Sedan FNs femte klimatrapport publicerades 2013-2014 har forskare världen över fortsatt att förbättra de modeller som används för att göra beräkningar över hur klimatet kan komma att utvecklas framöver.
– Generellt kan man säga att modellerna nu har fler samband och återkopplingar mellan atmosfär, hav och land, och de har också högre upplösning så vi får fler detaljer, säger Ralf Döscher, forskare på SMHI Rossby Centre.
Nya scenarier för samhällsutveckling
De nya beräkningarna bygger på nya scenarier för olika samhällsutveckling – från fortsatt stor förbränning av fossila bränslen, till en mer koldioxidsnål utveckling.
– Med de nya samhällsscenarierna kan vi också undersöka vad som händer om vi avviker från Paris-avtalet, så att jordens medeltemperatur stiger mer än två grader, men lyckas begränsa koldioxidutsläppen med försening. Hur snabbt återhämtar sig klimatet då?, säger Ralf Döscher.
Stora datamängder
Snart kommer de första beräkningarna att göras av SMHIs Rossby Centre och många andra institut i världen. Totalt beräknas dataarkivet innehålla 18 PB information när alla beräkningar är klara. De beräkningar SMHI gör kommer att finnas öppet tillgängliga för användare över hela världen.
Klimatmodeller kärnan
Beräkningsmodeller för ett förändrat klimat, tillsammans med forskning om hur klimatet förändras, är kärnan i verksamheten vid SMHIs Rossby Centre, som i år fyller 20 år. Forskarna utvecklar både globala och regionala klimatmodeller som kan göra beräkningar av ett klimat i förändring.
Under de 20 år verksamheten funnits har Rossby Centre producerat information om ett förändrat klimat i Sverige, vilket används som grund för klimatanpassning i samhället och för vidare studier av de effekter ett förändrat klimat för med sig. Data delas öppet med forskargrupper över hela världen, vilket är speciellt viktigt i de länder där egen kapacitet att göra de grundläggande beräkningarna saknas.