Arktis värms upp fortare än andra områden på jorden. Forskare arbetar med att öka kunskapen om de processer som påverkar utvecklingen. Förändrade vindmönster och ändringar i cirkulationen i haven har betydelse för hur den allt tunnare havsisen i Arktis breder ut sig.
– Tidigare har processerna i Arktis varit mer isolerade, men nu ser vi att det sker ett större utbyte med kringliggande regioner. Nu har vi till exempel mer nord-sydliga vindar som ger ett större inflöde av fuktig luft till Arktis och som för ut kyla från Arktis, säger Ralf Döscher, klimatforskare på SMHIs Rossby Centre.
Förändringar påverkar havsisen
Längs den nordeuropeiska och asiatiska kusten tillförs mycket färskvatten från floder. Forskningen visar att ett övre lager av färskvatten precis under havsisen skyddar isen från påverkan av varmare vattenmassor från omkringliggande hav.
– Vi kan se långa svängningar i havets transport av värme från Atlanten till Arktis. Det påverkar havsiskanten, som drar sig tillbaka när tillförsel av värme ökar, förklarar Ralf Döscher.
Havsisutbredningen kommer att fortsätta minska, men stora variationer år från år är troliga.
– Havsisprognoser långt in i framtiden är förknippat med stora osäkerheter. Därför tycker jag det är mer relevant att ta reda på vad minskningen av havsisen i Arktis betyder i hela den arktiska regionen, än försöka ge en prognos för exakt när den är försvunnen. Långt innan isen är helt borta har det fått stora konsekvenser i området, poängterar Ralf Döscher. Prognoser för några år framåt har dock potential att utvecklas.
Samverkan och tvärvetenskap
SMHIs klimatforskningsenhet Rossby Centre har lett det tvärvetenskapliga projektet ADSIMNOR. Projektet kopplar ihop processförståelse och modellutveckling med nya klimatscenarier och användarstudier. Forskare från flera institutioner har deltagit.
Forskare från Stockholms universitet har ökat kunskapen om återkopplingsprocesser i klimatsystemet, bland annat i samband med molnighet och luftfuktighet. Från Kungliga vetenskapsakademin visar forskare att framtidsscenarier för klimatet i samverkan med statistisk information kan användas för att simulera permafrostförändringar i lokala områden, som Torneträsk.
På Lunds universitet har forskare undersökt hur en klimatförändring påverkar vegetationen i norra Europa och Asien. De konstaterar att vegetationsgränsen kommer att flytta norrut och ekosystem kommer att fortsätta binda koldioxid från atmosfären.
En viktig del av arbetet har varit en tät användardialog. Företrädare för rennäring, trafik och turism har under projektets gång fört samtal med forskarna om målsättning för forskning och information för användarna.
ADSIMNOR (ADvanced Simulation of Arctic Climate Change and IMpact on NOrthern Regions) är ett fyrårigt projekt som finansieras av FORMAS. Projektet avslutas under 2014.