån den luft som var över Stockholmsområdet under tisdagen kom ifrån.
– Tänk dig en luftpelare som är tre kilometer hög. Med bakåtberäkningen kan vi se var den luft som fyller denna pelare har varit tidigare. Beräkningen visar var de möjliga källorna till luften, inte det verkligt inträffade, förklarar Lennart Robertson.
Om man istället gör en modellberäkning framåt i tiden, som utgår från en punkt i Portugal, så ser man hur luftmassan därifrån beräknas spridas.
– Här ser vi transporten av brandröken från söndagen den 15 oktober upp över Västeuropa och Skandinavien. Luftströmmarna som tog röken hit kom delvis från ovädret Ofelia, säger Lennart Robertson.