Projektet ”Klimatextremer för Sverige” ska ge en översikt över kunskapen om extremt klimat i Sverige för att underlätta arbetet med klimatanpassning. Projektet ska också undersöka var det finns mer forskningsbehov för att utveckla ny kunskap för klimatanpassning. De ska även se hur informationen används i samhället för att anpassa till och begränsa konsekvenserna av de extrema händelserna.
– Extremt väder och klimat är en del av den mänskliga historien. För den som drabbas av extrema klimatförhållanden, som till exempel torka, är inte enbart själva extremen, dess styrka och omfattning avgörande. Den egna eller systemets sårbarhet och förmågan att anpassa sig till nya extrema förhållanden spelar också in, säger Ralf Döscher. Han är forskare på SMHI och den som leder arbetet med rapporten.
Involvera användare i arbetet
I projektet arbetar forskare från SMHI. En referensgrupp ska ge perspektiv från såväl forskning och näringsliv, som kommun, länsstyrelse och Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI.
– Vi ska involvera olika användare och organisationer i arbetet, för det finns olika behov och krav från olika grupper. Rapporten ska stödja svenska användare med kunskap som ger en aktuell överblick över klimatextremer och exempel för effektiva sätt att använda informationen för att underlätta anpassning och för att mildra klimatpåverkan, säger Ralf Döscher.
Rapporten fokuserar på framför allt på nederbörd och torka, men ska också ta upp andra extremer som tas fram tillsammans med användare.
– Översvämningar är viktigt, och användarna lyfter också fram tillfällen när flera extrema situationer inträffar samtidigt eller i följd efter varandra, säger Carin Nilsson, deltagare i projektet från konsultfirman Climate and Culture.
Arbetet i projektet pågår under 2018. Förutom forskare från SMHI deltar internationella forskare och representanter för kommun, länsstyrelse och näringsliv. Projektet finansieras av Formas.