Klimatförändring och samhällets utveckling påverkar näringstillförseln till Östersjön

Forskning har visat att problemen med näringsutsläpp från land och därmed övergödning i Östersjön sannolikt förvärras av den pågående klimatförändringen. Helt nya beräkningar visar nu att näringsutsläppen till Östersjön kan minska. Men det förutsätter att samhällsutvecklingen går mot ett mer hållbart samhälle.

I ett par internationella projekt har forskare från SMHI medverkat med nya beräkningar över näringsutsläpp från land till Östersjön för att studera effekten av hur klimat- och samhällsförändringar runt Östersjön kan påverka havet. I beräkningarna använder forskarna de scenarier för klimatpåverkan och samhällsutveckling som ska ligga till grund för FN:s klimatpanel IPCC:s nästa stora rapport om klimatförändringen. De jämförs med beräkningar för hur enbart klimatförändringen påverkar näringstillförseln till Östersjön år 2050.

– Det var överraskande att sättet samhället utvecklas på påverkar näringstillförseln till Östersjön så mycket. Det är tydligt att markanvändning och samhällsförändring har stor betydelse, säger Alena Bartosova, forskare inom hydrologi på SMHI.

Samhällsutvecklingen påverkar

Beräkningarna visar att vid en fortsatt stor klimatförändring kommer mängden vatten som tillförs Östersjön att öka med omkring 16 procent år 2050, samtidigt som mängden kväve ökar med 8 procent och fosfor ökar med 14 procent. Men om forskarna också tar hänsyn till en samhällsutveckling mot ett hållbart samhälle kommer näringstillförseln istället att minska och till och med bli mindre än idag.

Om forskarna gör beräkningarna med en samhällsutveckling som är fortsatt fossildriven kommer det att ge något mer kvävetillförsel, men mindre tillförsel av fosfor till Östersjön år 2050, jämfört med om de bara beräknar klimatförändringen utan att ta hänsyn till samhällsutvecklingen.

– Näringsbelastningen kan öka väsentligt på grund av klimatförändringen. De val vi gör som samhälle kan begränsa eller förvärra ökningen. Åtgärder som riktar sig direkt mot näringskällorna eller som påverkar näringstransporter vid höga flöden har störst inverkan på näringstillförseln till Östersjön. Om samhället styrs och utvecklas mot mer hållbarhet kan vi begränsa problemen, så det finns hopp, säger Alena Bartosova. 

De nya beräkningarna är gjorda med den hydrologiska beräkningsmodellen E-Hype inom de internationella Bonus-projekten Soils2Sea och Miracle. De presenteras på konferensen Baltic Sea Future i Stockholm den 8-9 mars 2018.

Beräknad klimatförändring och näringsbelastning för Östersjön år 2050
Kväve och fosfor är två näringsämnen som spelar en viktig roll för övergödning av vattendrag och havsmiljöer. När forskarna beräknar hur näringstillförseln till Östersjön ser ut år 2050 skiljer sig resultaten beroende på hur samhället utvecklas. De tre staplarna längst till vänster visar avrinning respektive tillförsel av kväve och fosfor vid en fortsatt stor klimatförändring (RCP 8,5). Om forskarna även använder scenarier för olika samhällsutveckling ser de att avrinningen kommer att vara likvärdig, men i ett hållbart samhälle (SSP1) minskar både tillförseln av kväve och fosfor, i ett ”medelsamhälle” (SSP2) kommer tillförseln av kväve att minska och fosfor att öka jämfört med idag. I ett fortsatt fossildrivet samhälle (SSP5) ökar både mängden kväve och fosfor jämfört med idag, men i annan balans än om samhällsutvecklingen inte tas med i beräkningen. Förstora Bild