Metoder för bearbetning och anpassning av data från globala och regionala klimatmodeller har öppnat nya dörrar inom den hydrologiska forskningen. Förbättrade kopplingar mellan klimatmodeller och hydrologiska modeller har lett till att forskarna kunnat undersöka klimateffekter på vattenflöden, översvämningar och transport av näringsämnen. De har också skapat nya hydrologiska framtidsscenarier för Sverige och Europa, liksom kunskap om lokal klimatpåverkan på vattenflöden och vattenkvalitet.
Intensiv nederbörd
Forskare på SMHI har utvecklat nya metoder för att uppskatta framtida intensiv nederbörd, vilket är värdefullt för klimatanpassning och samhällsplanering.
– Vi har utvecklat verktyg som kan beskriva de häftiga skyfallen och simulera hur vattenflödena snabbt förändras i små avrinningsområden. Det är viktig kunskap när till exempel en stad ska förberedas för framtida klimatförändringar, berättar Jonas Olsson, forskare inom hydrologi på SMHI och koordinator för det strategiska forskningsprojektet Hydroimpacts 2.0.
Påverkan på vattenkvalitet
För dagvattenkvaliteten kan effekter av urbanisering och förändrade föroreningskällor spela större roll än klimatförändringen i sig. Där nederbördsmängderna ökar i framtiden, kommer också mer föroreningar att transporteras.
– Smart tillväxt av städer är därför en nyckelfaktor för att anpassa sig och hålla en god framtida dagvattenkvalitet, säger forskaren Matthias Borris vid Luleå Tekniska Universitet, som genomfört studier av dagvattenkvalitet i Skellefteå.
Transport av föroreningar
Spridning av vattenföroreningar har också studerats. Magnus Persson vid Lunds Universitet konstaterar att där nederbördsmängderna ökar i framtiden kan man förvänta en något större risk för föroreningsspridning ner till grundvattnet. Till en viss del kommer de ökande nederbördsmängderna motverkas av en ökande avdunstning.
I norra Sverige, där differensen mellan nederbörd och avdunstning är störst, kan man därför förvänta sig en något större ökning av föroreningsrisker. Även om transporthastigheterna inte förväntas öka med mer än några procent kan det finnas anledning att se över skyddsområdena för grund- och ytvattentäkter, särskilt i norra Sverige.
Övergödning i Östersjön
Länderna kring Östersjön har kommit överens om minskade utsläpp av kväve och fosfor. En analys visar att det skulle kunna gå att nå målen för minskad transport av näringsämnen till Östersjön vid nästa sekelskifte. Klimatförändringen både hjälper till och försämrar möjligheterna.
I det strategiska forskningsprojektet Hydroimpacts 2.0 har expertis inom hydrologi, klimatmodellering och IT från SMHI, Luleå tekniska universitet och Lunds universitet samverkat. Projektet finansieras av Formas och avslutas 2014.