Nu kan SMHIs oceanografiska data, såsom våghöjd, salthalt och havsnivå, laddas ner utan kostnad och utan restriktioner för användning. Senast januari 2014 kommer öppna data finnas även för meteorologi, hydrologi och klimatologi.
I förra veckan skrev jag ett första blogginlägg om midsommarvädret, där prognoserna pekade mot en torr och tämligen fin midsommarafton på de flesta håll i landet. Det är nu dags att ta en ny titt på prognoserna och samtidigt jämföra och se hur bra de tidiga prognoserna stått sig. (Klicka på bilden för att se den större)
Bildtext: Prognoskarta för 500 hPa-nivån (ca 5500 meters höjd) från ECMWF, utfärdad onsdag 19 juni klockan 02 och gällande för fredag 21 juni klockan 02.
Vi vädertokiga svenskar brukar hålla koll på väderprognoserna i allmänhet, men i semestertider i synnerhet. Därför kan det vara på sin plats såhär strax innan de stora semestertiderna drar igång att påminna om hur och var man kan tillgodose sitt behov av en aktuell väderprognos.
Ett klassiskt sätt är ju att lyssna på våra prognoser i P1 sex gånger per dygn eller på sin regionala P4–kanal. Vidare kan man söka sig till hemsidan, smhi.se. Här finns massor med information att ta del av. Varningssidan är alltid bra att ta en titt på. Ortssök ger även det en bra fingervisning om väderutvecklingen men bör definitivt kompletteras med att man även går in och läser ”meteorologens kommentar” där man även hittar prognostexten för ”sitt” distrikt. Att ta en titt på radarbilder och satellitbilder ger även det bra information.
Lagom till sommaren har nu även SMHIs väderapp uppdaterats och har, i mitt tycke, blivit väldigt mycket mer användbar. Mycket tack vare att man direkt i appen nu även får ta del av ”meteorologens kommentar” och prognostexten för det distrikt som man befinner sig i, bland annat.
I och med att prognoserna för midsommarafton är osäkra, kan det vara på sin plats att utnyttja några av ovanstående tips för att kunna ta del av den senaste prognosen.
Midsommarhelgen närmar sig. Ute är det grönt, snön är borta och isen likaså. Midsommaraftonen nu på fredag är årets längsta dag då sommarsolståndet infaller. Oavsett vilket så kommer många av oss i landet att kunna njuta av helgen och inmundiga sill och nubbe med nära och kära. Annat var det under hungersnödåret 1867. Ännu låg snön och isen på sina håll i Norrland och fortfarande hade den meteorologiska sommaren på de flesta håll i Sverige ännu inte kommit. När vi nu har avhandlat vädersituation och olika intressanta händelser för maj 1867 har vi nu kommit till det mest intressanta, nämligen den torra statistiken samt lite om konsekvenserna av detta eländiga oår som i Tornedalen kallades för ”lavåret”.
Med lite drygt en vecka kvar till den kanske enskilt mest väderberoende dagen för många svenskar, midsommarafton, tänkte jag kommentera hur prognoserna för denna dag ser ut i dagsläget. Nog för att midsommarfirandet kan bli väl så trevligt och mysigt i regnigt väder, men de allra flesta föredrar nog ändå att avnjuta sillen, färskpotatisen, jordgubbarna och en eventuell snaps utomhus i solsken. (klicka på bilden för att se den större)
Prognoskarta för 500 hPa-nivån (ca 5500 meters höjd) från ECMWF, gällande för fredag 21 juni klockan 02
Vi är nu inne i juni 2013 och efter en rekordvarm avslutning på maj i norra Norrland har sommaren nu anlänt till alla våra mätstationer utom högfjällsstationerna Tarfala i Lappland, Blåhammaren i Jämtland och kuststationen Eggegrund i Gästrikland. Snön försvann redan den 24 maj och isen omkring den 31. Annat var det under hungersnödåret 1867 då isen låg kvar fram till midsommar på många håll i Norrland (4) . Idag ska vi titta lite närmare på varför maj 1867 blev så fruktansvärt kall.
De senaste dagarna har varit väldigt varma i norra Sverige. Idag fredag är det fjärde dagen med högsommartemperaturer i norra Norrland. Den varma luften kommer österifrån och under flera dagar har den legat över land, under inflytande av en högtrycksrygg och utan att tillföras någon fukt. Det har lett till att luftmassan inte bara är varm utan även väldigt torr. Läs mer
Maj 2013 kan nu sammanfattas och vi kan konstatera att månaden varit rekordvarm på sina håll i Norrland.
Exempelvis kommer ett nytt stationsrekord att ses i Östersund/Frösön (se nyhetsartikel). Sverker skrev i sitt senaste inlägg följande ord: ”en vår som många (oförtjänt) betecknat som ‘extremt kall’.” Nej, någon kall vår kommer det inte att bli efter denna mycket varma majmånad. Ska man tala om en extremt kall vår ska man istället tala om vårarna 1867, 1877, 1888 och för ostkusten i södra Sverige även 1942.
Som rubriken antyder skall jag här redogöra för den relativt sett kallaste kalendermånad vi känner, nämligen maj 1867. Månadens ryktbarhet och extrema kyla som rådde förtjänar särskild uppmärksamhet och detta inlägg har därför delats upp i tre delar. Under 1900-talet gjorde Olle Häger och Hans Vilius en dokumentär om just 1867. Denna går under namnet ”Ett satans år – Norrland 1867” och finns även som bok. Dokumentären har tidigare sänts i SVT men finns just nu dessvärre inte tillgänglig i deras öppna arkiv. Den som vill se dokumentären får således söka sig fram på annat vis.
Det finns olika definitioner för värmebölja. I Sverige definierar SMHI värmebölja som ”en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur överstiger 25°C minst fem dagar i sträck”. I många andra länder i Europa varnar man även allmänheten när höga temperaturer väntas under flera dagar. En nyligen utförd studie av ett par forskare vid Umeå universitet visar att dödligheten ökar med 10% när dagens högsta temperatur når 27 grader för tre på varandra följande dagar och med dryga 20% när den når 30 grader.
Säsongens andra tropiska cyklon på östra Stilla havet, namngiven Barbara, bildades sent igår kväll och har nu snabbt intensifierats under onsdagen. Myndigheterna i Mexiko har nu därför under onsdag eftermiddag gått ut med en orkanvarning då Barbara väntas nå orkanstyrka innan den drar in över kusten vid Tehuantepec senare ikväll. Det primära hotet kommer dock att vara det ymniga regnet som kan orsaka livshotande lerskred och översvämningar. Barbara följs av amerikanska National Hurricane Center.
Prognoserad bana för Barbara. Källa: NOAA.
Relativt lugn orkansäsong väntas i östra Stilla havet
Amerikanska NOAA förutspår att årets orkansäsong i östra Stilla havet kommer att bli under den normala eller normal med 11-16 namngivna tropiska cykloner. Av dessa väntas 5-8 nå orkanstyrka och 1-4 utvecklas till så kallade ”major hurricanes” (kategori 3,4 och 5 på Saffir-Simpsonskalan). Normalvärdet är annars 15 namngivna tropiska cykloner där 8 når orkanstyrka och 4 utvecklas till ”major hurricanes”.