Dialog skapar användbara beslutsunderlag

SMHIs forskare arbetar med användardialog för att ta fram beslutsunderlag som är meningsfulla för olika typer av beslutsfattare. Dialogen ger bättre kunskap om användarnas behov. Den visar också hur användare tolkar underlagen och hur de används i arbetet med att klimatanpassa samhället och förbereda det för extrema väderhändelser.

Extremt väder, till exempel kraftiga skyfall eller värmebölja, är en påfrestning för samhället som kan bli större i ett förändrat klimat. Genom att arbeta med klimatanpassning kan samhället vara bättre förberett när de extrema händelserna inträffar.

I projektet HazardSupport djupdyker forskare i användarnas behov för att kunna utforma information så att den blir användbar som beslutsstöd för klimatanpassning. Halvvägs i projektet har de nu haft en användardialog utifrån det nya material som forskarna producerat. Användardialogen sker utifrån fallstudier inom skyfall, översvämningar och värmeböljor.

Möte med presentation på storbildsskärmar
Under användardialogen i projektet HazardSupport delade deltagarna sina presentationer på en stor bildskärm i Norrköpings Beslutsarena. De kunde då se flera presentationer samtidigt och diskutera innehållet.

Ger insikt i behov

Lena Strömbäck
Lena Strömbäck.

Hur hjälper användardialogen dig i din forskning?

– Jag slås av att man behöver väldigt olika djup information i olika skeden. I många fall räcker det med information på en övergripande nivå. Men där man identifierat behov av åtgärder så behövs en detaljerad studie, säger Lena Strömbäck, chef för SMHIs luftmiljöforskning och projektledare för HazardSupport.

– Vår utmaning är att göra informationen relevant, men utan alltför mycket detaljer, samtidigt som vi som forskare måste känna att vi förmedlar det resultat vi fått fram.

Per-Anders Bergman, teknik- och fastighetsdirektör i Karlstads kommun, är en av deltagarna i projektet. Han delar med sig av ett användarperspektiv från fallstudien om skyfall och översvämningar:

Per-Anders Bergman, Karlstad kommun
Per-Anders Bergman.

– Vi ska använda oss av forskarnas kunskap för att planera och bygga, men även för att ta fram beslutsunderlag för investeringar och underlag för kommunikation med medborgare. Därför är det viktigt att få forskare att förstå de praktiska konsekvenserna av klimatförändringarna för oss som planerar och bygger samhällen. Hur vår vardag ser ut skiljer ju sig en del från forskarnas vardag.

– För oss är det viktigt att kunna diskutera hur vi ska ställa olika risker mot varandra för att få ett beslutsunderlag om vilken risk vi bör adressera först, och att få hjälp med att enkelt förklara komplicerade modeller, till exempel genom kartunderlag, säger Per-Anders Bergman.

Klimatet förändras

För att kunna arbeta med klimatanpassning behövs information om framtida klimat. I Sverige och runt om i världen pågår forskning för att så detaljerat som möjligt kunna beskriva de kommande klimatförändringarna.

Den snabba klimatförändring som pågår i världen är till stor del orsakad av mänskliga utsläpp av koldioxid till atmosfären. Världens länder kan tillsammans påverka klimatförändringen genom begränsning av utsläpp. Ju mer utsläppen begränsas, desto mindre global uppvärmning kommer klimatförändringen att ge, och därmed kan också effekterna begränsas. Samtidigt måste samhällen världen över anpassa sig till både nuvarande och kommande klimat, genom så kallad klimatanpassning.

I projektet HazardSupport ingår förutom SMHI även SEI (Stockholm Environment Institute) och deltagare i fallstudier. Det finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.