VÄDERLEKEN

Den 25 maj var det första dygnet för säsongen då inte någon svensk station rapporterade mätbart snödjup. Man kanske då kan lockas att säga att hela Sverige har barmark eller att det är snöfritt i hela Sverige. Men detta vore en sanning med modifikation. Inget mätbart snödjup innebär att det är barmark eller att marken är täckt till mindre än hälften av snö. Det kan alltså finnas snöfläckar utan att snödjup rapporteras, så är till exempel fallet i Katterjåkk för närvarande. Dessutom mäter vi ju inte snödjup på de högsta höjdnivåerna i fjällen, där det kan finnas snö eller glaciärer året runt.

Vi nöjer oss att studera fenomenet inget mätbart snödjup vid någon svensk station. Hur vanligt är det att detta inträffar så tidigt på säsongen som den 25 maj? En genomgång av vårt arkiv visar att det är ganska ovanligt men inte unikt. Möjligen en något oväntad avslutning på en vår som många (oförtjänt) betecknat som ‘extremt kall’.

Under de drygt 100 år som vi har snödjupsdata, så har vi följande fall då inte någon station rapporterat mätbart snödjup den 25 maj eller tidigare.

År                          Första datum

2013                      25 maj

2009                      24 maj

2002                      24 maj

2001                      22 maj

1983                      25 maj

1960                      18 maj

1937                      25 maj

1936                      23 maj

År 1960 framstår i en viss klass för sig i det här avseendet. Det året var det en rätt kall och i fjällen torr och snöfattig vinter. Sedan följde en genomgående varm vår med en i synnerhet i norra Sverige mycket varm maj månad.

Annars kan man notera att fyra av de åtta åren i tabellen är från det här århundradet. På norra halvklotet är tidig avsmältning av snötäcket under våren något som varit vanligt på senare år. Det är en klimatsignal som är minst lika stark som den minskande isutbredningen i norra Ishavet WMO statement on the status of the global climate in 2012 (sidan 8).