I allmänhet höll sig månadsmedeltemperaturen inom två grader från normalvärdet. Det var till ytan ganska begränsade områden som hade större temperaturavvikelser än så. Men det finns några intressanta undantag.

I Västeuropa, där julivädret till stora delar dominerades av ett högtrycksområde nära Brittiska öarna, var juli 2-4 grader varmare än normalt. Till exempel hade Irland lokalt sin varmaste eller näst varmaste julimånad på över 100 år.

Även i västra USA var månaden 2-4 grader varmare än normalt. Någon period med rekordhetta likt den som rådde i slutet av juni hade man dock inte.

Om vi går ner till södra halvklotet, där juli är en vintermånad, så kan vi notera att det i Australien var den tredje varmaste julimånaden som registrerats. För övrigt har den senaste tolvmånadersperioden varit den allra varmaste som observerats i Australien.

Områden som haft mer än två grader varmare än normalt är markerade med rött. Områden som haft mer än två grader kallare än normalt är markerade med blått.

Några stationer i Skåne har hittills i juli inte fått någon mätbar nederbörd. Att vi meteorologer ofta talar om ingen mätbar nederbörd i stället för uppehåll har jag berättat om i mitt förra inlägg. I princip är det två olika saker, men de kan i praktiken vara svåra att särskilja.

En karta över nederbördsavvikelsen 1-23 juli 2013 visar att det varit torrast i Sveriges sydvästra hörn.

En markant kallfront som västerifrån drar in i slutet av helgen eller början av nästa vecka lär förhindra att denna julimånad blir utan nederbörd någonstans i Sverige. Men det hindrar inte att vi kan titta lite på statistiken över julimånader utan mätbar nederbörd, eller nollmånader för att förenkla terminologin.

Läs mer →

Det har nu gått drygt en tredjedel av juli och det kan vara dags för en kort sammanfattning av vädret på några olika håll i världen.

Den mycket omtalade hettan i sydvästra USA vid månadsskiftet har nu klingat av, men på flera håll har juli hittills varit omkring 5 grader varmare än normalt där.

Den senaste veckan är det i stället kring Persiska viken som de högsta temperaturerna uppmätts. I Iran var det upp till 52° varmt den 7-8 juli. I går var det 50° vid några stationer i Kuwait.

Juli har börjat mycket varmt även på Iberiska halvön, i synnerhet i Portugal och nordvästra Spanien där man haft temperaturöverskott på 5-7 grader. Månadens hittills högsta temperatur i Europa är 43,8° i Alácer do Sal.

Men det finns även områden som haft en förhållandevis kylig upptakt på juli. Det gäller till exempel stora delar av Centralasien, Alaska och Mellanvästern i USA.

När det gäller oväder med blåst och regn, så är det just nu en kraftig tropisk cyklon, Soulik, som är på väg in över Taiwan och sydöstra Kina. Som mest har Soulik varit uppe i kategori 4 på Saffir-Simpsonskalan, men har nu försvagats något.

Enligt prognoskartan som hämtats från den koreanska vädertjänsten (www.kma.go.kr) så förväntas Soulik ta en bana över nordligaste Taiwan och sedan vidare mot Kinas ostkust.

På Taiwan kan det ibland falla enorma regnmängder i samband med tropiska cykloner. Det är inte alltid precis vid cyklonpassagen som de största regnmängderna faller, utan det kan vara i samband med kraftiga regnband i cyklonens periferi.

Från Taiwan kan man hitta nederbördsdata från ett stort antal stationer uppdaterade varje timme. Här är en länk för den intresserade.

Midsommarhelgen närmar sig. Ute är det grönt, snön är borta och isen likaså. Midsommaraftonen nu på fredag är årets längsta dag då sommarsolståndet infaller. Oavsett vilket så kommer många av oss i landet att kunna njuta av helgen och inmundiga sill och nubbe med nära och kära. Annat var det under hungersnödåret 1867. Ännu låg snön och isen på sina håll i Norrland och fortfarande hade den meteorologiska sommaren på de flesta håll i Sverige ännu inte kommit. När vi nu har avhandlat vädersituation och olika intressanta händelser för maj 1867 har vi nu kommit till det mest intressanta, nämligen den torra statistiken samt lite om konsekvenserna av detta eländiga oår som i Tornedalen kallades för ”lavåret”.

Läs mer →

Maj 2013 kan nu sammanfattas och vi kan konstatera att månaden varit rekordvarm på sina håll i Norrland.

Exempelvis kommer ett nytt stationsrekord att ses i Östersund/Frösön (se nyhetsartikel). Sverker skrev i sitt senaste inlägg följande ord: ”en vår som många (oförtjänt) betecknat som ‘extremt kall’.” Nej, någon kall vår kommer det inte att bli efter denna mycket varma majmånad. Ska man tala om en extremt kall vår ska man istället tala om vårarna 1867, 1877, 1888 och för ostkusten i södra Sverige även 1942.

