Hur påverkas klimatet av framtida förändringar i Arktis havsis och snötäcke?

Det är en central fråga i ett nystartat forskningsprojekt som ska undersöka klimatförändring i Arktis de kommande 30 åren. Studien ska visa hur minskade mängder havsis och snö i Arktis samspelar med förändringar i klimatet.

Extrema väderhändelser som köldknäppar på vintern och värmeböljor på sommaren har kopplats till minskningen av havsis och uppvärmningen i Arktis. Hur mycket av de observerade extrema händelserna som beror på minskningen av havsis i Arktis är fortfarande en obesvarad fråga.

Forskningsprojektet GREENICE ska ta reda på mer om samspelet mellan förändringarna i klimatet och förändringar av havsisen och snötäcket.

– Även om det ser ut att finnas kopplingar är det inte klarlagt hur starka dessa är och de bakomliggande sambanden. Nu ska vi undersöka närmare hur utvecklingen påverkas av att mängden havsis och snö minskar, säger Torben Königk, klimatforskare på SMHIs Rossby Centre.

Kunskap viktig för anpassningsstrategier

Eftersom det är svårt att säga exakt hur de framtida förändringarna ser ut, är det svårt för samhällen i norr att planera sin anpassning till ett förändrat klimat. För att underlätta planeringen ska projektet förutsäga nära föreliggande förändringar i klimatet. I arbetet ska osäkerheterna i klimatförändringen tydliggöras på ett bättre sätt för intressenter och lokala samhällen.

– Det kan handla om att kunna presentera sannolikheter kring nederbördsmängder och fördelning av nederbörd. Det kan också vara hur sannolikheten för extremhändelser förändras i vissa områden i framtiden, exemplifierar Torben Königk.

Modellsimuleringar ger svar

Projektet ska undersöka klimatförändringar i Arktis de kommande 30 åren och hur atmosfären besvarar förändringar i Arktis havsis och snö. SMHIs forskare ska bidra till projekt GREENICE med modellkänslighetsstudier, där resultat från samma simulering med olika klimatmodeller jämförs, och ensemblesimuleringar, där flera simuleringar med liknande startvärden jämförs för att få fram en sannolik utveckling. SMHI ska använda den globala klimatmodellen EC-Earth och Rossby Centres regionala modeller RCA och RCAO.

Resultaten från projektet ska komma både privat och offentlig näring till godo. Intresse finns från aktörer inom förnybar (vatten- och vindkraft) och icke-förnybar energi, liksom från sjöfarten som ser möjligheter i ett isfritt Arktis.

Projektet startar våren 2014 och pågår i tre år. Det finansieras av Toppforskningsinitiativet och leds av Bergens universitet i Norge. Projektdeltagare kommer från Norge, Sverige, Danmark, Island och Ryssland.