– Det som överraskat mig mest är att volymökningen av Atlantvatten som flödar in i Arktisoceanen verkar påverka utbytet mellan Laptevhavet och atmosfären mer än vad förändringen av temperaturen gör, säger Iréne Wåhlström, havsforskare på SMHI.
Vattnet i Arktiska oceanen är uppdelat i olika skikt, där det varmare vattnet som flödar in från Atlanten sjunker till ett djupare lager. Det strömmar mot Laptevhavet, ett grunt kusthav i Arktis norr om Ryssland.
Nu har forskare från SMHI undersökt hur förändringen i skiktet med Atlantvatten påverkar utbyten av växthusgaserna koldioxid och metan mellan Laptevhavet och atmosfären.
Isfritt längre – mer utbyte av koldioxid och metan
– Förändringar i skiktet med Atlantvatten kommer troligen att ge en längre period med Isfritt vatten i Laptevhavet. Det ger i sin tur en längre period för växtplanktonens fotosyntes som använder koldioxiden i havet. Då kan havet ta upp mer koldioxid från atmosfären, berättar Iréne Wåhlström.
När organiskt material bryts ner i havet bildas restprodukter. På hösten försvinner skiktningen i ytvattnet i Laptevhavet och olika restprodukter, men också andra ämnen som t.ex. metan, blandas upp från djupare vatten till ytan och kan flöda ut i atmosfären och påverka klimatet.