Som rubriken antyder skall jag här redogöra för den relativt sett kallaste kalendermånad vi känner, nämligen maj 1867. Månadens ryktbarhet och extrema kyla som rådde förtjänar särskild uppmärksamhet och detta inlägg har därför delats upp i tre delar. Under 1900-talet gjorde Olle Häger och Hans Vilius en dokumentär om just 1867. Denna går under namnet ”Ett satans år – Norrland 1867” och finns även som bok. Dokumentären har tidigare sänts i SVT men finns just nu dessvärre inte tillgänglig i deras öppna arkiv. Den som vill se dokumentären får således söka sig fram på annat vis.

Läs mer →

Den 25 maj var det första dygnet för säsongen då inte någon svensk station rapporterade mätbart snödjup. Man kanske då kan lockas att säga att hela Sverige har barmark eller att det är snöfritt i hela Sverige. Men detta vore en sanning med modifikation. Inget mätbart snödjup innebär att det är barmark eller att marken är täckt till mindre än hälften av snö. Det kan alltså finnas snöfläckar utan att snödjup rapporteras, så är till exempel fallet i Katterjåkk för närvarande. Dessutom mäter vi ju inte snödjup på de högsta höjdnivåerna i fjällen, där det kan finnas snö eller glaciärer året runt. Läs mer →

Vi har i flera tidigare inlägg beskrivit det mycket märkliga strömningsmönstret och tryckfördelningen på norra halvklotet under mars. Till exempel i det här inlägget av Mattias.

Detta avspeglas även i temperaturfördelningen över norra halvklotet, där det över stora områden varit betydligt kallare än under en normal marsmånad och på andra håll betydligt varmare.

Avvikelse från normal månadsmedeltemperatur i mars 2013

På den eurasiatiska kontinenten kan man säga att det har gått en gräns ungefär längs 50° nordlig bredd. Norr därom har det nästan undantagslöst varit kallare än normalt, medan det har varit varmare än normalt söder därom. Förhållandevis kallast har det varit kring norra delen av Uralbergen med nästan 10 grader under normal temperatur. Temperaturöverskott av samma storleksordning har man haft i en zon från centrala Kazachstan till nordvästra Mongoliet. Området med varmt eller mycket varmt väder har även omfattat stora delar av Nordafrika.

Även i Nordamerika har det varit stora temperaturkontraster. I centrala och östra USA hade man förra året en exceptionellt varm marsmånad, medan det i år har varit en helt annan väderbild med 2-6 grader under normal temperatur. I nordöstra Kanada och västra Grönland har det däremot varit ovanligt varmt med temperaturöverskott upp mot 10 grader kring Baffin Island. I ryska delen av Arktis har det varit rätt normala temperaturer under mars efter de stora eller mycket stora temperaturöverskott som präglat vintermånaderna.

På södra halvklotet (som är ett ”vattenhalvklot”) får man nästan aldrig lika stora temperaturavvikelser som på norra halvklotet. Där har temperaturen i allmänhet högst legat ett par grader från normalvärdena.

Det för årstiden kalla vädret fortsätter, och eftersom vi nu kommit in i april månad så får vi slå upp en ny rekordtabell.

Natten till 1 april, annandag påsk, sjönk temperaturen till -14,3° i Horn i Östergötland. Det är den lägsta apriltemperatur som rapporterats från en station i Götaland sedan 1985. Den gången var det som lägst -15,7° i Flahult söder om Jönköping den 11 april. Till det absoluta aprilrekordet för Götaland är det dock långt. Den 4 april 1942 hade Flahult smått otroliga -25,5°. Vid samma tillfälle hade Ramsjöholm i Småland och Forsnäs i Östergötland -25,0°.

Om vi tittar på enskilda stationer så är det några av nattens noteringar som är värda att nämnas:

• Målilla har haft -13,7°, vilket är nytt aprilrekord för en mätserie som startade 1946. Det gamla rekordet var -12,6° från 1957.
  
• Gladhammar har haft -12,3°. Det är den lägsta apriltemperaturen för serien Gladhammar/Västervik sedan 1955, när det var -15,1°. Det nuvarande läget i Gladhammar är dock lite kallare än inne i Västervik, där stationen låg fram till 1978.
• Jönköpings flygplats har haft -12,9°, vilket är lägsta apriltemperaturen där sedan 1985 då det var -13,3°.
• Norrköping har haft -8,6°, vilket är lägsta apriltemperaturen sedan 1998 då det var -9,0°.