Målet är att de nordiska länderna på ett bättre sätt än idag ska kunna reglera utsläpp av luftföroreningar och prioritera insatser med fokus på de källor som har störst negativ påverkan på människors hälsa. Då kan de negativa effekterna minskas på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt.
Stora kostnader för samhället
Idag kostar luftföroreningar det svenska samhället cirka 42 miljarder kronor årligen. Hur kostnaderna är fördelade mellan olika samhällsgrupper eller om vissa drabbas oproportionellt hårt är inte utrett.
– När vi studerar sambanden mellan luftkvalitet, hälsoutfall och demografi i hela Norden, så får vi ett unikt och kraftfullt forskningsmaterial. Det kan användas som beslutsunderlag för att motverka de negativa hälsoeffekterna kopplade till luftföroreningar, där det behövs mest, säger Camilla Andersson, projektledare vid SMHI.
Samarbetet bygger upp databas
SMHI kommer att modellera luftföroreningar per kvadratkilometer i Norden tillsammans med Århus universitet i Danmark och Finlands Meteorologiska Institut. Projektet har två andra svenska partners: Yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet, som kommer att undersöka nya hälsosamband, och IVL Svenska miljöinstitutet, som kommer att analysera de socioekonomiska aspekterna av luftkvalitetens påverkan på hälsa och välfärd.
Inom projektet kommer det byggas upp en gemensam databas, med vilken man för första gången kommer att kunna modellberäkna luftföroreningshalter och exponering på samma geografiska detaljnivå för alla de nordiska länderna.
Forskningssamarbetet går under namnet NordicWelfAir, Understanding the link between Air pollution and Distribution of related Health Impacts and Welfare in the Nordic Countries. Det löper under en femårsperiod och har beviljats finansiering med 30 miljoner norska kronor inom NordForsk-programmet för hälsa och välfärd. I samarbetet ingår 17 organisationer från Sverige och de övriga nordiska länderna. Hela projektet leds av universitetet i Århus, medan modelleringsaktiviteterna leds av SMHI.