Fram till mitten av mars låg det fortfarande mer än tre gånger så mycket snö som normalt i södra Sverige. Förutsättningarna för att det på sina håll skulle bli en kraftig vårflod fanns därmed. Framförallt i nordöstra Götaland och sydöstra Svealand befarades höga flöden i vattendragen.
Mot mitten av mars byttes kylan ut mot mildväder och snötäcket började smälta av i de sydligaste delarna av landet. Snösmältningen fortsatte successivt norrut med avbrott av kortare köldperioder. Mot mitten av april var det barmark i Götaland och sydöstra Svealand.
Måttligt med nederbörd
Mycket snö, hög dygnsmedeltemperatur samt nederbörd är de tre faktorer som bidrar till en kraftig vårflod. Under snösmältningsperioden föll det normalt eller mindre nederbörd än normalt över södra Sverige. I sydöstra Sverige föll endast 20 till 25 mm regn, lokalt även mindre. Därmed uteblev en av de tre faktorerna som ger en kraftig vårflod.
Höga flöden på många håll i landet
Trots att avsmältningen inte förvärrades av nederbörd räckte de snömängder som låg för att ge höga flöden i många vattendrag. Kartan nedan visar de områden där hydrologiska varningstjänsten varnade för höga flöden i små och/eller medelstora vattendrag. I detta område uppmättes även höga flöden i merparten av de vattendrag där observationer finns.
Mycket höga flöden uppmättes i bland annat Emån, Bivarödsån, Silverån, Gårvedaån, Kisaån samt i vattendrag norr om Roxen.
Detta är en kortfattad sammanfattning över utvecklingen av snösmältningen. En mer utförlig rapport över vårflodens utveckling i södra Sverige och hur hydrologiska varningstjänsten arbetade kommer att ges ut framöver.