Blogg: Väderleken

Sedan drygt en vecka tillbaka har vi tre årstider i vårt avlånga land. I norra Norrland samt lokalt i Jämtlandsfjällen är det meteorologisk vinter medan det ännu är sommar utmed Götalands kustnära landskap och Södermanlands kust. I resten av landet huserar den meteorologiska hösten.

I måndags den 24 oktober sjönk temperaturen till -13,1° i Mierkenis i mellersta Lapplandsfjällen. Ytterligare nio stationer hade under -10°. Det var första gången under vintersäsongen 2022/23 som tvåsiffriga minusgrader rapporterades i Sverige. 

I söndags den 23 oktober sjönk temperaturen för första gången den här säsongen under 30 minusgrader i Sibirien. Men det är normalt att man i de kallaste områdena i Sibirien får se temperaturer under -30° redan i oktober.

Medan det ännu är meteorologisk sommar nu anlänt till höglänta delar av Lapplandsfjällen. Detta då både Tarfala (1144 möh) och Stekenjokk (1037 möh) nu efter fem dygn i följd med vintertemperaturer uppfyllt villkoret för meteorologisk vinter.

Enligt SMHIs statistik inleddes den svenska snödjupssäsongen 2022/23 klockan 6.09 den 12 oktober. Då nådde den automatiska snödjupsmätaren i Katterjåkk i nordligaste Lapplandsfjällen över 5 mm. Det avrundas i rapporteringen till 1 cm, vilket är gränsen för mätbart snödjup.

Hydrologi, läran om vatten, innebär arbete med översvämning och torka, snö och avdunstning. Ett varmare klimat kommer påverka detta på olika sätt i Sverige. Det föll sig därför naturligt för mig som hydrolog att gå på konferensen om klimatanpassning som hölls i Norrköping 4-5 oktober.

I december när det nya kalenderåret firas, är det som mörkast. Det är en tid då vi skålar och önskar varandra ett gott nytt år. Vi vänder blad och ser fram emot ljusare tider och kanske något bättre vanor.

För många platser i Sverige finns inte en lång, obruten och homogen mätserie att tillgå. Lokal väderstatistik är ändå något mycket efterfrågat och för att kunna erbjuda detta försöker vi på bästa sätt koppla ihop närliggande och jämförbara stationsserier.

Efter en lång tid av slummer på Atlanten från början av juli och hela augusti har de tropiska ovädren vaknat till liv nu i september. Så här långt har sex tropiska oväder utvecklats i september vilka haft namnen Danielle, Earl, Fiona, Gaston och Hermine. Senast i raden är Ian som bildats i Karibien och nu intensifieras snabbt till följd av mycket varmt havsvatten och för orkaner gynnsamma atmosfäriska förhållanden. Ian klassas enligt amerikanska National Hurricane Center (NHC) i nuläget som en orkan av kategori 1. NHC prognoserar att Ian väntas nå nordvästra Kuba tisdag förmiddag svensk tid som en orkan av kategori 3. Ytterligare intensifiering är därefter att vänta när Ian väl rör sig ut över Mexikanska Golfen. NHCs senaste bedömning är att Ian då kommer att utvecklas till en kraftfull kategori 4. NHC bedömer det vidare som sannolikt att Ian kommer att försvagas i styrka innan den når land över västra Florida framåt fredag. I nuläget troligen som en kategori 1-orkan. 

Årets september har så här långt varit kyligare än normalt (avser 1991-2020) i princip hela Sverige. I Götaland har lokal frost uppträtt i vindsvaga dalgångar med som lägst -2,3° den 21 september i Horn i södra Östergötland. Inget värde att yvas över då frost i inre Götaland tillhör det normala i september. Annat var det för 120 år sedan då Götalands köldrekord uppmättes. Detta skedde efter en ovanligt kall vår och sommar med missväxt och nöd. Den 21-22 september 1902 uppmättes temperaturer på -10,0° i Västergötland. Först den 21:a i Önnarp och påföljande natt i Axelfors. Även inre Gotland hade extrem kyla natten till den 22:a med som lägst -9,5° i Ronemyr.