Undersökning om klimatanpassning

Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning har under hösten genomfört en undersökning för att kartlägga behovet av kunskap och information om klimatanpassning. Syftet med undersökningen var att ge SMHI vägledning för centrumets arbete.

Drygt hälften av de som svarat på enkäten representerade kommuner. Därutöver svarade medarbetare från främst centrala myndigheter, länsstyrelser och högskolor samt konsulter.

Sammanfattning av resultaten

  1. De viktigaste målgrupperna för centrumet anses vara kommuner, länsstyrelser och allmänheten.
  2. Över hälften av de svarande från kommuner och landsting kände inte till att det finns ett nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning.
  3. Många (79 %) förutspår ett stort eget behov av information/kunskap om klimatanpassning.
  4. Kommuner ser sig främst som mottagare av information, medan länsstyrelser och centrala myndigheter gärna bidrar med sina erfarenheter.
  5. Scenarier och analyser om klimateffekter, helst på lokal nivå, efterfrågas. Det samma gäller rådgivning och rekommendationer, samt exempel på klimatanpassningsarbete.
  6. Information om stadsplanering, vatten och avlopp, översvämningar och infrastruktur anses viktigast.
  7. Digital distribution av information via webb och nyhetsbrev är högst prioriterat.
  8. Centrumets viktigaste uppgift anses vara sammanställning av kunskap och information.

Det finns ett stort behov av centrumet, där ord som samordning, koordinering och drivande kraft förekommer ofta. Man lyfter även fram att det finns ett behov att vrida fokus från klimatförändringar till klimatanpassning och här kommer centrumet att spela en central roll.

Kommunerna (såväl politiker som tjänstemän), där mycket av anpassningsarbetet kommer att ske, lyfts fram som en mycket viktig målgrupp där kunskapsbehoven också är som störst. Sedan nämns en lång rad olika aktörer: länsstyrelser, allmänheten, landsting, sektorsmyndigheter, branschorganisationer som exempelvis LRF, ideella organisationer som Naturskyddsföreningen, vattenförbunden/-råden, utbildningsväsendet (skolor och universitet) samt näringslivet.

Vidareutveckla klimatanpassningsportalen

Eftersom klimatanpassningsportalen är centrumets ansikte utåt, tycker flera att det är här man ska börja. Portalen bör ha tydliga ingångar för olika målgrupper och göras mera levande. Ett annat akut behov anses vara att stödja kommunerna i deras arbete med klimatanpassningsplaner.

Centrumets viktigaste uppgift anses vara att sammanställa kunskap och information, följt av att sprida information och att verka pådrivande för klimatanpassningsarbetet. Man efterfrågar också att centrumet ska vara länken till forsknings- och universitetsvärlden, bl.a. genom att sammanställa det senaste inom forskningsartiklar och publikationer.

Fysiska konferenser/ träffar, men även webbkonferenser, nämns som konkreta produkter/tjänster från centrumet. Utbildningar till exempelvis kommunpersonal är ett annat exempel.

Många aktörer omnämns som viktiga i arbetet att bidra med kunskap och information till centrumet. Forskare och statliga myndigheter har en central roll.
Den största utmaningen anses utan tvekan vara att matcha de högt ställda förväntningarna mot de resurser som centrumet har till sitt förfogande.

Intervjuer och enkät

Behovskartläggningen bestod av fem förberedande intervjuer med några utvalda personer samt en enkätundersökning. Enkätundersökningen skickade ut på mejl samt fanns tillgänglig på webben. Totalt svarade 260 personer. Behovskartläggningen genomfördes av Fujitsu Sweden, på uppdrag av SMHI.

Om ni har några frågor rörande enkäten kontakta oss gärna:
klimatanpassning@smhi.se