Diskussion kring gemensamma lärdomar och erfarenheter från arbetssättet inom HazardSupport

Sammanfattning session 3 från Workshop om bättre beslutsstöd för anpassning till naturolyckor, 22 september 2020. 
Karin André och Linn Järnberg, Stockholm Environment Institute (SEI). 

HazardSupport-projektet har haft den uttalade ambitionen att skapa användarvänlig klimatinformation som möter slutanvändarnas behov. I projektets olika fallstudier har det därför varit en relativt tät dialog mellan forskarna och slutanvändarna för att gemensamt identifiera relevanta frågeställningar och definiera vilken klimatinformation som ska tas fram.

Denna del av workshopen syftade till att resonera i mindre grupper kring faktorer i arbetsprocessen som är viktiga för att påverka användbarheten av resultaten. Diskussionerna utgick från workshopdeltagarnas erfarenheter från HazardSupport och liknande processer.

Huvudpunkter ur gruppdiskussionerna 

Kontinuitet i projekt är viktigt

I projekt som bygger på nära dialog och även löper under många år, är det viktigt med en kontinuitet i processen. Det är tydligt att personalomsättningen i HazardSupport skapat utmaningar längs vägen, och det blir en omstart varje gång ny personal tar över.

Svår gränsdragning mellan forskning och konsultverksamhet

Projekt som HazardSupport närmar sig en gråzon mellan konsultverksamhet och forskning, vilket kan vara en svår balansgång. Det kan vara utmanande att hitta ett fokusområde som både är tillräckligt vetenskapligt relevant och samtidigt praktiskt användbart. Detta gäller inte minst inom forskningsområden där grundläggande kunskap fortfarande saknas, såsom inom värmeböljeområdet, och där det är svårt att få fram kvantitativ och detaljrik information. Samtidigt kan det vara värdefullt ändå för praktiker att få direkt tillgång till den senaste forskningen även om den inte kommit så långt i tillämpningen.

Svårt att överbrygga mellan forskning och praktik trots tidigare erfarenheter

Som forskare kan det vara spännande att jobba i projekt där man arbetar nära slutanvändarna. Men även med tidigare samarbetsprojekt i ryggen kan det fortfarande vara svårt att som forskare att veta hur man bäst kommunicerar resultat på ett sätt som är användarvänligt. En utmaning kan också vara att det ofta är flera led innan resultaten når exempelvis politiker.

Kan finnas behov av bredare förankring för att resultaten ska komma till användning

I projekt som HazardSupport behöver man fundera över vilka användare som är involverade. I större organisationer eller kommuner kan resultaten behöva förankras brett, t.ex. över flera förvaltniningar, för att komma till användning. Ur detta perspektiv är det extra vikigt att resultaten är enkla och tydliga, för att kunna förstås av en bred grupp användare.

Viktigt att ha användaren som utgångspunkt

Det är lätt att hamna i att producera något för att man kan, och marknadsföra det utan att veta användbarheten. Forskningen måste förstå vilka som är målgrupperna och hur användarna ser ut. Då kan underlagen anpassas så att de kan användas på rätt sätt i planeringsprocessen.

Formatet spelar stor roll

Det är viktigt med tydliga underlag. Forskningsrapporter är generellt svåra, medan utbildningar, filmer, och faktablad är lättare. Sammanfattande rapporter är bra, med tydliga rekommendationer. Vill man nå politiker måste man vara kortfattad, annars når man inte fram. 

Avslutande reflektion

Som avslutning på diskussionerna fick workshopdeltagarna skriva ner ett nyckelord om vad de tog med sig från diskussionerna. Det här var vad som kom upp:

Ordmoln från HazardSupport workshop där orden kommunikation, beslutssituationen och målgruppsanpassat är viktigaste nyckelorden från gruppdiskussionen
Nyckelord från gruppdiskussioner om användbarhet och samarbetsprocesser mellan forskning och praktik. Förstora Bild