Vattnets kretslopp intensifieras liksom behovet av mänsklig samverkan - en påminnelse på alla hjärtans dag
När vi hydrologer pratar om hur landets sjöar och vattendrag påverkas i varmare klimat säger vi generellt att vi kan vänta oss både mer och mindre vatten. Det beror på att avdunstningen ökar med stigande temperaturer, men med mer vatten i luften kommer även mer nederbörd att falla. Den hydrologiska cykeln blir mer intensiv.
Även om förklaringen ovan behöver göras mer detaljerad för att förstå hur, var och när vi påverkas runtom i landet så tar den oss en bra bit. Förändringen för Sveriges sjöar och vattendrag är verklig och något som jag tror att vi alla runt om i landet märker av.
Det går också att se det i statistiken. På smhi.se visar vi Klimatindikatorer där vi använder mätningar för att illustrera utveckling av olika väder- och vattenparametrar. Nedan har jag klippt in två diagram. Det övre visar hur vattenmängden för ett år ökat i medeltal i älvarna som rinner till Bottenviken och det nedre visar hur antalet dygn med låga vattenflöden ökat i sydöstra Sverige.
Staplarna i diagrammet visar genomsnittlig avvikelse i medelvattenflöde för stationer i Bottenvikens vattendistrikt per år. Blå staplar visar högre och röda lägre värden än medelvärdet för normalperioden 1961–1990. Den grå linjen visar ett glidande medelvärde beräknat över ungefär tio år.
Staplarna i diagrammet visar antal dygn med lågt vattenflöde i genomsnitt för stationer i Norra och södra Östersjöns vattendistrikt per år. Orangea staplar visar fler och gröna visar färre antal dygn med lågt vattenflöde än medelvärdet för normalperioden 1961–1990. Den grå linjen visar ett glidande medelvärde beräknat över ungefär tio år.
När jag var med och tog fram diagrammen för några år sedan slog pulsen lite hårdare. Jag tänkte att nu, när det är så tydligt vad som händer, då måste väl klimatengagemanget öka? Men så fortsatte världen snurra och jag förstod att vi ju inte alla är naturvetare som går igång på diagram.
Och världen snurrade lite till. Extrema väderhändelser drabbade oss, något som helt tydligt kommer bli vanligare i varmare klimat. Men sedan kom andra katastrofer som fick fokus att riktas dit.
I media avlöser de stora rubrikerna varandra och jag upplever det som att det är mer än det hydrologiska kretsloppet i världen som intensifieras. Men så kommer jag tillbaka till kontoret. Kaffemaskinen tuggar troget fram en kopp kaffe. Jag hälsar på fina kollegor. Och så stannar världen upp lite. Jag påminns om hur mycket som görs inom klimatanpassning. Hur vi i Sverige lyckats hantera svåra och stora utmaningar. Det finns fortfarande mycket att göra, men vi har goda exempel.
Läs om klimatanpassningsexempel på smhi.se
Länk till annan webbplats.
Det är ibland lätt att kastas in i katastrofernas spinnande nystan. Men lika lätt är det faktiskt att prata med varandra, att se problemet och att se hur vi behöver samverka och samarbeta för att lösa det. Vi har ofta olika synvinklar och behov, och det är just det som bygger styrka eftersom vi då kan bredda bilden av lösningarna.
Mänsklig aktivitet har redan satt klimatet i gungning. Detta är läskigt. Men när saker gungar blir det stabilare om vi räcker ut handen och stöttar varandra. Pekar vi däremot finger och skyller ifrån oss, då blir instabiliteten värre. Det är vårt val.
Läs mer om hur Sveriges sjöar och vattendrag påverkas i varmare klimat
//Katarina
