Forskare undersöker klimatanpassares behov av information om naturolyckor

Vår kunskap växer om framtida klimat och den ökade risken för värmeböljor, skyfall, översvämningar och tillfälliga havsnivåförändringar vid kraftiga stormar. Nu ska forskare öka kunskapen om den information som klimatanpassare behöver för att kunna fatta beslut. Det ska stimulera till fler beslut om klimatanpassning.

För att mildra konsekvenserna av mer extrema klimathändelser krävs ett aktivt klimatanpassningsarbete. Idag finns en hel del forskning om naturolyckor och förändrat klimat. Ändå tas förhållandevis få anpassningsbeslut för att möta och mildra konsekvenserna.

­– Vi vill stimulera klimatanpassningen genom att undersöka vilken information olika aktörer behöver för att fatta beslut. Samtidigt kan information om effekten av klimatförändringar förbättras om det är spetsad till användarnas behov, säger Chantal Donnelly, forskare i hydrologi på SMHI.

Klimatanpassares behov i fokus

I projektet finns både ett samhällsvetenskapligt och ett naturvetenskapligt perspektiv. Forskarna ska undersöka vilken information olika aktörer behöver, de ska ta fram anpassade beslutsunderlag och sedan undersöka hur informationen används. I projektets andra fas ska de också undersöka hur aktörer hanterar uppdaterad information om klimatförändringar, vilket kan påverka de beslut som fattats.

– Vi ska arbeta med ett nedifrån och upp-perspektiv, där vi anpassar klimatinformationen för enskilda ändamål utifrån aktörernas informationsbehov, säger Chantal Donnelly.

Samarbete ger ny kunskap

I projektet kommer forskare från SMHI och SEI, Stockholm Environment Institute, att arbeta tillsammans med offentliga och privata aktörer.

Mot slutet av projektet kommer forskarna även att vända sig till konsulter inom klimatanpassning för att göra informationen i forskningsprojektet användbar även för denna grupp.

Nationellt kunskapscenter för klimatanpassning vid SMHI ska sprida information om projektresultaten till intressenter som arbetar med klimatanpassning.

Projektet finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Projektet startar hösten 2015 och pågår till 2020.